Bloggaktivism...

På Greenpeaces bild här intill står det "The optimism of the action is better then the pessimism of the thought". Vet inte hur mycket "action" det är att skriva ett inlägg här, men det får räcka ikväll i varje fall.

Försvarsmakten har nu lämnat in sitt budgetunderlag för 2008 (BU 08) till regeringen. Underlaget innehåller myndighetens förslag till verksamhet för perioden 2008-2010. Det finns mycket att säga om detta underlag, varav jag översiktligt har läst de öppna delarna. Både ris och ros, som sig bör.

Ros i första hand till klarspråk om personalförsörjningssystemet. Jag har länge förespråkat ett två- eller flerbefälssystem. Behovet av en ny parlamentarisk pliktutredning är akut, kan åter konstateras.

Ris till den fortsatta ambitionen att vi skall behålla hela bredden av förmågor. Man har inte fått några politiska signaler om att göra på något annat sätt, så det är ju inte direkt förvånande. Men avsnitten om samarbete i den nordiska kretsen, som motiveras med att man på så sätt kan spara pengar och därmed behålla en förmågebredd, gör mig ändå lite beklämd. Jag tycker man skall samverka ”på riktigt” och istället för att spara pengar som omfördelas inom Försvarsmakten, så bör man istället ta steget och arbetsfördela inom den nordiska kretsen. Och spara pengar till staten (även om jag inte tycker att det är det främsta argumentet till en sådan arbetsfördelning).

De mest uppseendeväckande delarna i underlaget är annars:
1. Förslaget att bygga om 31 stycken JAS 39 A/B. Fyra stridsflygdivisioner erhåller därmed totalt 100 stycken flygplan av JAS 39 C/D status. Kvarvarande, ej modifierade JAS 39 A/B, ”utgör en exportresurs alternativt avvecklas”. Detta är redan känt från förra årets budgetunderlag. Men det är vare sig bättre motiverat (vilka är de operativa kraven) eller mer underbyggt nu än då. Se även tidigare blogg på temat.

2. ”Flyginsatser förutsätts även under 2009 stå högt på kravlistan från NATO, och en tidsbegränsad insats med JAS inom ramen för ISAF förordas under 2009.” Om detta har jag också skrivit tidigare på denna blogg.

3. Försvarsmakten föreslår att ett korvettförband ”deltar under begränsad tid i Operation Active Endeavour (OAE).” Ett svenskt deltagande i OAE måste ifrågasättas och diskuteras grundligt i breda kretsar! Man kan hävda att om man deltar i OAE så ställer man upp på USA/NATO:s artikel-5 krig mot terrorismen. Se här: ”The operation’s mission is to conduct naval operations in the Mediterranean to actively demonstrate NATO's resolve and solidarity. Operation Active Endeavour is one of the measures resulting from NATO's decision to implement Article 5 of the Washington Treaty, expanding the options available in the campaign against terrorism”.

4. Försvarsmakten har av regeringen fått uppgiften att analysera möjliga styrkebidrag till NATO Response Force (NRF). Bakgrunden är att North Atlantic Council (NAC) har fattat beslut om att NRF skall öppnas för partnerländernas bidrag. Nästa styrkegenereringskonferens för NRF (vilket sannolikt genomförs i november 2007) bedöms för närvarande av Försvarsmakten kunna vara ett tillfälle då Sverige och övriga partnerländer bereds möjlighet att lämna bidrag till NRF. Utgående från nuvarande planeringsförutsättningar finns, menar man, handlingsfrihet och möjlighet att anmäla marin- och flygvapenförband. Dock finns det i nuvarande insatsplanering för tidsperioden 2008-2010 inget ekonomiskt utrymme inplanerat för insatser inom ramen för NRF.

Att medverka i NATOS:s snabbinsatsstyrka, som just har öppnats för deltagande av icke-medlemsländer måste (precis som frågan om OAE ovan) vara en fråga av större vikt. Och som därmed bör beredas med alla riksdagens partier! Inte något som dras igenom riksdagen i en vårbudget! “NATO will no doubt continue to make use of the NATO Response Force, or of some of its elements, “when and where necessary”, as collectively decided by the Allies.”

