fredag 23 mars 2007

Och vinnaren är....


Igår var det årsmöte med Företagarna i Falköping. Sedvanliga årsmötesförhandlingar övergick i rundvandring på Kinnarps huvudkontor och produktionsanläggning i Kinnarp, Kinnarps är idag den tredje största kontorsmöbeltillverkaren i Europa. Med nästan 2000 anställda och en omsättning på 2 508 225 000 SEK (2004-2005) är det lätt att imponeras av detta familjeföretag mitt ute på landsbygden. VD Henry Jarlsson gav en intressant bild av företagets framväxt, inte minst tryckte han på det ansvar man har som företagare att tänka långsiktigt, att våga investera och satsa.

Efter rundvandringen var det högtidlig prisutdelning till Årets Rookie och Årets Företagare. Gästgiveriet i Floby (Tom Grönberg, Jan Petersson och Lars-Gunnar Silvander) tog hem segern i Rookie-klassen. Dessa tre göteborgare tog beslutet att göra något nytt i livet, de hamnade i Floby och driver nu Gästgiveriet. Sådana modiga beslut skall premieras!

Börje Näsström på Börje Näsströms Åkeri AB tog inte oväntat titeln Årets Företagare. Företaget är en riktig gasell och växer så det knakar. I motiveringen framhölls också att företaget drivs med omsorg om de anställda, något som är omvittnat i Falköping.

torsdag 22 mars 2007

JAS på riksdagens bord

Vid dagens frågestund i riksdagen såg Peter Rådberg (mp) till att vi fick ett välkommet besked från Försvarsministern: Frågan om att bygga om 31 JAS-plan till C/D version kommer att beredas av riksdagen. Därmed måste varje parti och ytterst varje ledamot ta ställning till förslaget.

Det står också klart att det inte blir några nya pengar till denna satsning utan de skall tas inom ram genom ”ett förnyat beställningsbemyndigande”. Ministern säger att ”när den här beredningen är färdig kommer regeringen att återkomma till riksdagen i vårpropositionen eller i höstens budgetproposition”. Om regeringen inte vill göra våld på vad vårpropositioner skall omfatta, är den rimliga bedömningen att det blir en fråga i kommande budgetproposition.

Det som fortfarande återstår att förklara för regeringen är:

1. Vilka är de operativa kraven bakom att vi skall ha 100 toppmoderna JAS-plan av C/D version i Sverige?

2. Hur flyttar man om i materielplanen för att rymma denna satsning? Med andra ord, vad flyttar man ut för att få plats med JAS-satsningen?

Fram till dess att detta förslag läggs på riksdagens bord vore det en god idé att genomföra en från industrin och politiska partier oberoende granskning av JAS-systemet. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, för riksdagsledamöter att utifrån egen kunskap och erfarenhet granska och analysera FMV och Försvarsmaktens argument för vad som t.ex. sägs ”måste göras” och vad man hävdar händer med systemet om man ”inte satsar” etc.. För att fatta medvetna beslut måste man ha klart för sig hur konsekvenserna av dessa beslut ser ut.

Det är egentligen inte klokt att FMV och industrin själv är de som ensamma står för argumentation och konsekvensbeskrivning. Någon eller några tekniskt och ekonomiskt kunniga personer med hög integritet bör få ett rejält mandat att gräva i detta, å det snaraste!

Protokollet från frågestunden finns att läsa här.

onsdag 21 mars 2007

Bloggare på kartan

Det är intressant att se hur "bloggkartan" ser ut, alltså var bloggare befinner sig rent geografiskt. Jag har t.ex. lagt in min blogg på Bloggkartan.se och på Bloggportalen.se. Nya möjligheter till nätverk öppnar sig.

Å andra sidan blir man lite nedslagen när man ser vad det är människor uppenbarligen vill läsa och aktivt söker efter. "Mest sökta termer just nu" på Bloggsök.se är: 1.kåt 2.avsugning 3.sex 4.onani 5.orgasm.

Det är ett faktum, min blogg lär aldrig bli populär.

Super-JAS - here we go again

Under rubriken "ÖB planerar för nytt super-JAS" redogör Ny Teknik idag för att Högkvarteret och FMV i en hemlig handlingsplan till regeringen föreslår en generationsväxling i Gripen-systemet. Efter 2020 måste den svenska JAS-flottan uppgraderas ytterligare, sägs det, till en E/F-version.

