Om man vägrar att se bakåt och inte vågar se framåt så måste man se upp

Riksrevisionens granskning leder ännu en gång till uppseendeväckande avslöjanden. Denna gång konstaterar man att:

"Sveriges beredskap för att ta hand om långsiktiga konsekvenser av en kärnkraftolycka är mycket bristfällig".

Observera att det står mycket bristfällig! Man konstaterar bland annat att regeringen saknar en uppdaterad bedömning av myndigheternas förmåga att hantera olyckskonsekvenser i svenska kärnkraftverk.

Riksrevisionens rapport är den första i en serie granskningar på temat Hoten mot samhället. Syftet är att granska hur viktiga samhällsfunktioner fungerar. Jag anar tyvärr att kommande rapporter kommer att visa liknande brister.

Frågan är nu vilka åtgärder som vidtas med anledning av denna granskning. Det är intressant, speciellt om man begrundar den strategi för samhällets säkerhet som försvarsberedningen arbetade fram och som riksdagen senare antog.

Bemästra grunderna först

Avtalet mellan Norge och Sverige är klart.

- Norrmännen betalar oss 300 miljoner kronor under fyra år för att vi ska ta fram en ny generation Gripen. Dessa utvecklingspengar skickar vi sedan tillbaka till Norge i form av underleverantörskontrakt med norska företag. Det är inte svårt att hitta bra underleverantörer i Norge, sade Jan Nygren tidigare i veckan till Ny Teknik.

Saab och Gripen International har ett motsvarande avtal med Danmark som är värt 200 miljoner kronor. Men här finns inget regeringsavtal framme.

Redan om två månader hoppas försvarsministern och ÖB att Saab ska kunna börja bygget av nya Super-Gripen. Ett av flygvapnets tvåsitsiga JAS 39 Gripen rullas då in i Saabs verkstäder i Linköping och byggs om till ett nytt supermodernt stridsflygplan, rapporterade Ny Teknik igår.

Oavsett om man tycker att Gripensystemet skall hållas vid liv till 2040 eller ej, borde varenda människa i det här landet intressera sig för hur processen går till. Det finns flera dimensioner i detta varav tre bör belysas särskilt:

1. Transparens och insyn.
2. En skendemokratisk process - riksdagen ställd inför fullbordat faktum.
3. Exportdimensionen - anklagelserna om korruption och mutor vid tidigare affärer är inte utredda ännu.

1. Den 15 januari 2007 framträdde försvarsministern vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Han slog fast att det är "insatsförsvarets behov och den ökande ambitionen att delta i internationella operationer som skall styra materielförsörjningen." Frågan är då hur detta synsätt slår igenom i materielplanen och beskrivs när regeringen redovisar sina bevekelsegrunder för riksdagen -speciellt mot bakgrund av att en helt enig riksdag vid nästan tröttsamt många tillfällen har upprepat att man skall ha ett ökat reellt inflytande över och insyn i materielförsörjningsprocessen?

Inte alls, blir mitt svar. I vårpropositionen, där JAS-satsningen presenteras, pratar man allmänt om export av JAS och minskade driftskostnader med en enhetlig flotta etc. Men ingenstans motiveras 100 toppmoderna JAS utifrån insatsförsvarets behov. Och när det gäller internationella insatser så klarläggs inte direkt vilken mission det kan bli tal om som kräver 100 svenska JAS-plan. Men, och det är allvarligt, man mörkar dessutom när det gäller kostnader. 4,1 miljard anges som "klumpsumma" för bägge de delar man föreslår, dvs. ombyggnad av 31 plan och utvecklingspaketet mot nästa generation Gripen. Men hur skall riksdagen, och intresserade medborgare, egentligen kunna ta ställning till vilka kostnader det innebär om man säger ja till att hålla Gripen flygande till 2040?

Gripensystemet, dvs. 204 plan med vapen, flygsimulator, reservdelsförråd och tillhörande infrastruktur, har hittills kostat cirka 100 miljarder kronor. Utslaget per plan blir det cirka 500 miljoner kronor.

2. Som har framkommit av den senaste tidens kontraktskrivande och uttalande om att ombyggnationen av planen inleds redan om två månader, måste det framstå för var och en som om beslutsfattandet i Sverige var klart sedan länge. Men riksdagen har ju inte ens behandlat vårpropositionen ännu (motionstiden på propositionen är slut den 2 maj) och än mindre fattat beslut om den.

Det är naturligtvis inget nytt att riksdagen kommer in när allt är klart, vare sig det rör sig om en majoritetsregering eller en minoritetsregering som samarbetar med andra partier för att få majoritet i kammaren. Men här skrivs det kontrakt innan beslut är fattat, försvarsutskottet läser i tidningen vad som har hänt och man får reda på bra mycket mer om planerna genom Ny Tekniks rapportering än genom att läsa den propoition som redovisar själva förslaget.

3. Projektet drivs framåt främst med exportargumentet. Det var inte länge sedan indignerade ledamöter i Försvarsutskottet satt i en TV-studio och kommenterade Uppdrag Gransknings avslöjande om misstänkta mutor. Skall man nu glatt säga ja till ett paket om 4,1 miljarder innan man ens har förundersökningen klar om huruvida brott har begåtts? Vilken signal sänder det?