5. Slutligen är avsnitt 4.5.1, Exportfrämjande verksamhet, ingen överraskning. Man skriver att Försvarsmaktens stöd till försvarsindustrin hittills har varit ”omfattande” och önskemålen från industrin visar ”en tydligt ökande trend vilket innebär att exportstödsverksamheten för Försvarsmakten sannolikt kommer att öka ytterligare”. Vidare i texten kan man läsa följande:

”Inom anslaget 6:2 bedöms resursbehovet för Försvarsmaktens exportstödsverksamhet vara 1,5 miljoner kronor och omfattar kostnader dels för materieldemonstrationer och dels för specifika stödåtgärder där ersättning från industrin är oförenligt med myndighetsrollen.”

Vad står det egentligen? Att staten får lägga ut pengar för de verksamheter FM skall delta i efter industrins önskemål, eftersom det vore olämpligt att industrin betalar för det man medverkar i? Det kanske finns någon klokhet i detta som jag inte förstår just nu (säkert är det så). Men nog vore det lättare att konstatera att man helt enkelt inte skall vara med på sådant där det är oförenligt med myndighetsrollen att man gör något, som man får betalt för.

Inclusive world

Åh, det här är vackert:

"The human spirit has shown again and again that it can respond to challenges thrown down by those who want to dissipate it. If some thought about Crusades, others built houses of wisdom to provide a common home to the best of Christian, Jewish, Persian and Arab minds. If some attacked trains and towers, others came together from across continents to provide a solution to a new disease. If some bombed innocent people of other countries, others went rushing to help cyclone victims. We must harness the spirit of humanity not only because the alternative is the risk of a catastrophic confrontation. We must harness the spirit of humanity because it beckons us to create an inclusive world."

Sundeep Waslekar Strategic Foresight Group, Mumbai.

International Crisis Group släppte sin "CrisisWatch 43" idag:

"Six actual or potential conflict situations around the world deteriorated in February 2007: Pakistan, Somalia, Thailand, Timor-Leste Uganda and Yemen. Two situations showed improvement: North Korea and Burundi.

Two situations showed improvement in February. 6-Party talks in Beijing produced a breakthrough in negotiations on North Korea’s nuclear program with Pyongyang agreeing to shut its Yongbyon nuclear reactor within 60 days. In Burundi, the release of three rebel FNL leaders satisfied a final FNL condition to allow the peace process to move forward.

For March 2007, CrisisWatch identifies Nigeria and Timor-Leste as Conflict Risk Alerts, or situations at particular risk of new or significantly escalated conflict in the coming month."

Det töar i Falköping och vi påminns alla om vårens kommande smältvattenflod från Mösseberg. Det kommer att bli översvämning i kulverten på Scheelegatan i år också. Någon väpnad konflikt har vi inte sett till, det närmaste vi har kommit på senare tid är väl ställningskriget mellan missbrukarna i busskuren på stan och folk som vill vänta på bussen inomhus.

Någon som känner för lite Hoola Bandoola-progg?

The Machine is Us/ing Us

Uppmärksamma läsare märker hur jag låter mig fascineras av diskussionen om politiska bloggar. Jag tipsades om en kort film som är mycket sevärd. Tipsaren (tack Marcus!) vill samtidigt uppmärksamma oss på att den inte omfattar viktiga dimensioner som t.ex. krafterna bakom, vem vinner? eller hur kontrollerat det är.

Partistyrelsen svänger

Miljöpartiets partistyrelse har diskuterat den svenska insatsen i Afghanistan. Resultatet blev en omprövad hållning. Dock kräver man inte omedelbart tillbakadragande (vilket jag tycker är bra) utan ställer krav på regeringen och sätter upp villkor för en eventuell fortsättning på det svenska bidraget.

