Visar inlägg med etikett Försvarsmakten. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Försvarsmakten. Visa alla inlägg

lördag 21 mars 2009

Hela havet stormar snart igen

Jag fick en kommentar till mitt förra inlägg som lyder såhär:

"I och med att propositionen nu är offentlig påbörjas en analys av innehållet i Försvarsmakten. Innan denna analys är genomförd kan Försvarsmakten inte i övrigt kommentera innehållet i propositionen. "

Kan inte finnas mycké att analysera för den som suttit i knät på den som haft pennan..."

Citatet kommer från Försvarsmakten och jag tycker, till skillnad från kommentatorn, att det är rätt. Visserligen har processen säkert i vissa stycken varit gemensam, mellan Fö och FM, men resultatet (propositionen) avviker i flera avseenden från Försvarsmaktens underlag. Det är inte konstigt i sig. Försvarsmaktens underlag är ett underlag bland flera och det är den politiska nivån som väger samman dem till en helhet man kan stå för.

Problemet den här gången är att försvarsministern, som svar på frågor från media om propositionen verkligen är finansierad, säger att Försvarsmakten har presenterat ett underlag i ekonomisk balans etc. Han säger i princip att om bara Försvarsmakten har räknat rätt så hänger det ihop. Men min poäng är att så kan man bara säga om han hade tagit Försvarsmaktens förlag rakt upp och ned i alla detaljer. Och dessutom sett till att uppfylla alla de mer eller mindre orealistiska antaganden som planeringsunderlaget bygger på.

Om man gör som regeringen, och t.ex. puttar in fyra reservbataljoner utan att tillföra resurser eller skära bort något annat, då kan man inte hänvisa till att Försvarsmakten säger att man har en planering som är i ekonomisk balans.

Om jag hade suttit på HKV nu och analyserat propositionen, ja då hade jag sammanställt en lista över varje avvikelse från planeringsunderlaget som regeringen har gjort i propositionen och redovisat dessa skillnader och vad de innebär ekonomiskt.

Låt mig gissa att en sådan sammanställning kommer att redovisas ungefär samtidigt med att det står klart i och med vårbudgeten att man inte kommer att få behålla hela anslagssparandet.*

Och då har vi hela havet stormar igen.


* Som bekant har Försvarsmakten i sitt planeringsunderlag och de beräkningar som detta bygger på utgått från att prognostiserat anslagssparande åren 2008 och 2009 kan överföras till anslag 1.1 Förbandsverksamhet och beredskap åren 2010 - 2011. I Försvarsmaktens årsredovisning kan man läsa att ett prognostiserat underskott på 1,5 miljard kronor blivit ett överskott på förbandsanslaget på en halv miljard kronor vid utgången av 2008.

tisdag 17 mars 2009

I väntans tider

Regeringens inriktningsproposition för försvaret var aviserad till idag, den 17 mars. För alla oss som går i väntans tider är några dagars förskjutning en svår påfrestning för tålamodet, men man får hoppas att den som väntar på något gott etc.

Min gissning är att propositionen kommer att vara ganska allmänt hållen och i generella termer staka ut riktlinjerna inför framtiden. Vi vet ju t.ex. redan att hela personalförsörjningsbiten kommer i en särproposition senare, när pliktutredningen är klar och remisserna färdigtuggade - den har ju dessutom fått ett tilläggsuppdrag - och man har fått rätsida på hur man ska hantera alla de 200 lagar och förordningar som måste ändras innan man kan gå in i det nya systemet. Propositionen lär därför i stort sett upprepa det partierna redan har varit eniga om i Försvarsberedningen och i Pliktutredningens delbetänkande från hösten 2008.

Ett annat område är försvarsbyråkratin. Där vet vi att stödmyndigheterna och annat som har identifierats som möjliga rationaliseringsområden (särskilt materiel- och logistikförsörjningen) är under pågående utredning inom Försvarsdepartementet. Det resultatet kommer också senare varför regeringen säkert väljer att upprepa lite principer kända från förr.

Det kommer däremot i gängse ordning att presenteras en tabell över hur regeringen tänker sig hur insatsorganisationen (IO) ser ut 2014 (vilket är det år som utgör slutpunkt för den reformering som tar sin början den 1 januari 2010). Vi kommer också att kunna läsa oss till vilka spår den senaste tidens försvarsdebatt har satt: En och annan Björklundsk formulering och ett och annan krav som har nått offentligheten, dvs. förrådsställda stridsvagnar på Gotland och fyra extra mobiliseringsbataljoner med låg beredskap.

Dessa åtgärder har kallats en helomvändning av försvarspolitiken och förklarats med att politikerna nu äntligen börjar se nyktert på Ryssland.

Min kommentar till det är att det är ett luftslott i substans och ett frågetecken i relevans. Jag vill påminna om den debatt som rasade för några år sedan när Mikael Holmström på SvD lusläste tabeller och beredskapskrav och kom fram till att resursförband (utan samövad personal och materiel) knappast kan kallas förband.

En mobiliseringsreserv som inte har materiel och personal och planer är till intet förpliktigande. Man hade lika gärna kunnat dra till med, säg 16 nya mobiliseringsbataljoner i så fall, om det nu inte kostar något och inga åtgärder ska vidtas med anledning av beslutet.

Som kuriosa kan nämnas att Jan Björklund (FP) kallade resursförbanden just för "luftslott" vid Folk och Försvars Sälenkonferens 2006.

Men egentligen ska man börja med behovet. Finns det behov av de åtgärder regeringen nu (av allt att döma) presenterar som ett resultat av den aktuella diskussionen om försvaret? Nästa fråga är om det är rätt åtgärder?

Med detta sagt vill jag ändå hävda att det är ett trendbrott. Man aviserar en slags satsning på försvaret (i alla fall en satsning som syns i tabellerna - någon beskrev det ju tom som en 50% ökning av armén!). Att dessa mobiliseringsbataljoner inte ska kosta någonting, ja det återstår att se.

Det ska som sagt bli intressant att läsa om både bevekelsegrunder, hur åtgärderna motiveras och se tabellerna.

fredag 30 januari 2009

Kommentarer påväg!

Jag har läst Försvarsmaktens underlag. Jag smälter det och återkommer under kvällen. Såhär långt kan jag bara utbrista följande:
  • Oerhört smart av Försvarsmakten!
  • Man bäddar fint till den kommande Överbefälhavaren.
  • Alla heta potatisar ligger nu i försvarsministern och regeringens knä (inklusive kommande regeringar efter 2010).
Hur jag har kommit fram till detta, det återkommer jag som sagt till.
Jag intervjuas i P4 Radio Skaraborg inför dagens överlämning av Försvarsmaktens planeringsunderlag till regeringen.

torsdag 29 januari 2009

Lugnet före stormen

I morgon lämnar Försvarsmakten sitt svar på regeringens planeringsanvisningar. Arbetet har genomförts på rekordtid. Flera fundamentala ingångsvärden saknas för att man skall ha kunnat åstadkomma en planering i balans (personalförsörjning, rationaliseringar inom stödmyndigheterna etc.). Det skall bli mycket intressant att se hur Försvarsmakten uttrycker sig för att beskriva osäkerheterna i underlaget samt de antaganden man måste ha arbetat utifrån i avsaknad av politiska direktiv inom bland annat dessa områden.

Klockan 12.45 överlämnar ÖB underlaget till försvarsminister Sten Tolgfors. I samband med detta ordnas fototillfälle dvs. man tillåter inte några intervjuer. Klockan 15 håller ÖB och GD i Försvarsmakten däremot presskonferens.

Det blir en intressant dag. Kan vara läge att koppla av med något helt annat innan det bryter ut?



