lördag 31 mars 2007

Going to Moscow


Det kommer inte att publiceras några nya inlägg på denna blogg förrän torsdagen den 5 april.



Välkommen tillbaka då!

Poäng för Pang

Den 28 mars lämnade regeringen över propositionen Högskoleutbildning av officerare m.m. till riksdagen. I propositionen föreslås Försvarshögskolan bli en högskola under högskolelagen. Detta innebär bland annat att officersutbildningen, efter att Försvarshögskolan fått tillstånd att utfärda vissa examina, blir en högskoleutbildning. Förslaget innebär även att ansvaret för Försvarshögskolan överförs från Försvarsdepartementet till Utbildningsdepartementet.

Det skall genast sägas att jag inte har fördjupat mig i propositionens alla delar och att mina kommentarer därmed är preliminära. Jag har dock förstått så mycket att den treåriga grundläggande officersutbildningen, som idag bedrivs i Försvarsmaktens regi vid militärhögskolorna i Halmstad och Karlberg, vid de tre stridsskolorna (mark, sjö och luft) samt vid Försvarsmaktens fack- och funktionsskolor, med regeringens förslag ansvarsmässigt förs över till Försvarshögskolan.

Försvarshögskolan ansvarar för och genomför i dag också den högre officersutbildningen, som bland annat består av den ettåriga stabsutbildningen respektive det tvååriga chefsprogrammet. Försvarsmakten ger på årsbasis Försvarshögskolan i uppdrag att genomföra dessa utbildningar. Den högre officersutbildningen är en personalutbildning och det är Försvarsmakten som bedömer vilka individer som skall delta i utbildningen utifrån myndighetens vid varje tidpunkt identifierade kompetensbehov. Det är enligt regeringen för närvarande inte aktuellt att förändra denna ordning. Därmed måste högskolelagen ändras. Det bör enligt regeringen finnas möjlighet för Försvarshögskolan att få tillstånd att utfärda vissa generella examina på grundnivå och avancerad nivå, om utbildningen uppfyller kraven för en högskoleutbildning. Det ger möjlighet för den som genomgår den högre officersutbildningen att tillgodoräkna genomgången utbildning som högskoleutbildning.

Den övergripande frågan jag ställer mig är, lite tillspetsat, om inte detta innebär ett slag mot professionalismen hos officerarna? Jag drar mig till minnes en utredning som granskade polisutbildningen och om jag inte alldeles missminner mig var slutsatsen att den var alltför akademiserad och för lite "yrkesinriktad" vilket sades leda till sämre poliser.

Försvarsmakten kommenterar propositionen på följande sätt, genom personaldirektör Lars Norrström:

”Med detta har Försvarsmaktens och Försvarshögskolans gemensamma strävan, en akademisering av det svenska officersutbildningssystemet, kommit till ett avgörande. Kompetensförsörjningen i Försvarsmakten och Försvarshögskolan kan nu börja inriktas mot denna proposition”.

Antingen har jag missförstått Försvarsmaktens tidigare linje i frågan, eller så har myndigheten bytt fot. Mina farhågor är följande och jag ser fram emot att bli motbevisad:
  • Högskolelag innebär att FM får lite inflytande i kursinnehåll. Speciellt förödande för den grundläggande officersutbildningen.

  • Regeringen anför att det är Försvarsmakten som bedömer vilka individer som skall delta i utbildningen och att det enligt regeringen för närvarande inte är aktuellt att förändra denna ordning. Men hur blir det med eventuella avsked? Kommer det vara omöjligt för Försvarsmakten att stänga av någon från utbildningen?

  • Vad innebär detta för officersutbildningen i två linjer (yrkes- respektive akademiskt inriktad)?

  • Akademisering kan ske ändå genom att utbildning prövas och att examination kopplas till högskola.

  • Varför inte välja det internationella spåret, dvs. i huvudsak att officerare ges akademisk utbildning och examina via de ordinarie universitet/högskolor som finns?