Peter Eriksson säger såhär i ett pressmeddelande:

"Miljöpartiet anser att det har varit riktigt att sända svenska trupper med FN-mandat till Afghanistan. Vår bedömning av säkerhetsläget i landet under de senaste åren är att internationellt FN-mandaterad väpnad personal tyvärr behövs för skydd av civilbefolkningen och för uppbyggnadsarbetet. Svårigheterna för en fungerande FN-insats har dock ökat med tiden. (...) Om USA:s krig fortsätter eller om den svenska regeringen vägrar ställa tydliga krav gentemot FN och USA för en fortsatt svensk FN-insats, ser vi det dock nödvändigt att ändra vår hållning till att den svenska truppinsatsen bör kallas hem."

Det kommer att bli en intressant beredning i riksdagen när väl Afghanistanfrågan kommer upp på bordet igen. Nu verkar i stort sett alla möjliga åsiktsriktningar vara representerade, från solklart "nej" till solklart "ja" och allt däremellan. Till den övergripande frågan om svenskt deltagande, mandat etc. skall fogas frågan om med vad och hur mycket Sverige skall bidra, vilket jag har skrivit om förut. Det finns säkert mycket åsiker om detta också.

Nu gäller det att det inte bara blir Försvarsmakten och UD som får komma till tals gentemot riksdagsledamöterna, utan andra perspektiv, gärna NGO:s. Oavsett hur besluten sedan kommer att lyda är det viktigt att ingen kan anklaga riksdagen för att vara enögd. Inte minst är det viktigt för trovärdigheten gentemot de svenska soldater och civila vi sänder dit. Eller för den delen om vi kallar hem dem igen.

Envägskommunikation a la Chavez?

Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, oroar sig över politikers bloggande:

”Politiker vill ha direktkommunikation med sina väljare och slippa konfronteras med mediernas kritiska frågor, det här är bara början. Jag tror att fler och fler politiker kommer att försöka jobba på det här sättet.”

Han säger, apropå Carl Bildts bloggande:

”Jag tycker att man ska läsa hans blogg med samma skepsis som man läser hans partis hemsida. Han pratar utan att få mothugg och det får han väl göra. Men inte om det sker på bekostnad av hans medverkan i de traditionella medierna som ju ändå är den plattform som når flest medborgare.”

Precis. Det är när om det ena, det vill säga bloggandet, sker på bekostnad av att exponera sig i en direktdialog med journalister, politiska motståndare och allmänhet, som det blir ett problem. Jag tror inte alls att drivkraften bakom bloggandet är att man vill slippa konfronteras med mediernas kritiska frågor. Sedan är det ju klart att bloggen kan användas som ett fora för försvarstal eller att man, som i Bilds fall, kan lägga ut lämpliga ”motbevis” mot diverse anklgelser. Men jag tror att de som läser i allmänhet har förstånd att värdera inläggen. Kanske dessutom en och annan journalist får nya uppslag att gräva vidare i? Tesen ovan, om att det ena inte får gå ut över det andra, testas därmed i praktiken. Om Bildt slutar svara på journalisternas frågor och enbart kommunicerar via bloggen. Då får Lars Nord vatten på sin kvarn.

En annan dimension är att en välbesökt blogg har fler läsare än vilken landsortstidning som helst. Man därmed se blogginläggen som en slags debattartikel. Debattartiklar kan inte journalister debattera i realtid, däremot kan människor skriva repliker (som i sin tur silas genom debattredaktören). Samma sak på de flesta bloggar - repliker tillåts och de kan administreras av bloggaren.

Jag tror helt enkelt att många politiker som bloggar vill skriva av sig om upplevelser, tankar och idéer, som man sällan eller aldrig får frågor om vare sig från medier, partikamrater eller politiska motståndare. Det är i själva verket debattlusta som ligger bakom, tror jag. Jag kan bara tala för mig själv, men om jag skulle få reaktioner på det som skrivs, vare sig det är från medier eller andra, så är det naturligtvis väldigt bra.