(Jag hittade den på Grön Ungdoms språkrör Jakop Dalundes blogg)

torsdag 6 november 2008

Beska piller

På dagens DN-debatt skriver professor Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds universitet, och Karl Ydén, som i dag försvarar doktorsavhandlingen "Kriget och karriärsystemet" vid Göteborgs universitet, under rubriken ""Karriärstyrda officerare skapar inkompetent försvar".

Det är en läsvärd artikel och en än mer läsvärd doktorsavhandling (jag har haft förmånen att få läsa den).

Alvesson och Ydén skriver i artikeln:

"Trots att det är femton år sedan dåvarande överbefälhavare deklarerade att internationell tjänstgöring skulle vara en avgörande karriärmerit utgör den fortfarande inget krav för befordran. Och trots att dagens ÖB säger sig ha för många skrivbordsofficerare och för få truppofficerare fortsätter det militära karriärsystemet att premiera inrikes administrativa uppgifter högre än soldatutbildning och internationell tjänstgöring."

Jag tror det var redan i slutet av 90-talet som en enig Försvarsberedningen skrev att utlandstjänstgöring skulle vara ett villkor för befordran. Och detta är ju bara ett spår, ett exempel av många på alla de faktorer som Ydén behandlar i sin avhandling.

Det nya personalförsörjningssystemet, tvåbefälsystemet, den samlade insatsorganisationen (inte uppdelning i internationellt/nationellt) bör granskas utifrån Ydéns observationer. Vad bör man tillföra i form av kontrollstationer, säkerhetsspärrar, piskor och morötter, för att skruva organisationen i rätt riktning?

Uppdatering: Det är ju inte som så att dessa förhållanden har passerat helt obemärkt förbi i HKV. Läs t.ex. intervjun med GD Marie Hafström i Officerstidningen nr 5/2008. I intervjun berättar Hafström bl.a. att försvarsmaktsledningen har beslutat om en generell förlängning av förordnanden och att man har infört ett nytt ansökningsförfarande där man får söka tjänster i konkurrens med andra intresserade, istället för att bara serveras ett nytt jobb när ett förordnande går ut.

"Det här kommer att gynna verksamheten och se till att vi får rätt person på varje tjänst. Det är möjligt att vissa kan få svårt att hävda sig i en sådan konkurrens, men då är det viktigt att man får möjlighet att utveckla sig i den tjänst man har för tillfället. Det är väldigt viktigt att inte bara sträva uppåt, utan att faktiskt göra ett bra jobb där man är", säger Hafström i intervjun.

GD Marie Hafström utreder för närvarande Försvarsmaktens stödverksamheter och stödmyndigheter. Förhoppningsvis tar någon vid där hon slutade. Ulf Bengtsson, det gör du va? Sätt några förträffliga personer på att se över alltihop, i relation till det nya system man kliver in i nu. Det är nu man har chansen, innan det sätter sig. Jag vet två personer som skulle kunna utgöra ett riktigt dreamteam. Deras förnamn är Mikael och Ola. Say no more.

tisdag 28 oktober 2008

Mönstermyndigheten ser dagens ljus

Den 29 augusti utsågs Ulf Bengtsson till ny generaldirektör för Försvarsmakten, och den 15 oktober påbörjade han sitt arbete med att skapa "en mönstermyndighet".

På Försvarsmaktens hemsida får han frågan hur Försvarsmakten ser ut om ut sex år?

Han svarar: "Försvarsmakten är en myndighet som bedriver en effektiv verksamhet i enlighet med de mål som riksdagen satt upp, samtidigt som den ekonomiska ordningen är god. Det ska inte vara någon fråga om att skattebetalarnas pengar inte används på bästa sätt och inga diskussioner om svarta hål i Försvarsmakten".

Med den inställningen är det svårt att misslyckas. Och det är alldeles lagom kaxigt.

lördag 2 augusti 2008

Stolt över myndigheterna på Pride

Dagens prideparad innebar premiär för uniformsklädda försvarsmaktsanställda. Det var nämligen första gången som officerare och värnpliktiga fick bära uniform i prideparaden. Detta möjliggjordes av en ny riktlinje (ett förtydligande avseende tolkningen av Försvarsmaktens uniformsreglemente) som innebär att Försvarsmakten inte ser prideparader som en politisk demonstration, vilket tidigare varit skäl till att inte få bära uniform.

Räddningsverket
märks också under Europride med budskapet "Räddningstjänst för alla – självklart".

onsdag 25 juni 2008

Anmälan till internationella styrkeregister

Inför morgondagens regeringssammanträde har försvarsdepartementet en punkt på dagordningen som heter "Anmälan till EU:s, FN:s och Nato/PFF:s styrkeregister samt antagande av partnerskapsmål inom ramen för Partnerskap för fred".

Informationen om vad som döljer sig bakom de regeringsärenden som behandlas är ju något bristfällig, lindrigt sagt, eftersom man får nöja sig med just enbart rubriken på ärendet. Vi får se tiden an och hoppas att dimman skingrar sig efter det att beslutet är fattat. Frågan om anmälningarna till olika styrkeregister har ju varit uppe för debatt i samband med försvarets ekonomi, inte minst under senare tid. Jag har själv hävdat behovet av att titta på Sveriges registeranmälningar: Vilka förband med hög beredskap har under lång tid varit anmälda utan att någon gång varit efterfrågade (sådana finns) och vad har denna beredskap kostat?

Nåväl, inför morgondagens beslut skulle man möjligen kunna spekulera om att det är någon förändring pågång, kanske utifrån Försvarsmaktens förslag från den 29 februari då man lämnade sitt budgetunderlag till regeringen. I budgetunderlaget föreslog ju Försvarsmakten en rad åtgärder under budgetåret, bland annat en ny princip för beredskapssättning av insatsförband. Förändringen innebär en lägre beredskap för flertalet förband anmälda till internationella styrkeregister – från 10 och 30 dagar till 90 dagar – men samtidigt att ett större antal förband anmäls till styrkeregister.

Regeringen beslöt så sent som den 13 september 2007 att anmäla följande förband till UNSAS respektive PARP styrkeregister med 30 dagars beredskap:

"specialförband,
mekaniserad bataljon,
mekaniserat kompani,
ingenjörkompani,
militärpolisförband,
NBC-insatsstyrka,
artillerilokaliseringsradargrupp,
jägarpluton,
korvettdivision om 2 korvetter och stödfartyg,
minröjningsdivision om 2 minröjningsfartyg och stödfartyg,
en ubåt med stödenhet,
amfibiebataljon (del av) från 2007-07-01 (ny anmälan),
stridsflygdivision JAS 39,
transportflygförband Tp 84,
signalspaningsflygplan S102B,
ledningsflyggrupp ASC 890 från 2010-01-01 (ny anmälan),
ledningsresurs (stabsofficerare med bl.a. kompetens för civilmilitär samverkan),
och militära observatörer.

Följande förband ska anmälas till UNSAS respektive PARP styrkeregister med 90 dagars beredskap:
stridsvagnskompani med transportpluton,
lätt mekaniserad bataljon,
luftvärnspluton från 2008-01-01,
flygunderstödsledning från 2010-01-01 (ny anmälan),
och flygbasförband.

Följande förband ska anmälas till UNSAS respektive PARP styrkeregister med 360 dagars beredskap:
operativt ledningsförband (F)HQ (ny anmälan)."