Det förslag som nu bereds i regeringskansliet, om ombyggnad av 31 JAS-plan till den senaste C/D-versionen, hinner således inte debatteras i riksdagen innan nästa steg blir känt. Bollen rullar på. Närmast omöjlig att stoppa i dessa självgående processer.

I artikeln kommenterar även ett antal riksdagsledamöter förslaget med 100 JAS-plan i C/D-version. Det framstår som om socialdemokraternas och centerns gamla band till varandra i försvarspolitiken hänger kvar. Centerpartiets ledamot i försvarsutskottet, Staffan Danielsson, sägs nämligen vara inne på ÖBs spår. "Jag tror att ÖB tänker rätt både i att krympa stridsflyget från 140 till 100 plan och i att modernisera de äldsta planen till C/D-version". Socialdemokraterna i försvarsutskottet har samma linje: "Vi är positiva till en modifiering av Jas som innebär sänkta kostnader på sikt, svarar socialdemokraternas politiska sekreterare i försvarsutskottet Emma Ahlén".

Det blir med andra ord en intressant beredning i Försvarsutskottet. Nu gäller det dock först och främst att se till att en sådan beredning över huvud taget kommer till stånd.

SIPRI och UI

Bloggmakaren fångades på bild under dagens sammanträde med Försvarsberedningen. Mer intressanta är personerna i bakgrunden, Tomas Ries, Utrikespolitiska Institutet och Alison Bayles, SIPRI, som bägge gav insiktsfulla presentationer.

Under förberedelserna inför sammanträdet fastnade jag för två publikationer, en från respektive instiut. De verkar mycket intressanta och måste läsas. Nämligen:

“Humanitarian Military Intervention The Conditions for Success and Failure” av Taylor B. Seybolt (Sipri) och "SIIA Papers No 1: Strukturerad osäkerhet, ostrukturerad säkerhet i en globaliserad värld" Red. Gunilla Derefeldt & Gunnar Sjöstedt (UI).

Foto: Håkan Juholt

Ubåt del II

Jag hyser ett stort intresse för hur försvarsmaterielprojekt drivs igenom, motiveras och lever sitt eget liv i det politiska beslutsfattandet (i den mån de alls är föremål för politiskt beslutsfattande). Varför då? Kan man undra. Ytterst handlar det om den demokratiska processen och vilka intressen som styr, men också om respekt för skattebetalarnas pengar.

Ett aktuellt exempel på hur det kan gå, trots riksdagens ihärdiga uttalanden om behovet av ökad öppenhet, bättre redovisning och möjlighet till reellt beslutsfattande, är frågan om beredskapskrav för ubåtarna i insatsorganisationen. Jag har tagit upp frågan tidigare och nu har det kommit nya fakta i målet. Peter Rådberg, miljöpartiets ledamot i riksdagens försvarsutskott, gav sig inte efter ministerns nonsenssvar på hans skriftliga fråga utan följde upp den. Nu har svaret på denna nya fråga inkommit och det är förunderligt, om man läser noggrant.

I korthet frågar Rådberg om de operativa krav som ligger bakom det faktum att regeringen i förslag till statsbudget för 2007 aviserar att det 2009 ska vara samtliga fyra ubåtar som är insatsförband (det vill säga att deras beredskap understiger ett år) i stället för tre av fyra, som var den tidigare inriktningen. Anledningen, skriver Rådberg, är riksdagens rättighet att kunna härleda insatsorganisationen och insatsförbanden till bakomliggande operativa krav.

Dagens svar från försvarsminister Odenberg går ut på att det faktum att fyra (istället för tre) ubåtar skall ha hög insatsberedskap inte en följd av nya eller ändrade operativa krav, utan ett uttryck för ambitionen att alla våra ubåtar ska vara tillgängliga för operativ verksamhet så stor del av tiden som möjligt. Jaha, så man skall förstå detta svar som att de operativa kraven inte har ändrats, trots ambitionsförändringen. Det är mycket anmärkningsvärt i sig (apropå vad det är för intressen som styr Försvarsmaktens utveckling). Ministern är fortfarande svaret skyldig när det gäller vad som ligger bakom ambitionen att ”alla våra ubåtar ska vara tillgängliga för operativ verksamhet så stor del av tiden som möjligt”. Detta är naturligtvis ren brännvinsadvokatyr och Försvarsutskottets ledamöter bör stå upp och samfällt protestera.