Om det dessutom ligger det minsta i vad Olof Petersson säger till DN.se idag, så är ju det ett mål i sig: ”Ungdomarna kanske släpper blicken från dataspelet, upptäcker bloggarna och på den vägen intresserar sig för politiska frågor.”

Konsten att mäta ett liv

Statistiska centralbyrån presenterar idag statistik över livslängden i Sverige 2001-2005. Medellivslängden i riket visar sig vara 77,99 år för män och 82,41 år för kvinnor. Om man vill roa sig med jämförelser kan man t.ex. konstatera att siffrorna för Västra Götaland är 78,07 för män och 82,40 för kvinnor. Till min förvåning visar det sig att kvinnorna i Stockholm lever längre än i Västra Götaland (82,65 mot 82,40). Männen i Västra Götaland verkar däremot leva något lite längre än männen i Stockholm (78,07 mot 78,06 år).

Vid dagens Försvarsberedningsmöte fick vi föredragningar av MUST (Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och FOI (Totalförsvrets forskningsinstitut). Fokus: Ryssland. Där förväntas kvinnorna leva 74,10 år och männen 60,45 år, men det varierar naturligtvis betydligt mellan regionerna. Det är för övrigt relativt stor skillnad på de föredragningar MUST och FOI ger idag och de som gavs i mitten på 90-talet. Den analys som presenteras omfattar betydligt fler, och inte sällan mer relevanta, faktorer än klassisk styrkebalansräkning. Det tackar man för.

"I Ryssland finns det två olyckor: där nere - mörkrets makt, däruppe - maktens mörker"

V.A. Giljarovskij, 1855-1935

Hopp eller förtvivlan

Jag lyssnar noga på Svenska Afghanistankommittén (SAK) när det gäller utvecklingen i Afghanistan och hur man skall se på de två konstellationer som befinner sig i landet samtidigt; Isaf och OEF.

SAK:s styrelse redovisade nyligen sin mycket dystra bild av läget och kräver bland annat att FN-mandatet för Isaf klargörs.

Information bör inhämtas från så många aktörer och informationskanaler som möjligt. Det är inte enkelt att bilda sig en rättvis bild av läget. I synnerhet inte när man har Falköpings böljande horisontlinje framför ögonen, och inte ett bergsmassiv nord-öst om Kabul. Själv försöker jag följa principen om att det sällan är något som är svart eller vitt. Det är oftast i gråzonen man kommer närmast sanningen.

På Afghanistan Online kan man, med en klump i halsen, läsa landets slogan: "Afghanistan: The Friendliest Country in the World, Possibly the Universe." Det är också där man kan köpa t-shirten ovan.

Religionen tar vid, när staten gett upp?

Ann Wilkens, Sveriges ambassadör i Islamabad, säger tänkvärda saker i UD:s pågående "ambassadör stafett":

"Religionen tar vid, där staten har abdikerat - det är min övertygelse efter åren här. 1900-talets politiska vänsteropposition har ersatts av 2000-talets religiösa högeropposition. När statens samhällsstyrning fallerar, drar predikanterna eller mullorna in på scenen. Det är dåliga nyheter, inte minst för världens kvinnor. Och ett mycket gott skäl att med näbbar och klor värna om den goda samhällsstyrningen - där den fortfarande finns."

Discodiplomati

Det har blivit lite uppståndelse över Bilds "discodiplomati" under dagen.

Upprinnelsen är ett av hans hans blogginlägg från natten till idag. Kritiken från Urban Ahlin (s) lät inte vänta på sig. I Aftonbladet kommenterar han "discoteorin" på följande sätt: "Herregud, jag blir alldeles paff. Det finns ingen måtta på killen. Det här är korkat" och "Problemen i Kaukasus grundar sig på något helt annat än brist på diskodans, det borde Bildt veta. Han underskattar problematiken i regionen."