I budgetpropositionen för 2008, utgiftsområde 6 "Försvar samt beredskap mot sårbarhet" angavs att regeringen har beslutat att följande förband ska anmälas till EU:s militära styrkeregister och till FN (UNSAS) och Nato (PARP) med 30 dagars beredskap:

"• ett specialförband,
• en mekaniserad bataljon,
• ett mekaniserat kompani,
• ett ingenjörkompani,
• ett militärpolisförband,
• en CBRN-insatsstyrka,
• en artillerilokaliseringsradargrupp,
• en jägarpluton,
• en korvettdivision om två korvetter och stödfartyg,
• en minröjningsdivision om två minröjningsfartyg och ett stödfartyg,
• en ubåt med stödenhet,
• en amfibiebataljon (del av) från 2007-07-01 (ny anmälan)
• en stridsflygdivision JAS 39,
• ett transportflygförband Tp 84,
• ett signalspaningsflygplan S102B och
• en ledningsflyggrupp ASC 890 från 2010-01-01 (ny anmälan).

Följande förband är anmälda med 90 dagars beredskap:
• ett stridsvagnskompani med transportpluton,
• en lätt mekaniserad bataljon,
• en luftvärnspluton från 2008-01-01,
• en flygunderstödsledning (TACP) från 2010-01-01och
• ett flygbasförband (APOD).

Ett Operativt ledningsförband (F)HQ är anmält med 360 dagars beredskap.

Följande förband/resurser kommer att avanmälas från EU:s militära styrkeregister, från FN (UNSAS) och Nato (PARP):
• en ledningsresurs (stabsofficerare med bl.a. kompetens för civilmilitär samverkan) med 30 dagars beredskap och
• militära observatörer med 30 dagars beredskap."

I budgetpropositionen skrev regeringen att Sveriges anmälningar till internationella styrkeregister bör beakta både de behov och den sammansättning som är mest sannolik att Sverige kan komma att bidra med samt kostnaderna för att åstadkomma och upprätthålla beredskap för detta. Samtidigt ska Försvarsmakten kunna delta i internationella insatser med en bredd av olika förbandstyper."

Ingen vidare styrning på verksamheten med andra ord. Av anmälningarna att döma kan man krasst konstatera att det där "behovskriteriet" som anges, det måste vara minst viktigt i de avvägningar som görs.

Låt mig gissa: Morgondagens beslut kommer t.ex. inte innebära någon sänkt beredskap eller indragna anmälningar för den stridsflygdivision JAS Gripen som är anmäld...

tisdag 17 juni 2008

"Lugnet" före stormen

Igår lämnade Försvarsmakten (FM) sitt ” fördjupade underlag avseende ledning, logistik och grundorganisation m.m.” till regeringen. Redovisningen utgår från slutrapport efter perspektivstudien 2005-2007 ”Ett hållbart försvar för framtida säkerhet” till regeringen samt Försvarsmaktens kompletteringar till budgetunderlag för 2009 från den 15 maj 2008.

I missivet Skriver FM följande om det ekonomiska läget:

”Den försvarspolitiska inriktningen 2004 innebar en anslagsminskning om 3 miljarder kronor per år. De fortsatta och aviserade ekonomiska reduceringarna om ytterligare 3-4 miljarder per år medför att Försvarsmakten befinner sig i en mycket allvarlig ekonomisk situation. Med de tilldelade totala anslagen och beslutad fördelning mellan anslagen kan situationen beskrivas i form av en strukturell obalans. Försvarsmakten finner anledning att särskilt understryka vikten av att se till helheten – den rådande obalansen inom anslagspost 6.1.1, Förbandsverksamhet och beredskap, och den identifierade obalansen mellan föreslagen insatsorganisation och förmåga att inom anslag 6.2, Materiel och anläggningar, materielförsörja densamma långsiktigt. Denna obalans ställer krav på snara och omfattande åtgärder för att återställa balans mellan uppgifter, verksamhet och resurser långsiktigt.”

Vidare konstaterar FM:
”De åtgärder och förslag som framgår av redovisningen är förknippade med risker som är svåra att bedöma utan fördjupade analyser. Dessa berör bland annat utvecklingen av personalförsörjningssystemet och risken för kompetensförluster i samband med den föreslagna och nödvändiga omstruktureringen av främst grundorganisationen. Försvarsmakten kan mot bakgrund av detta och med de osäkerheter som nämnts ovan inte med säkerhet anmäla att myndigheten de närmaste åren kan leverera efterfrågad effekt.”

I huvuddokumentet anger FM fyra alternativ som har tagits fram gällande logistik- och materielproduktion:
− En variant av den norska organisation Forsvarets Logistikorganisation (FLO). Alternativet innebär i princip att FMV till sina huvuddelar integreras i Försvarsmakten.
− En förstärkt logistik- och materielledning i Högkvarteret plus en tjänsteområdesorienterad stödorganisation. Detta skapas genom omstrukturering inom Försvarsmakten och att delar av dagens FMV överförs till Försvarsmakten. Kvarvarande delar av FMV kvarstår i egen myndighet utanför Försvarsmakten.
− Koncentrering av logistik- och materieltjänsten till en ny utvecklad stödmyndighet, utan-för Försvarsmakten, baserad på dagens FMV, delar av Högkvarteret, FMLOG, delar av andra förband ur Försvarsmakten samt eventuellt delar av FORTV och FOI.
− En variant av den danska organisationen Forsvarets Materieltjeneste (FMT)."
Försvarsmakten meddelar att man återkommer i september med ett fördjupat underlag avseende de olika alternativen inför regeringens ställningstagande. Samtliga alternativ, vilka är inklusive de besparingar som angivits i det kompletterande budgetunderlaget den 15 maj 2008, förutsätter att regeringen beslutar om en översyn av ansvarsfördelningen mellan Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket.

Den där översynen är helt överflödig. Jag hoppas inte regeringen kommer lägga tid och kraft på det. Försvarsberedningen har nämligen i politisk enighet, i sin rapport från fredagen den 13:e lämnat följande förslag, som innebär att behovet av översyn övergår till någon form av utredning om hur detta skall genomföras:

”För FMV innebär den fortsatta implementeringen av materielförsörjningsstrategin att dagens organisation behöver renodlas till en organisation för anskaffning av materiel. Tekniskt ansvar för levererad materiel och systemkompetens bör överföras till Försvarsmakten och till industrin. Strävan ska vara att FMV, på de områden där ambitionen inte är att kunna utveckla, först och främst ska besitta generella kompetenser för anskaffning. Marknads-, beställnings-, förhandlings- och inköpskompetens bör förstärkas.”

Och vidare: ”Som en konsekvens av den omfattande omstruktureringen av Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets forskningsinstitut och Totalförsvarets pliktverk som föreslås i denna rapport, bör kvarvarande och relevant verksamhet, på några års sikt, kunna integreras i en ny samlad myndighet. I samband med detta bör också en separat avvecklingsorganisation bildas.”

När det gäller personalförsörjning redovisar FM en beskrivning som skall utvecklas ytterligare i det underlag som lämnas till regeringen i september. I gårdagens underlag beräknas behovet av yrkesofficerare (YO) och planerar för att tillgången på YO är minst 7 400 ÅAK för anslaget 6.1 från och med 1 januari år 2010. Detta är 1 300 färre än det bedömda läget för år 2009 (tidigare plan).

Till detta kommer att FM på grund av personalförsörjningsansvar vid andra myndigheter samt behovet att ”kompetensförsörja eget kompetensområde”, har behov av ett större antal yrkesofficerare än de ÅAK som belastar anslaget 6.1. ”Det totala behovet av yrkesofficerare bedöms till minst 8 700 st för år 2014.”

Försvarsberedningen skriver bl.a. följande om YO i sin rapport:
” Dagens officerssystem är fortfarande i allt för stor utsträckning anpassat efter mobiliseringsförsvarets behov och struktur samt tidigare befälsordning. Detta innebär att det finns en rad obalanser. Åldersstruktur och fördelningen mellan högre och lägre officerare är de största problemen. Detta måste avhjälpas genom aktiva åtgärder.
Införandet av ett tvåbefälssystem är ett viktigt led i ökningen av försvarets användbarhet. Balansen mellan officerare, specialistbefäl och soldater måste noga övervägas. Likaså bör övergångsfasen till det nya tvådelade befälssystemet och införandet av heltidsanställda och kontraktsanställda soldater göras så kort som möjligt genom aktiva åtgärder. Antalet officerare måste stå i proportion till insatsorganisationens behov och antalet soldater.”