  • Varför ha en dyr och mycket nischad högskola då mycket av dess akademiska utbud kan erhållas någon annanstans?

torsdag 29 mars 2007

Bättre sent än aldrig

Försvarsmakten har tagit nu fram en uppförandekod med etiska regler för utlandsstyrkan. Det beskrivs som ett slags etiskt kontrakt mellan den anställde och Försvarsmakten. Personer som skall tjänstgöra i utlandsstyrkan skall skriva under dokumentet, där det framgår hur soldaterna och befälen ska uppträda i sin tjänstgöring.

Koden omfattar bland annat köp av sexuella tjänster (där Försvarsmakten gör klart att den som utnyttjar en prostituerad eller besöker en bordell omdelbart skickas hem och dessutom polisanmäls), förbud mot porrsurfande, mutor, kontakt med organiserad brottlighet samt regelverk kring alkoholkonsumtion.

Vad säger FN om vad som gäller för blå hjälmar? Det kan man t.ex. läsa i detta brev från Generalsekreterare Annan till säkerhetsrådet:

“Sexual exploitation and abuse are prohibited by the United Nations Staff Rules and Regulations. These rules are reinforced by administrative instructions, including my bulletin (ST/SGB/2003/13) entitled “Special measures for protection from sexual exploitation and sexual abuse”, released on 9 October 2003. In addition, each military peacekeeper receives a copy of Ten Rules — Code of Conduct for Blue Helmets, a card promulgated by the Department of Peacekeeping Operations that presents in plain language the standards of behaviour expected of every military person assigned to a peacekeeping mission. The basic policy is clear: zero tolerance of sexual exploitation and abuse of any kind.”

Sossarna spretar


Samordningen inom socialdemokraterna verkar inte vara den bästa just nu. Det finns två aktuella exempel på det.

Igår klockan 16.30 gick motionstiden ut på regeringens ”avlyssningsproposition”, det förslag som har debatterats mycket den senaste tiden. Man kan nu konstatera att vänstern, miljöpartiet och socialdemokraterna yrkar avslag på propositionen. Det sistnämnda, om socialdemokraternas ställningtagande, är lite uppseendeväckande eftersom (s) ordförande i Försvarsutskottet (Ulrica Messing) och (s) ordförande i Justitieutskottet (Thomas Bodström) har uttryckt olika uppfattningar om hur socialdemokraterna bör ställa sig till propositionen. Det senaste beskedet var att Messing ville ta sig an propositionen och konstruktivt vara med och förbättra den. Detta efter att Bodström i en tidigare bordläggningsdebatt meddelade att han och Messing rekommenderade sin riksdagsgrupp att rösta nej till propositionen. Thomas Bodström gick uppenbarligen segrande ur den striden.

Det andra området där det verkar spreta är frågan om en förstärkning av den svenska truppen i Afghanistan. Det ligger just nu en proposition på riksdagens bord som skall behandlas av ett sammanslaget Försvars- och Utrikesutskott. Ulrica Messing (s) har uttryckt till TT att socialdemokraterna sannolikt kommer att stödja förslaget. Citat: ”Jag kan inte tänka mig att det blir några problem, vi behöver ha en säkerhetsmarginal, sade hon efter den socialdemokratiska riksdagsgruppens möte.”

Det verkar dock inte som om hela hennes riksdagsgrupp tycker att det är lika självklart. GP skriver att socialdemokraterna tvekar om att förlänga uppdraget i Afghanistan och att partiet oroas av att uppdraget blir allt farligare. Vi får se om Messing får ta ett kliv tillbaka även i denna fråga.

tisdag 27 mars 2007

Utsläppsmarodör

Den kommande resan ToR Moskva med Försvarsberedningen innebär en klimatbelastning om ca 700 kg koldioxid per person. Det är nästan lika mycket som en indier släpper ut under ett helt år (900 kg). Snittet för svenskar ligger på 6 ton CO2 per år.