Bildt vilar i sin tur inte på tangenterna utan kommenterar Ahlin på sin blogg:

"Att förhindra konflikt och bygga för fred handlar inte bara - ibland inte ens främst - om grandiosa diplomatiska deklarationer. Ofta handlar det om att helt enkelt göra det möjligt för människor att mötas och därmed rida spärrar mot de krafter som bara vill konfrontation (...)

När U2 kom till Sarajevo och unga människor strömmade till från Bosnien alls delar var det inte “korkat” utan synnerligen viktigt. Fred byggs hos enskilda människor."

Bildt har viktiga erfarenheter med sig från sitt engagemang på Balkan. Synd att det inte är mer av detta och mindre av "affärer" kring utrikesministern.

Bilden är hämtad från Aftonbladet

KRUT på lut?

Regeringen beslutade den 10 juli 2003 om direktiven för en statlig offentlig utredning med uppdrag att se över den svenska krigsmateriellagstiftningen (dir. 2003:80). Utredningen antog namnet KRUT, KRigsmaterielUTredningen. Uppdraget formulerades mot bakgrund av den senaste tidens förändringar inom de utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska områdena, vilka inneburit att såväl utveckling, tillverkning och anskaffning av försvarsmateriel som exportkontroll i ökande grad blivit föremål för internationellt samarbete. Uppdraget har också formulerats i ljuset av den organisationsreform som ägde rum 1996 och som innebar att tillståndsprövningen av exportärenden delegerades från regerings- till myndighetsnivå.

KRUT redovisade sina förslag i SOU 2005:9 Hittills har förslaget inte resulterat i någon proposition från regeringen, men det är på gång. Enligt statrådet Tolgfors i december är ärendet under beredning inom regeringskansliet.

Måtte den senaste tidens händelser leda till att regeringen inkluderar andra delar i denna beredning. Följande krav bör de flesta kunna instämma i:

"Slutligen måste nya regler införas. Europeiska folkrörelser har, utan framgång, krävt att ett särskilt antikorruptionskriterium ska inkluderas i EU:s uppförandekod för vapenexport. Sverige måste nu införa nya vapenexportregler som inkluderar riktlinjer mot korruption och dessutom krävs generellt mer insyn i och öppenhet kring vapenaffärer."

Rolf Lindahl, politisk sekreterare Svenska freds- och skiljedomsföreningen, skriver detta på SVT Agendas hemsida.

Riksdagens beslut på andra grunder?

Apropå den nyfunna viljan att sätta in svenska flygstridskrafter i Afghanistan:

Ur regeringens proposition 2005/06:34 från oktober 2005 (Utökat svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan):

"De svenska erfarenheterna av deltagande inom ramen för en regional enhet för säkerhet och återuppbyggnad är hittills mycket goda. Enheterna har trots begränsade personalresurser, men med tillgång till en trovärdig uppbackning i form av flyg och robusta förstärkningsförband, visat sig ha ett mycket stort inflytande i de områden som de verkat i. Det har givit goda möjligheter att i nära samverkan med FN:s civila mission påverka utvecklingen och minska spänningarna."

Och i det sammansatta utskottets betänkande, med anledning av ovanstående proposition, står det:

"Utskottet vill erinra om att det svenska förbandet, genom sitt deltagande i ISAF och inom Natos kommandostruktur, omfattas av den internationella styrkans operationsplaner och dess förband för förstärkning och undsättningsinsatser. Reserver för sådana insatser finns således beredda att bistå såväl svenska förband som förband från de övriga deltagande länderna i den internationella säkerhetsstyrkan."

Frågan är då: Vad har ändrats i säkerhetsläget sedan denna information, som alla partier grundande sina bedömningar på? Och/eller har det skett någon stor omgruppering, som gör att svenskarnas flygstöd tar längre tid på sig för att komma fram? Eller saknas det flygunderstödsresurser nu, men inte tidigare?

I så fall är det detta som Försvarsmakten måste redovisa och regeringen i sin tur redovisa för riksdagen.