När det gäller Reservofficerare skriver beredningen att ”Reservofficerssystemet ska utvecklas då det är ett rationellt och effektivt sätt att förse insatsorganisationen med officerskompetens. Reservofficerskategorin ska utgöras av både officerare och specialistbefäl samt av officerare med särskild civil kompetens (till exempel läkare och jurister). Utbildningen av reservofficerare ska återupptas.”

Här finns det en avsevärd skillnad gentemot FM:s underlag, där man skriver:

”Tidigare genomförda strukturrationaliseringar med ambitionsminskningar har inte haft effekten att antalet RO minskat i takt med att organisation och uppgifter förändrats.
Nu föreslagna strukturella förändringar av grund- och insatsorganisation innebär ett minskat behov av RO . Försvarsmakten planerar för att reducera antalet RO med ca 6 000 st.”
Inom området Soldater och sjömän innebär FM:s planering att en soldatreform antas införas från den 1 januari 2010. Reformen motiveras genom kravet på tillgänglighet, professionalism och insats- samt bered-skapskrav främst för internationell verksamhet.

Försvarsmakten har genomfört en analys av behovet som utgått från:

”− Krav på tillgänglighet för att upprätthålla regional stabilitet inklusive övervakning av territoriet och förmåga att avvisa kränkningar.
− Behov av kompetenser för insatser internationellt och nationellt.
− Behov av att bemanna samtliga system i föreslagen insatsorganisation så att de fortsatt kan utvecklas och nyttjas.”

Vidare skriver FM: ”Som ett sista steg har det analyserade behovet kontrollerats mot regeringens ambition för internationella insatser. Försvarsmakten gör därmed bedömningen att det krävs minst 6 000 anställda heltidstjänstgörande soldater och 20 000 deltidstjänstgörande soldater och sjömän samt 12 000 hemvärnsmän (inklusive 4 000 med ”frivilligavtal”) för att tillsammans med officerare vid insatsförband säkerställa ovan angiven ambition. Redovisat antal är ett minimum.”


(Försvarsberedningen har, utgående från de jämförelser vi gjort av andra länder och ekonomiska förutsättningar, bedömt att insatsförbanden totalt kommer att omfatta ca 20-25 000 personer plus de nationella skyddsstryrkorna.)
Vidare skriver FM att målgruppen för inflödet av militär personal antas utgöra ålderskategorin 18-27 år med genomförd utbildning motsvarande gymnasienivå. ”Detta innebär att marknadsföring av Försvarsmakten som en attraktiv arbetsgivare påbörjas i skiftet mellan grund- och gymnasieskola.”
Glöm det. Om man måste vara 20 år för att gå på Systemet kan man inte vara 18 år när man rekryteras till soldat. Dessutom, när det gäller det där med marknadsföring från 15 års ålder, finns det internationella konventioner som reglerar det.

Försvarsmakten verkar också ha genomgått en tillnyktring när det gäller viktningen heltidsanställda/kontraktsanställda (med kontrakt likande dagens reservofficerare). FM skriver:

”Den militärt anställda och heltidstjänstgörande personalen (samtliga yrkesofficerare, tjänstgörande reservofficerare och anställda soldater) är drygt 30 % av totalvolymen.” Men jag tror man både bör och skall skruva den tyngdpunkten ytterligare, med färre heltidsanställda och fler kontraktsanställda, i enlighet med beredningens avvägningar.

FM:s underlag för inte fram några nya grundorganisatoriska reduceringsförslag. Men en intressant vink om hur tankarna går på Lidingövägen är följande skrivning:

”Nyttjandet utgår från att förbanden förvaltas, produceras och stöds av en grundorganisation. Denna kan antingen utgöras av dagens system med regementen, flottiljer, centra, skolor och baser eller utvecklas till regioner. (…) Gemensamt behöver dessa förbandsdelar (StF, FLB och HV), samordnat av chefen för grundorganisationsenheten, genomföra åtgärder för att höja attraktionen. Detta arbete och rekryteringsarbete bör kopplas mot en geografisk region. Detta syftar till att optimera rekryteringseffekten genom synlighet i samhället och därmed nå en hög attraktion och en viss samhällsförankring. Gemensamt deltagande i informations- och marknadsföringsåtgärder bedöms ge ett högre resultat än andra alternativ. Regionen kan vara stor och är inte den enda rekryteringsmöjligheten. Regionen bör även omfatta avvecklingsåtgärder i form av avtal/samarbete med större arbetsgivare, samarbeten med skolor, universitet och utbildningsföretag m.m.”

Nu gäller det för försvarsdepartementet att få till en, efter rådande omständigheter, så ordnad process som möjligt. Första steget blir att ge Försvarsmakten planeringsanvisningar inför det underlag som skall lämnas i september. Nu har man fått ett viktigt bidrag i form av Försvarsberedningens rapport. Man bör pressa sig till det yttersta inom försvarsdepartementet nu, för att så snabbt som möjligt kunna lämna anvisningarna till FM. Snart bryter ju semestrarna ut. Sedan är det strax september. Och i september är det inte långt till propositionen i december.

Och just nu råder egentligen bara lugnet före stormen...

torsdag 15 maj 2008

Försvarsmakten vs Försvarsberedningen?

Jag har läst de delar i Försvarsmaktens underlag som talar om att man gör en delvis annan bedömning av det säkerhetspolitiska läget (läs: Ryssland) än Försvarsberedningen. Jag har också friskat upp minnet genom att läsa Försvarsberedningens rysslandstexter.

Det visar sig att denna uppmålade skillnad inte är något att hetsa upp sig över. Försvarsmakten lutar sig i sin analys mot MUST:s bedömningar. MUST:s bedömningar är ett viktigt underlag även till beredningens analyser. Jag kan faktiskt inte se att Försvarsmakten och beredningen gör olika bedömningar av läget.

Uppdatering: Staffan Danielsson, Centerpartiets ledamot i Försvarsberedningen, skriver på sin blogg att han delar uppfattningen att det inte skiljer i sak mellan Försvarsberedningen och Försvarsmaktens/MUST:s analyser av Ryssland.

Försvarsministern säger däremot till Rapport att han tycker det är anmärkningsvärt att Försvarsmakten gör en annan analys. Men jag tror faktiskt det beror på att han (också) reagerade utan att först friska upp minnet kring beredningens skrivningar och MUST:s underlag.

tisdag 13 maj 2008

Litet, dyrt och oanvändbart - men i samverkan!

SvD:s Mikael Holmström skriver idag om hur dagsnoteringen ser ut i Högkvarterets sparpaket. Det viktigaste i hela artikeln kommer sist:

"Försvaret har idag 953 man utomlands men ska enligt riksdag och regering öka till uppåt 2000 man. Rotation av personal sker var sjätte månad vilket innebär 4000 soldater per år. För varje soldat utomlands krävs tre soldater hemma i värnpliktsutbildning, anställning och återhämtning efter insats, alltså 12000 soldater. Den ekvationen verkar bli svår att förena med sparförslaget."

Lite grovt tillyxat anser jag att Försvarsberedningens inriktning om att försvaret skall formas "utifrån och in" (med andra ord att internationell ambition etc. skall vara dimensionerande) betyder att man med den internationella ambitionsnivån som utgångspunkt, lägger till prioriteringen "markoperativ tyngdpunkt" (som återfinns i höstens budgetproposition) och därifrån räknar ner vad detta innebär för insats- respektive grundorganisation.