Beväpnad folkgrupp

Vapenlagarna i USA kritiseras (med all rätt, naturligtvis) i efterdyningarna av massakern vid Virginia Tech. I USA går det två vapen på tre invånare.

Men hur många känner till att Sverige ligger högt upp på listan över världens vapentätaste länder? Nära två miljoner registrerade skjutvapen finns i de svenska hushållen.

– Sverige lär vara det femte vapentätaste landet i världen i förhållande till folkmängden – efter USA, Yemen, Finland och Kanada, säger Carina Vangstad, vapenansvarig på Rikspolisstyrelsen, till Fokus.

Öppet sår i USA

BBC rapporterar ikväll att den amerikanska senaten har röstat för (51 mot 46) att de amerikanska trupperna skall dras tillbaka från Irak inom 11 månader. Senaten följer därmed representanthuset, som förra veckan godkände ett förslag om att ta hem trupperna senast den 1 september i år. De båda kamrarna ska nu ta fram ett kompromissförslag som överlämnas till president Bush. Bush kommer naturligtvis lägga in sitt veto omedelbart. Men sprickan i USA blir allt svårare att hantera och ett öppet sår som kommer att värka länge, oavsett när de soldater som överlever kommer hem.

Från duva till hök?

Den grundtes som ibland förs fram, att miljöpariet har gått från en mer pacifistisk politik till en mer militärt accepterande och utslätad sådan, är faktiskt fel.

Jag har för en tid sedan, när debattens vågor svallade höga i miljöpartiet och just detta påstående ofta fördes fram, gått igenom alla konkressprotokoll och motioner i riksdagen för att se om det verkligen stämmer. Det gör det alltså inte.

De motioner som skrevs i riksdagen under vår första riksdagsperiod var t.ex. knappast pacifistiska… 1990/91 lämnades det en motion som utvecklade en grön militär strategi. Denna strategi kallas ”svälta ut” och bygger på att vara först på plats med stöd av hemvärn och lokalförsvar. Opterationen ”svälta ut” klaras sedan med hjälp av ”mindre ubåtar, luftvärn och jägartrupper, som skär av den fientliga styrkans försörjning och nöter och svälter ut den”.

Vidare verkar det vara en mängd vapen som skall köpas in eftersom ”Arméns viktigaste beväpning blir handeldvapen, olika pansarvärnvapen, granatkastare och luftvärnsrobotar, dvs vapen som kan beställas i tillräckligt stort antal för att betala svensk produktionsutveckling.”

I det allmänna idéprogrammet från 1982 vill mp att FN skall få ökade fredsbevarande befogenheter. De närmaste åren efter detta förespråkas ett "decentraliserat försvar".

Motionerna under riksdagsperioden 1994-98 präglades av att det kalla kriget var slut. Inga mer gröna militära strategier mot invasion utan en stark tonvikt på den vidgade hotbilden – hoten är andra än militära mot vår överlevnad. Mp kräver att försvaret skall anpassas till den nya säkerhetspolitiska situationen och det obefintliga militära hotet. Starkare tyngd vid förebyggande verksamhet och nedrustning. Vi avvisade besparingar på internationella militära insatser, så vi var inne på denna linje redan då, men förespråkade stora besparingar inom invasionsförsvaret och (inte i partimotioner) frivillig värntjänst för både kvinnor och män istället för värnplikt.

Från 1998 och framåt driver miljöpartiet starkt att invasionsförsvaret skall skrotas, vapeninköp som inte skall användas i den internationella verksamheten skall stoppas och att Sverige bör ta ett ökat ansvar för att svara upp mot FN:s önskan om ökade bidrag till internationella insatser. Nu börjar vi också på allvar ge oss på den militära organisationens omfattning och innehåll genom att i detalj syna regeringens och försvarsmaktens beräkningar och planering. Miljöpartiet förespråkar en starkt reducerad militär organisation, det som är kvar skall användas internationellt.

Bra gjort är bättre än bra sagt.

Birger Schlaug förfäras på sin Blogg över mitt nyblivna ledamotskap i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Det faktum att jag skall hissa "grön flagg i Krigsakademin" tas som exempel på miljöpartiets utveckling i försvarsfrågan.

Men tänk Birger om det är tvärt om! Tänk om det är omvälden som börjar intressera sig för och kanske till och med förstå vad miljöpartiet länge har hävdat: Behov av helhetssyn på hot och risker, behov av ett aktivt konfliktförebyggande arbete, en vidgad hotbild som rymmer klimatförändringar, sociala och ekonomiska klyftor, fattigdom och utarmning av naturresurser samt energifrågor och samhällets sårbarhet. Behov av en ökad politisk styrning över försvaret, stopp för industriintressens genomslag i materielplanen och regionalpolitik som avgör var och hur många regementen som skall finnas. Stopp för särintressen vars dragkamp leder till att besluten till slut utgörs av det enda möjligas väg snarare än behovsstyrda lösningar osv. Jag har under mina 13 år i försvarspolitiken tycligt sett hur detta har vuxit fram, i hela det politiska fältet.