Bild från Kockums.

tisdag 20 mars 2007

Opinionen i Irak

Reuters rapporterar från Baghdad idag om en opinionsmätning som BBC publicerade igår.
Den indikerar att betydligt färre är optimistiska när det gäller framtiden nu, än vid en liknande undersökning 2005. 35 procent väntar sig en förbättring under det kommande året, jämfört med 64 procent 2005.

I Baghdad har 100 procent inte så mycket eller inget förtroende alls för de USA-ledda styrkorna. Totalt yttryckte 18 procent förtroende och 69 procent menar att deras närvaro gör säkerheten sämre. På svaret om deras liv var bättre eller sämre nu än före invasionen, menade 43 procent att det var bättre och 36 sämre och resten att det var ungefär samma. Men, trots detta, menar bara en tredjedel av de tillfrågade att de USA-ledda styrkorna bör lämna landet nu.

Fyra år av krig

Det är idag fyra år sedan USA och Storbritannien invaderade Irak efter flyganfall mot Baghdad.

Den 1 maj 2003 deklarerar Bush att ”major combat operations in Iraq have ended”. Den 13 december fångas Saddam Hussein in nära Tikrit. I april 2004 publiceras bilder av hur amerikanska soldater misshandlar fångar i Abu Ghraib. Den 30 janiuari 2005 går Irak till val. Jalal Talabani blir president.

I juli 2005 deklarerar Iraq Body Count, en brittisk NGO, att dödstalet för Irakiska civila uppgår till 24 000 personer sedan 2003.

Den 25 oktober 2005 räknar USA 2000 döda soldater.

Den 5 november 2006 döms Saddam till döden och han avrättas den 30 december.
Den 31 december 2006 räknar USA 3000 döda soldater.

2007 började med att Bush annonserade, den 10 januari, att han sätter in ytterligare 21 500 soldater i Irak. Ungefär samtidigt redovisar FN att ungeför 2 miljoner Irakier har flytt landet. Ytterligare 1,7 miljoner människor är internflyktingar.

Den 1 mars 2007 rapporterar Iraq Body Count, en brittisk NGO, att dödstalet för Irakiska civila uppgår till 60 000 personer sedan 2003.

Nyligen anmälde Pentagon att ytterligare 7 200 soldater skall skickas till Irak.

Vad händer i april?
Vad händer i maj?
Hur många döda, på bägge sidor? Hur många på flykt?

Man värjer sig för insikten. För den fulla vidden. Men vi måste se. Vi måste se människorna bakom statistiken. Se ansikten på de amerikaner i 20-års åldern som har dött. Läsa namnen på de identidierade civila som har fallit offer.

Ta in att:

IBC Reference Code/Source: k2548
Number of individuals killed: 1
Name and/or personal details: Son of Hussain al-Hayali
Age: 5
Sex: male
Killed by: gunfire
Where killed: Balad
Date: 14 Feb 2006

Och vad det innebär.
Och vad det innebär för alla de barn som fortfarande är i livet.

Den 18 mars skickade Iraq Body Count ut ett nattsvart pressmeddelande:

On every available indicator the year just ended (March 2006 – March 2007) has been by far the worst year for violence against civilians in Iraq since the invasion:

Almost half (44%) of all violent civilian deaths after the initial invasion phase occurred in the just-ended fourth year of the conflict,
mortar attacks that kill civilians have quadrupled in the last year (from 73 to 289),
massive bomb blasts that kill more than 50 people have nearly doubled in the last year (from 9 to 17),
fatal suicide bombs, car bombs, and roadside bombing attacks have doubled in the last year (from 712 to 1476)
one in 160 of Baghdad’s 6.5 million population has been violently killed since the beginning of the war representing 64% of deaths recorded so far.

These are the stark headlines derived from Iraq Body Count’s ongoing compilation and analysis of media reports of civilian casualties in the Iraq conflict, which has documented 65,000 violent deaths to date.

måndag 19 mars 2007

Märkliga saker hända…

Jag har tidigare på denna blogg uppmärksammat den satsning på JAS som Försvarsmakten och regeringen vill genomföra. Förslaget går som sagt ut på att att bygga om 31 stycken JAS 39 A/B till C/D-version. Fyra stridsflygdivisioner erhåller därmed totalt 100 stycken flygplan av JAS 39 C/D status. I Försvarsutskottets budgetbetänkande från hösten 2006 (sid 66) uttalar sig ett enigt utskott på följande sätt:

"Utskottet vill också särskilt kommentera frågan om en eventuell förlängd serie av JAS 39 i C/D-version. Försvarsmakten har i budgetunderlaget för 2007 redovisat att 31 JAS flygplan bör uppgraderas från A/B-version till C/D-version. Regeringen anmäler i budgetpropositionen att detta bereds för närvarande. Enligt vad utskottet inhämtat finns inte några medel för denna uppgradering av JAS 39 A/B budgeterade varken i investeringsplanen eller i beställningsbemyndigandet som regeringen begär att riksdagen nu ska godkänna. Ett sådant beslut är av sådan betydelse att det uppenbarligen bör godkännas av riksdagen även av andra skäl än ekonomiska. Regeringen måste sålunda återkomma till riksdagen i detta ärende innan ett eventuellt sådant beslut avses fattas. "

I Ekot säger Allan Widman, (fp): ”Ska projektet bli av måste riksdagen anslå nya medel till detta och det har ännu inte skett.” Han anser att förslaget innebär en förlängning av hela JAS-projektet.

Men, Generallöjtnant Mats Nilsson, produktionschef inom Försvarsmakten, är av en annan åsikt. Han säger till Ekot att Försvarsmakten inte begär några extra pengar ”(…) utan det är inom ramen för det budgetunderlag vi varje år lämnar in till regeringen. Vi föreslog det här första gången för ett år sedan, och vi säger samma sak i år till budgetunderlag, så det är helt inom ramen för de medel som är anvisade till Försvarsmakten.

Försvarsminister Odenberg anser också att det redan ryms inom de redan tagna besluten: ”Ja, det är korrekt. Jag bedömer inte att det behövs tillföras några nya medel, säger han."

Är detta en manöver för att kringgå en riksdagsbehandling av ärendet? Trots riksdagens upprepade beslut (i full enighet från vänster till höger) om att öka det formella inflytandet över materielanskaffningen? Snacka om att skjuta sig själv i foten. Ingen av de borgerliga ledamöterna kommer att med hedern i behåll godta en sådan hantering, inte efter all kritik som riktades mot den förra regeringen, som inte lyckades prestera den öppenhet i materielprocessen som riksdagen efterlyste.

Odenberg och Nilsson kan hävda att det finns pengar i ramarna hur mycket som helst, men nu är det så att riksdagen har definierat saken så att det inte ingick i de beviljade anslagsmedlen, investeringsplanen eller beviljande beställningsbemyndiganden. Det står svart på vitt. Och då är det bara att återkomma så att det blir en demokratisk process.

Allan Widman tål att citeras igen:
”Det här projektet, liksom många andra, är ett projekt som handlar om flera miljarder. När utskottet i full enighet har sagt att vi förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen innan man fattar något beslut, ja då gäller riksdagens ord."

Foto: Andreas Karlsson - Försvarets Bildbyrå

Juholt tänker fritt

Håkan Juholt (s), biträdande partisekreterare tillika ledamot i Försvarsberedningen, sticker sin vana trogen ut hakan i gårdagens DN. Rubriken ”Skrota alliansfriheten” väcker uppmärksamhet och innehållet manar till eftertanke.

Håkan Juholt tänker som vanligt både vilt och klokt på samma gång, det är bra att det rörs om i grytan och att det inte är det ständiga mantrat om NATO som dras fram så snart någon vill testa gränser i försvarspolitiken.

Till skillnad från Juholt sätter jag dock inte alls något likatecken mellan slopad militär alliansfrihet och ett ökat vardagligt och praktiskt samarbete i den nordiska kretsen, vilket jag också säger i dagens uppföljningsartikel. Det står oss fritt att skippa NATO-modellen med ömsesidiga försvarsgarantier och istället bygga ett modernt, behovsstyrt samarbete som lösgör resurser till förebyggande arbete och civil krishantering.

Miljöpartiet har under lång tid förespråkat en "arbetsfördelning" när det gäller t.ex. militär krishantering och ökad samordning i Norden. Det är inte rimligt att alla skall förbereda sig, organisera sig och utrustas för att göra allt. Jag välkomnar Juholt eftersom vi behöver vara fler i den kampen. De intressen som motsätter sig detta är nämligen både starka och många. Det är myndigheter som inte vill förlora sina uppgifter, det är försvarsgrenar som alla vill vara i hög beredskap för internationella insatser och det är politiker som tycker att medlemskap i NATO eller JAS i utlandstjänst är det enda sättet att förnya svensk försvars- och säkerhetspolitik.