Så länge som regeringen inte tar i stödmyndigheter och systemfel som inte Försvarsmakten "äger", riskerar vi att få en liten, jättedyr (relationen mellan effekt och pengar) och helt oanvändbar Försvarsmakt. Den kanske i små delar kommer att vara redoatt rycka ut i internationella insatser med mycket kort beredskap, men frågan är om de delarna blir för dyra att alls skickas ut? De insatser som pågår länge och i civil-militär samverkan (inriktningen i regeringens strategi för internationella insatser) kommer inte att uthålligt kunna personalförsörjas.

Försvarsminister Tolgfors vill fortsätta nöta in regeringens bild av att det är Försvarsmakten ensam som bär skuld till de ekonomiska problemen. Utöver det presenterar han idag på Brännpunkt följande "paket av åtgärder" som man avser genomföra för att "hantera Försvarsmaktens ekonomiska problem":

"1. Försvarsmaktens ekonomistyrning förstärks. Ekonomistyrningsverket har fått regeringens uppdrag att föreslå förbättringsåtgärder för att stärka Försvarsmaktens ekonomiska styrning. Försvarsmakten har fått uppdraget att månatligen lämna ekonomiska rapporter och prognoser till regeringen och redovisa ekonomin på förbandsnivå."

"2. Regeringen har föreslagit en överföring från materielanslaget till förbandsanslaget om 170 miljoner kronor för 2008 på vårens tilläggsbudget. Därutöver avser regeringen, när riksdagen fattat beslut om tilläggsbudgeten i juni, bevilja Försvarsmakten en ut­ökad anslagskredit."

"3. Det är entydigt så att det krävs strukturella åtgärder för att balansera Försvarsmaktens ekonomi. De ekonomiska problemen kan inte lösas genom neddragningar av Försvarsmaktens ­löpande verksamhet. Flera av dem ger effekter som inte kan ­accepteras för innehåll och kvalitet i verksamheten."

Min anm: Men regeringen ger fortfarande inte ifrån sig den minsta hjälp med de strukturella åtgärderna, de som bl.a. har med andra myndigheter att göra och som Försvarsmakten inte kan föreslå eller genomföra själv.

"4. Om en trovärdig färdplan för att skapa balans i Försvarsmaktens ekonomi med hänsyn till ovanstående delmoment tas fram under våren, kan det ge regeringen grund för en ny prövning av ytterligare överföring mellan de båda anslagen i höstens tilläggsbudget."

Min anm: Det är ju intressant att arbetet nu skall ske i samverkan, men att Försvarsmakten trots denna samverkan uppenbarligen kan presentera "fel" förslag (ur regeringens perspektiv)...

En sak som jag tror att man riskerar att missa i nuvarande process, är de möjligheter till samordning, eller i varje fall samutnyttjande m.m., mellan Försvarsmakten och andra myndigheter, som på vissa ställen redan är etablerat och på andra ställen under uppbyggnad. Ta t.ex. Räddningsverkets skolor och den pågående processen med vilka som skall vara kvar och i vems regi. Man bör helt enkelt lägga Försvarsmaktspusslet med dessa rationaliseringsmöjligheter som ingående värden i den processen. Samhällsekonomiskt vore det en höjdare, helt enkelt!

Till slut, lite tragikomiskt är det allt att ministern trycker på att man nu arbetar i samverkan med Försvarsmakten, men artikeln är undertecknad av försvarsministern själv.

tisdag 22 april 2008

HKV vibrerar

Hela högkvarteret lär vibrera av aktivitet, frustration, interna uppgörelser och det lär ringla ut tabeller ur varenda skrivare på alla våningsplan, i dessa tider.

Försvarsministern säger i dagens SvD att han är "bekymrad" över det ekonomiska läget.

Försvarsmakten, å sin sida, måste under panikartade former formulera ett kompletterande budgetunderlag för 2009, som skall lämnas till regeringen senast den 15 maj. Vid sidan av detta skall en plan lämnas in för hur man uppnår ekonomisk balans från och med 2010. Vem tror att man hinner räkna igenom dessa underlag ordentligt?

Parallellt med detta jobbar man dessutom med följande underlag:
  • 13 juni 2008
    Försvarsmakten lämnar fördjupat underlag till den tidigare inlämnade perspektivstudien, utifrån det kompletterande budgetunderlaget från 15 maj.
  • 15 september 2008
    Försvarsmakten lämnar underlag till regeringens kommande inriktningsproposition för försvaret, som preliminärt läggs fram i december. Regeringen kommer sannolikt att lämna särskilda planeringsanvisningar för underlaget efter Försvarsberedningens rapport i juni.

Från HKV kommer följande information om arbetet:

"Försvarsmaktens ekonomiska situation de närmaste tre åren förutsätter förändringar i grundorganisationen för att nå balans mellan verksamheten och de ekonomiska resurserna.

– Det här innebär att all vår verksamhet prövas, såväl förmågebredd, grundorganisation som all övrig verksamhet, säger generaldirektör Marie Hafström. Allt är öppet och ingenting är heligt. Preliminärt kommer underlaget den 15 maj att beskriva en inriktning i stort, medan konkreta förslag om exempelvis förbandsnedläggningar kommer att presenteras i september.

Generaldirektör Marie Hafström säger till Ekot:

– Jag skulle vilja säga att vi ska se det här som en uppgift vi fått att forma det svenska försvarets framtida uppgifter. De uppgifterna måste svara mot den ekonomi som vi får och den ekonomiska ram som statsmakten ger oss.

Just det. Försvarsmakten skall nu, under några veckors tid, få fram vad man skall göra, med vad man skall göra det och vad man inte längre behöver. Några politiska viljeinriktningar har man ju med sig, från budgetproposition, strategin för internationella insatser etc. Men nu släpps krafterna lösa i Försvarsmakten, det gäller att hugga åt sig delar av kakan.

Det vore ju, med tanke på just detta, intressant att veta vad statsmakterna ämnar låsa upp sig för i den Gripen-offert som går till Norge på måndag?

söndag 20 april 2008

Ord står mot ord

Försvarsmaktens chefsjurist Stefan Ryding-Berg har i en utredning anklagat överste Hans Alm för att ha stoppat rapporter om tortyr samt kritiserar honom för beslutet att inte rapportera händelsen som ett brott mot de mänskliga rättigheterna vidare till Högkvarteret i Stockholm.

Idag, i Ekots lördagsintervju, gav Hans Alm sin version av händelseförloppet under EU-operationen Artemis i Demokratiska republiken Kongo år 2003. Man kan konstatera att ord står mot ord.

Hans Alm förnekar uppgifterna i SVT:s Uppdrag granskning om att han ska ha bevittnat en skenavrättning. Han nekar också till att han ska ha uppfattat det som att någon tortyr mot mannen skulle ha förekommit samt till att ha stoppat en rapport från en kollega.

På några punkter är han självkritisk.

– Jag borde ha reagerat bättre på de rykten som uppstod och rapporterat om dem. Det är aldrig acceptabelt att vi som är ute för att skapa säkerhet och bra förhållanden för människor inte agerar, säger han i intervjun.

Han menar också att det var först under hösten år 2005 som han fick reda på uppgifter om att det kan ha handlat om tortyr. Även då valde han att inte agera eftersom det inte kommit in någon formell anmälan:

– Jag tycker idag att det var ett misstag. Jag borde naturligtvis själv ha tryckt på för att ha fått saken utredd.

Ryding-Berg kom i sin utredning fram till att fransk militär personal med största sannolikhet använt sig av förhörsmetoder som utgör brott mot folkrätten på den svensk-franska campen. Frankrike har beslutat att göra en fördjupad utredning av händelsen. Det är inte uteslutet att den utredningen kommer att resultera i en tredje version av händelserna i Kongo.