Det framstår så ibland, som att det finns en brist på... självförtroende kanske? i den gröna rörelsen. Det kan i vissa lägen yttra sig på så sätt att alla som kliver utanför det som uppfattas som ett "grönt" sätt att vara, misstänks för att inte vara gröna så att säga på riktigt.

Själv är jag mer intresserad av att uppnå konkreta resultat som går i rätt riktning än att oroa mig för hur jag uppfattas av partivänner. Historien dömer oss efter vad vi gör i praktiken och vad vi uppnår för vår omvärld. Dessutom är jag fullständigt trygg i hur grönt mitt hjärta är.

Småbarnsmammor göre sig icke besvär

Folkpartiets andre vice ordförande Marit Paulsen fäller sin dom över Cecilia Malmströms (och alla andra småbarnsmammors) möjligheter att efterträda Leijonborg:

- Hon är en ung kvinna med två små barn. Då är det inte lämpligt att bli partiledare, säger Paulsen till TT.

Att även Jan Björklund har småbarn ligger honom tydligen inte i fatet. Det är skillnad på att vara småbarnsmamma och småbarnspappa.

Pedagogisk redovisning

Världsbanken har i samarbete med National Geographic arbetat fram en karta som visar hur (illa) det är ställt i världen när det gäller Milleniummålen.

Det hade varit intressant att lägga en kartbild över kartbilderna, så att säga, som visar världens konfliktområden. Kopplingen mellan fattigdom, demokratiutveckling, miljöförstöring etc. hade därmed kunnat illustrerats på ett enkelt sätt.

Bilde här intill är från Världsbanken och den visar att fattigdomen trots allt minskar något. Det är färre människor som lever på mindre än en dollar om dagen nu än 1990.

In the university of death

Virginia Tech-massakern är så fasansfull att jag inte riktigt vet hur jag skall närma mig ämnet, men The Economist artikel blir en början:

"In the 1990s, the Democrats tried to impose modest gun controls. For example, in 1994 President Bill Clinton signed a ban on assault weapons—military-type rapid-fire rifles with no conceivable civilian use except perhaps to defend one's home against a whole gang of drug-dealers. President Bush allowed this ban to lapse in 2004, however, and the Democrats are convinced that gun control helped them lose elections in 1994 and 2000. "

Nybliven ledamot

Jag har blivit invald i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Det är ett ganska modigt val av den traditionstyngda akademien (jag är grönast i dubbel bemärkelse - både yngst och miljöpartist).

När jag började formulera idéer till mitt inträdesanförande, anmärkte mitt wordprogram på ordet "Krigsvetenskapsakademien". Det kom upp en ruta med ”Beakta ordformen Krigsvetenskapsakademien. I vanlig text kan den kännas ålderdomlig eller främmande”. Det är inte speciellt rättvist mot akademien, men det bekräftar de fördomar som jag hade mot verksamheten för säg 10 år sedan. Min inställning har ändrat sig sedan dess, för det var var ungefär då jag började läsa akademiens tidskrift, den s.k. "Gula Tidskriften". Där har jag hittat många guldkorn under åren och den har starkt bidragit till kunskapsinhämtningen för min egen del.

Sedan finns det, som i alla sammanhang, en och annan nostalgiker som väcker både irritation och förundran. På samma sätt som mitt ledamotskap säkert är uppseendeväckande för en del av dem som hör till det mer traditionella eller konservativa gardet. Det kanske också kommer att väcka funderingar i miljöpartiet, jag menar, en akademie med både Kung och Krig i samma namn... Men de flesta tycker nog att det är bra att finnas med och göra sin röst hörd i alla de sammangang som erbjuds. Själv lockas jag alltid av oförutsägbara vägar.

Jag ser särskilt fram emot att bidra till diskussioner som rör den bredare säkerhetspolitiska hotbilden med bland annat klimatförändringar, samhällets sårbarhet, sociala klyftor och resursbrist som bakomliggande konfliktorsaker.

Akademien är indelad i sex avdelningar, var och en representerande olika kompetenser inom försvaret. Jag återfinns i avdelning V (annan vetenskap av betydelse för totalförsvaret).

Det är inte konstigt, att det blir konstigt

Adbusters underbygger sin TV Turnoff Week 2007 med bland annat följande information:

• The average person in the USA watches 4 hours and 35 minutes of television per day, and the average US household has a television on in the house for 8 hours per day [Nielson, 2006].


• In 2005, the average US child spent more time in front of the television (more than 1,500 hours) than in school (900 hours) [Neilson, 2005].


• Canadian tweens – kids ages 7 to 12 – average 45% of their media time watching TV, 14% on the internet, 12% on video games, 11% on music, 11% on radio, 6% on DVDs and 1% on cell phones. By comparison, teens (ages 12 to 19) spend 25% of their media time on the Internet. [Solutions Research Group for YTV, 2007].

SCB redovisar den svenska statistiken här. Där framgår bland annat att var tredje 10–18-åring tittar på TV tre timmar eller mer en vanlig vardag.

TV Turnoff Week 23-29 april