Under alla omständigheter har toleransnivån för påstådda, misstänkta eller genomförda övergrepp eller undlåtenheter av officerare eller soldater i svenska militära insatser sjunkit högst betydligt. Nu har man ögonen på sig, med all rätt, och det gäller att leva upp till förväntningarna.



  • Försvarsmakten har lagt ut en videoinspelning av lördagsintervjun på sin hemsida.
  • Hans Alm har tills vidare tagits ur tjänst från sitt nuvarande uppdrag som stabsofficer i Tchad.

torsdag 10 april 2008

Underliga saker hända än i våra dar minsann...

Det sker mystiska saker i denna regering.

Först tar regeringen beslut idag om planeringsanvisningar till Försvarsmakten, anvisningar som inte ägnar sig åt slängar och nålstick i ansvarsfrågan. Det efterföljande pressmeddelandet från Försvarsdepartementet visar också på gott omdöme i formuleringarna (om man nu vill ha en Försvarsmaktsledning som kan och vill fortsätta).

Sedan kommer försvarsministern i Ekot. Han verkar ha en annan agenda.

Han säger nämligen bland annat:

"Besparingsförslagen hade karaktären vara kortsiktiga och man kan göra vissa saker ett år, men de ekonomiska problem som Försvarsmakten har och bär ansvar för de gäller inte bara 2008 (...)"

Han vill att ett nytt förslag ska rikta in sig mer på fasta kostnader och får frågan vilka fasta kostnader det skulle kunna vara?

"Vi styr inte det, vi konstaterar att myndigheten själv bär ansvar för att nå verksamhetsmål och att klara ekonomin och budgeten. Vi är öppna för strukturella förslag från Försvarsmakten, men det är de själva som bör inkomma med sådana förslag till departementet".

Kan du ge konkreta exempel på vad som ger effekt, undrar journalisten?

"Det är precis det som vi ger Försvarsmakten i uppgift idag att redovisa för oss. Vi hade trott att sådana förslag skulle funnits i budgetunderlaget för nästa år, men det kom inga sådana förslag. Så då ger vi bollen tillbaka och säger att det är sådana förslag vi behöver få redovisade för oss".

Jag vet nästan inte var jag skall börja. Men OK, för det första: Budgetunderlaget för 2009:

Ministern uttrycker missnöje med budgetunderlaget för 2009. Det finns anledning till det, det har jag skrivit om tidigare, men det beror ju för jösse namn på regeringen! Man gav inte Försvarsmakten några planeringsanvisningar för detta arbete, i avsaknad av sådana planeringsanvisningar snickrade Försvarsmakten ihop ett underlag som bygger på perspektivplanen samt budgetpropositionen för 2008.

Nu säger ministern alltså att man hade förväntat sig saker i budgetunderlaget, som inte kom. Kanske hade det varit en idé att formulera de förväntningarna i anvisningar för arbetet, så som brukligt är?

För det andra kan man fundera över anvisningarnas uppdrag till Försvarsmakten att redovisa strukturella förändringar. Bra, det kan och bör Försvarsmakten göra. Vissa delar borde vara framtagna för länge sedan, men Försvarsmakten rår ju bara över strukturella förändringar i sin egen myndighet! Försvarsmakten kan ju inte komma med genomgripande strukturella förändringar som rör andra myndigheter, som t.ex. Pliktverket eller FMV. Det ankommer ju faktiskt på regeringen att bestämma sig själv för vad man tycker och inhämta olika underlag från dessa myndigheter. Inte ett ord om vad regeringen tänker göra för att hjälpa till.

Formuleringen i planeringsanvisningarna lyder som följer:

"Försvarsmakten ska redovisa två olika planer till hur balans kan uppnås mellan verksamhet och ekonomi vid ingången av 2010. I planerna ska Försvarsmakten inkludera förslag till strukturella åtgärder för att uppnå en kostnadsreduktion i produktionskedjan samt vilka rationaliseringar myndigheten avser att göra. Försvarsmakten ska särskilt beakta möjligheterna till rationaliseringar inom hela Försvarsmaktens logistikkedja. Försvarsmakten ska särredovisa förslag på sådana rationaliseringar som kräver regeringens eller riksdagens beslut".

Detta är att undandra sig politiskt ansvar. Jag, och flera med mig, har i åratal propagerat för tydliga och långsiktiga politiska beslut som lägger ramarna för Försvarsmaktens verksamhet och struktur. Politik är att vilja. Man måste ju ha en idé om vad man vill uppnå, och sedan succesivt och lyhört ta sig i riktning mot den målbild man har. Det är för mig självklart att Försvarsmakten skall kosta mindre än 40 miljarder. Det är självklart att man måste göra sig av med strukturella rester från kalla krigets dagar (hur vi organiserar oss på myndighets- och regeringskanslinivå t.ex.). Men det ankommer faktiskt inte på ÖB eller Försvarsmakten att lägga fast denna väg. Det är politiken som skall styra, inte i detaljer men i färdriktning.

För det tredje kan man fundera på hur Försvarsmaktens arbete skall hanteras i relation till Försvarsberedningens process? Försvarsmakten skall redovisa sina förslag i maj. Beredningen lämnar sin rapport i juni.... Det finns många beröringspunkter mellan dessa processer och uppgifter. Försvarsmaktens uppdrag är enligt planeringsanvisningarna bl.a. detta:

"I den ena planen får avsteg göras när det gäller förmågebredd och ambitioner i olika avseenden utöver ovan beskrivna rationaliseringsförslag. Det kan röra nationell och internationell operativ förmåga (...) insatsorganisationsförändringar, grundorganisationsförändringar eller övrig verksamhet m.m. I planen ska ingå prioriteringar och eventuella ambitionssänkningar avseende registerförbanden. Den andra planen ska utgå ifrån att nuvarande förmågebredd i huvudsak bibehålls men att ambitionsnivån eventuellt minskas. Även här ska förslag till rationaliseringar beaktas".

Och så för det fjärde: Varför går försvarsministern ut och kommenterar vårbudgeten (som lämnas den 15 april) redan nu?

Spikat och klart

Regeringen har idag fattat beslut om planeringsavisningar för komplettering av Försvarsmaktens budgetunderlag för 2009 samt anvisningar för Försvarsmaktens verksamhet under 2008.

"- I dag tar vi första steget i formande av den färdplan som krävs för balansering av Försvarsmaktens ekonomi, genom nya planeringsanvisningar för Försvarsmakten. Med detta lägger vi en god grund för att åstadkomma långsiktigt hållbara lösningar på Försvarsmaktens långsiktiga ekonomiska problem", säger försvarsminister Sten Tolgfors i ett pressmeddelande och fortsätter:

"De besparingsåtgärder som försvarsmakten redovisat ger stora konsekvenser för verksamheten, en del av sådan karaktär att regeringen bedömer att verksamheten behöver genomföras"

Regeringens tanke är att Försvarsmakten måste spara på fasta kostnader, mer än rörliga, för att en ekonomi i långsiktig balans skall kunna uppnås. Och det är ju i sak helt rätt, men sådana besparingar värker inte ut i första taget och om de skall göra det de närmaste åren, måste drastiska beslut som rör fasta kostnader beslutas i närtid.

Frågan är vad regeringen tycker att Försvarsmakten skall göra, respektive inte skall göra, under återstoden av 2008, med tanke på att man avvisar de förslag som Försvarsmakten har presenterat?

- Vi kommer att behöva lägga ytterligare sparbeting och dessutom ta en kredit, säger Jan Salestrand vid Högkvarteret.

En sådan anslagskredit måste normalt betalas tillbaka nästa år.

– Problemen gäller inte enbart 2008 utan också 2009. Kan jag låna i år? Ska jag betala tillbaka det nästa år, då är det ett jätteproblem. Samtidigt ger de strukturella besparingar som regeringen efterlyser inte effekt förrän om några år, säger Håkan Syrén bekymrat till Svenska Dagbladet.

Nåväl, det positiva är att Tolgfors pressmeddelande andas mer vilja till samarbete med myndigheten än tidigare uttalanden (vilket jag menar är en nödvändighet för att man skall kunna uppnå de mål som sätts upp).

I en annan SvD-artikel bekräftar Tolgfors att de aviserade besparingarna i höstens finansplan, ligger fast:

- Min bedömning kvarstår, huvuddelen av de besparingar som indikeras i finansplanen kommer efter 2010. Det är ett besked som är viktigt att lämna, säger Sten Tolgfors.

Planeringsanvisningarna ligger nu glädjande nog på Försvarsdepartementets hemsida. Jag återkommer efter läsning!

torsdag 27 mars 2008

Revision och information

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens årsredovisning för 2007.

Bland mycket annat kan man på sidan fyra läsa om Försvarsmaktens pensionsskuld till Statens Pensionsverk. Riksrevisionen skriver att det finns en skuld som uppgår till ca 70 miljoner kronor som kommer att belsta verksamheten de närmaste åren och som man inte har avsatt medel för i balansräkningen.

Försvarsmakten nämner inget om detta i sin kommentar till granskningen.

- Mer ordning och reda i böckerna och bättre intern styrning och kontroll, men ändå en invändning är nog en bra sammanfattning, säger Gunnar Magnusson på Högkvarterets ekonomistab.

måndag 10 mars 2008

Med skrivbordet som vapen

DN:s Gunnar Jonsson skriver idag om att försvaret har fullt av befäl - vid skrivbord. Ett antal försvarspolitiker intervjuas, en företrädare för Försvarsmakten i form av personaldirektör Lars Norrström, Officersförbundets ordförande Lars Fresker samt Karl Ydén, forskare på Försvarshögskolan och Handelshögskolan i Göteborg. Han säger bl.a.:

- ÖB säger sig ha för många skrivbordsofficerare. Men Försvarsmakten fortsätter att göra om truppofficerare till skrivbordsfolk. Det är karriärsystemets inbyggda logik.

Ett axplock kommentarer ur artikeln:

- Det är på tok för många hövdingar i förhållande till indianerna, säger Håkan Juholt (s), riksdagsman och ledamot i Försvarsberedningen.

- På sikt är det inte hållbart att en så liten andel gör utlandstjänst, säger Karin Enström (m), ordförande i Försvarsberedningen. Dessutom är jag rädd för att det är ungefär samma personer som drar ett väldigt tungt lass.

- Killar som sticker utomlands uppfattas som svikare. Och när de kommer tillbaka är deras arbetsuppgifter ofta borta, säger Allan Widman.

Själv försöker jag föra upp frågan om att det skall vara ett obligatorium för officerare att genomföra utlandstjänst (vilket som bekant är en av Försvarsmaktens huvuduppgifter).

Det var många år sedan nu, som Försvarsberedningen i politiskt samförstånd skrev att internationell tjänstgöring måste vara en förutsättning för befordran.

fredag 29 februari 2008

Rent fysiskt finns det inget hinder för att upphäva tyngdlagen. Men pappersexercisen blir för svår (om Försvarsmaktens budgetunderlag 2009)

Försvarsmakten har tappat tålamodet med den politiska styrningen. Eller rättare sagt bristen på den (utöver resoluta besparingskrav). Det framgår när man läser Försvarsmaktens budgetunderlag för 2009.

Det är berättigad kritik eftersom regeringen inte har lämnat några planeringsanvisningar för budgetunderlaget. Försvarsmakten har därför valt att utgå från budgetpropositionen för budgetåret 2008, samt Försvarsmaktens perspektivstudie, som grund för den fortsatta verksamheten. Just detta kommer leda till ett fullständigt förfall. Jag har sagt det förut; perspektivstudien kan inte ligga till grund för de kommande årens utformning av försvaret. Den bygger enligt min mening på alldeles för optimistiska ekonomiska beräkningar och helt orealistiska siffror när det gäller personalförsörjningssystemet. Och nu lägger Försvarsmakten den till grund för budgeten, innan den alls blivit politiskt avdömd, eftersom man inte har fått några anvisningar.

En annan grundförutsättning för hela budgetunderlaget är att Försvarsmakten får flytta över pengar till förbandsverksamheten från materielbudgeten 2009, precis som man har begärt för 2008.

Med andra ord svajar grunden, som detta budgetunderlag vilar på, högst betänkligt.

Ryckigheten i verksamheten illustreras i blixtbelysning av att föreliggande budgetunderlag är avgränsat enbart till verksamheten 2009 och inte, som brukligt är, också för åren närmast därefter. Effekterna av den strukturella obalansen är från 2010 av en sådan omfattning att Försvarsmakten föreslår att regeringen lämnar en inriktning i syfte att åstadkomma en verksamhet som långsiktigt är i verksamhetsmässig och ekonomisk balans.

Försvarsminister Sten Tolgfors (m) säger i en kommentar att regeringen i tilläggsbudgeten i april ska ta ställning till överföringen mellan anslagen.- Det är inte okänt att Försvarsmakten har ekonomiska problem, säger Sten Tolgfors i en kommentar. I höst tänker jag presentera en proposition för försvarets framtida inriktning och dimensionering. Inför detta måste osäkerheterna i ekonomin vara utklarade.

Jag kan instämma i det där med att osäkerheterna i ekonomin måste vara utklarade. Men faktiskt är det lika viktigt att vara på det klara med vad man vill med försvaret! Om budgeten för 2009 läggs fast utan att grundmaterialet till den har arbetats fram utan några politiska anvisningar, utifrån en perspektivplan ingen har dömt av politiskt samt budgeten för 2008 (som ju har visat sig fullständigt sakna balans!), ja då kan ekonomin visst balanseras hjälpligt för 2009 och kanske också för 2010. Men utifrån en Försvarsmakt som inte är politiskt viljestyrd. Ursäkta mig, men jag blir lite upprörd här.

Försvarsberedningen då, kanske någon undrar. Ja nu gäller det att kavla upp ärmarna. Det är i beredningen den politiska viljan måste utformas och omsättas till skarpa förslag. Problemet är bara att vi har ett genomräknat förslag (Försvarsmaktens budgetunderlag) som bygger på premisser som beredningen mycket väl kan komma att avvisa eller i varje fall modifiera. Beredningen kommer inte kunna räkna igenom sina förslag fullt ut. Värstafallscenariot blir därmed att regeringens budgetproposition till hösten omfattar beräkningar av kostnader respektive uppgifter och utformning som inte korresponderar med varandra.

Det finns mycket att säga om de olika förslag som återfinns i underlaget, låt mig bara nämna några.

När det gäller de internationella insatserna skall s k substantiella bidrag kunna lämnas för att i första hand kunna påverka händelseförloppet på marken i ett insatsområde. Det är bra med en prioritering mellan ”försvarsgrenarna” när det gäller de internationella insatserna. Vi kan inte göra allt, med allting, överallt. Men då gäller det att hämta hem konsekvenserna av denna prioritering. Försvarsmakten växlar också ner beredskapskraven på registerförbanden, fler förband ges R90 som grundberedskap samtidigt som fler förband, över tiden, växlar mellan beredskapsgraderna R90, R30 och R10.

Försvarsmakten skriver: ”Den förändrade beredskapen innebär minskade kostnader för beredskapsersättning samt sänkta löne- och värnpliktskostnader eftersom färre värnpliktiga behöver utbildas och färre förband erfordrar utbildning inom ramen för termin tre (T3)”.

Det hade varit bättre att stryka den tredje terminen helt.

När det gäller deltagande inom ramen för Nato Response Force (NRF) framgår Försvarsmakten svar på anmodan ”Svenskt bidrag till Nato Response Force, NRF” av en hemlig underbilaga, så den kan man bara gissa sig till. Men man säger trots allt följande:

”Generellt kan sägas att kraven för att delta inom ramen för NRF, t.ex. tidsförhållanden, anställningsformer och därtill kopplad utbildning, står inom given ekonomi i motsatsförhållande till åtaganden inom ramen för EU”. Återigen, jag vet inte vad som står i den hemliga bilagan, men detta kan inte tolkas på annat sätt än att Försvarsmakten ställer NBG och NRF mot varandra och säger prioritera mellan dem!, till regeringen. Det lär ställa till det lite, inför den skrivelse som snart regeringen presenterar och där gissningsvis ett förslag om NRF-bidrag lanseras (så att Bildt kan åka till NATO-toppmötet i Bukarest i april och karriärplanera genom att stolt deklarera svenskt deltagande i NATO:s snabbinsatsstyrka).

Ytterligare en sak jag vill nämna handlar om grundorganisationen. Försvarsmakten skriver att man ”behöver se över verksamheten inom grundorganisationen, inte minst för att efterleva ställda rationaliseringskrav. En viktig förutsättning i denna strävan är att successivt kunna anpassa grundorganisationen. Försvarsmakten föreslår därför att myndigheten själv får besluta om sådana anpassningar, vilket torde ligga i linje med vad som gäller inom den övriga statsförvaltningen. Vid större grundorganisatoriska förändringar föreslås vidare att regeringen, efter förslag av Försvarsmakten, kan avskriva restvärdet på de fastigheter som lämnas”.

Det förslaget lär inte bli så poppis i riksdagen. Eller kanske är det så att man vet att något måste göras med grundorganisationen, och det vore skönt om man kan slippa stå på barrikaderna för sitt hemmaregemente genom att det är Försvarsmakten själv som beslutar? Jag anser att det alltid måste vara effektivitetsskäl som skall avgöra var och hur utbildningsplattformarna skall organiseras. I den bästa av världar är Försvarsmakten själv bäst skickad att göra dessa beräkningar och avvägningar, dock har förtroendet för just denna kompetens naggats något i kanten de senaste åren.

Sammantaget: Försvarsmakten lägger den heta potatisen i regeringens knä. Ge oss en ny inriktning eller (betydligt) mer pengar. Samtidigt vill Försvarsmakten få rodda runt med grundorganisationen som de vill, utan politisk inblandning. Det är drygt två år till nästa val. Frågan regeringen måste ställa sig är; är det bättre att ungefär ett år före valet få åka runt och säga ”vi kan inte göra något, det är Försvarsmakten som bestämmer” när alla Operation Rädda Vårt Regemente drar igång igen? Eller vill man åka runt och säga att man har bestämt att det är dags att lägga ner verksamheten här och där (och riskera att möta en socialdemokrat i varje buske som hävdar att det aldrig hade hänt om sossarna hade varit vid makten)?

fredag 22 februari 2008

Årsredovisning

Idag kom Försvarsmaktens årsredovisning för 2007. ÖB bäddar för det kommande budgetunderlaget för 2009 i sin inledande kommentar:

"Vi har ett långsiktigt strukturellt problem som kan sammanfattas med att vi har en obalans mellan uppgifter och resurser som utan reala resurstillskott kommer att bli allt större. Den insatsorganisation vi nu har är en minimistruktur för att upprätthålla grundförmåga och för att kunna lösa internationella uppgifter på den nivå vi gör idag. Med obalans menas att vi har otillräckliga resurser för att över tiden använda och vidareutveckla våra förband så att de kan utföra sina uppdrag".

Vidare anser han att det måste till större flexibilitet mellan anslagen:

"Den komplexitet som omger de internationella insatserna bör kombineras med en mer flexibel användning av de ekonomiska resurserna inom den ram som finansierar insatserna. Den nuvarande stela ordningen härvidlag ställer Försvarsmakten – och regeringen – inför ständigt återkommande problem under genomförandet".

Och så slutligen:

"När vi nu går vidare med 2007 års resultat som grund så är utmaningen att säkerställa att den grund vi lagt under de senaste årens intensiva omställningsarbete nu ges långsiktig hållbarhet.Det handlar om att skapa en förbandsproduktion som på ett kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart sätt kan tillgodose det löpande behovet av insatta och insatsberedda förband. Personalförsörjningen är därvid den mest avgörande frågan. En långsiktigt hållbar balans mellan resurser och uppgifter måste säkerställas. De omedelbara obalanser som är en del i den reformationsfas vi befinner oss i måste hanteras. I det budgetunderlag som Försvarsmakten lämnar in nästa vecka står dessa frågor i fokus".

Det ÖB egentligen säger är det här, översatt till ren svenska:

Vi måste ha långsiktig hållbarhet, fundera inte ens på de besparingar som aviseras i höstens finansplan! Se till att ge klartecken till det slimmade yrkesarmésystem som vi föreslår i perspektivplanen del tre. Det är politikerna som måste ta ansvar för att uppgifter och resurser inte hänger ihop. Om vi inte får okej till att föra över de pengar vi har begärt mellan anslagen (i vårbudgeten) kommer det gå åt helvete.

Vid en första snabb genomläsning av årsredovisningen, hittar jag några intressanta saker.

Försvarsmakten har vid upprepade tillfällen framhållit behovet av att fullfölja och gå vidare med de besparingar på stödmyndigheterna som slogs fast i FFU:n (Försvarsförvaltningsutredningen). En del av FFU:n gällde dock besparingar på Högkvarteret (HKV), vilket man inte har påpekat lika ofta från Försvarsmaktshåll. Det fanns det naturligtvis skäl till, ser man nu:

"HKV har ökat antalet anställda med 60 årsarbetskrafter jämfört med 2006. Den främsta orsaken till ökningen av antalet årsarbetskrafter är organisationsförändringen 070104. Ytterligare bidragande orsak är inlåning av personal för att lösa vissa uppgifter. Vissa ledningsfunktioner krävs oavsett hur liten verksamhet som skall ledas. Detta gäller i högsta grad Försvarsmakten. Ett mindre insatsförsvar med bevarad kompetens- och förmågebredd är något som leder till större andel ledning relativt förbandsverksamhet".

En annan sak, som får mig att haja till av mer principiella skäl, är en tabell som visar anslagens fördelning på verksamheter i Försvarsmakten 2007.

Försvarsmaktens skriver: "Det är av vikt att notera att för att kunna genomföra insatserna utomlands, vilka som andel utgör ca. 5 % av Försvarsmaktens verksamhet, så krävs en omfattande verksamhet i Sverige i form av utbildning, övningar, rekrytering, förrådshållning, etc. för att möjliggöra och stödja insatserna utomlands. Den verksamheten genomförs inom ramen för förbandsverksamheten. Den exakta storleken på den delen inom förbandsverksamheten är svår att uppskatta".

Anslagens fördelning på verksamheter 2007



  • 1 126; 3% FoT m.m.

  • 11 001; 27% Materielanskaffning m.m.

  • 1 942; 5% Insatser utomlands

  • 19 184; 47% Förbandsverksamhet m.m.

  • 7 091; 18% Materielunderhåll m.m.

Alltså, trots den viktiga brasklapp om att kostnader för de internationella insatserna återfinns även i andra delar av kakan, som Försvarsmakten anger i citatet ovan, går det inte att komma ifrån att Försvarsmaktens huvuduppgift (i praktiken), nämligen internationella insatser, redovisas som 5% av anslaget!

Det hade också varit mycket intressant att se hur mycket av den del som återfinns under det förrädiskt klingande begreppet "förbandsverksamhet", utgörs av fasta kostnader tex. hyror.