För 15 Euro kan jag dock kompensera för min resa (inte fullt ut men i alla fall något) genom att investera i hållbara klimatprojekt. Det finns andra aktörer som tillhandahåller utsläppskalkylatorer, t.ex. SAS och SJ.

På Naturskyddsföreningens hemsida kan man räkna ut sin klimatprofil och avge ett eget klimatlöfte.

måndag 26 mars 2007

Duktig arbetare

Maith Lindgård i Oviken är säkert en välförtjänt vinnare av moderaternas pris "Årets arbetare". När jag först läste om vinsten var jag helt säker på att alltihop var en lyckad sossemanöver.

Men det är det inte.

Maith är ett föredöme och syftet med tävlingen var att uppmärksamma alla miljontals människor som sliter i Sverige, enligt moderaternas partisekreterare Per Schlingmann.

Vad består då det föredömliga av? Jo Maith är 66 år gammal och jobbat sedan hon var sexton. Hon började jobba som hushållerska och på gården. När hon sedan drabbades av en allergisjukdom vägrade hon sjukskriva sig och startade ett eget företag, en klädbutik.

Juryn motiverar: "Trots att hon blev sjukskriven på grund av allergiska besvär ville hon tillbaka till arbetsmarknaden. När det inte var möjligt för Maith att fortsätta i det gamla yrket öppnade hon egen affär och lyckades försörja sig på den."

Lätt paranoid

Jag har hört det förut, men viftat bort det, eller rättare sagt tänkt jaha, det också utan att reflektera så mycket över konsekvenserna. Men nu skriver Pär Ström, Integritetsombudsman på tankesmedjan Den Nya Välfärden och nitisk debattör i integritetsfrågor, om koder i utskrifter från färgskrivare och färgkopiatorer. Han hävdar att de flesta tillverkare har byggt in system i sina apparater som förser varje utskrift med en osynlig kod (det är detta som bilden här intill sägs visa).

Ström skriver att "Denna innehåller information om skrivarens serienummer, datum och klockslag för utskriften samt förmodligen ytterligare information (allt omges av hemlighetsmakeri). Syftet är att kunna spåra vilken person som ligger bakom en viss utskrift, och därigenom kunna bekämpa förfalskningsbrott. Skrivartillverkarna samarbetar med polis och andra myndigheter i de flesta länder, och lämnar på begäran ut information om vilken återförsäljare skrivaren med ett visst serienummer har sålts till och när. I en del fall har tillverkaren kunddatabaser som gör att den enskilde köparen av skrivaren kan pekas ut. I andra fall kan återförsäljaren bistå polisen med denna information. Svensk polis bekräftar att man använder sig av koderna i utredningen av många typer av brott."

Som så ofta när det gäller dessa frågor kan jag sitta på min kammare och tänka att det säkert finns någon vits med det, och att det inte gör något om så 100 poliser eller underrättelsepersoner spårar allt som kommer ur min skrivare. Men, nästa tanke rör sig bort från den egna vardagen. Skulle t.ex. vetskapen om kodningen ha hindrat någon av de personer som då och då ställs inför valet att larma om oegentligheter (inte sällan genom att skriva ut dokument och lämna dem vidare) eller låta saker bero? Och då blir det genast mer obehagligt.

Why are so many Russians meeting terrible deaths?

På söndag bär det av till Moskva med Försvarsberedningen. Det är mycket information, frågeställningar och tankar att sortera innan dess och förberedelserna upptar en hel del tid just nu.

Jag hittade en tankeväckande parentes i The Economist som jag gärna tipsar om. Under rubriken "Why are so many Russians meeting terrible deaths?" diskuteras hur det bland annat kommer sig att mordfrekvensen i Ryssland är 20 gånger så hög som i Västeuropa och att fem gånger fler ryssar tar livet av sig än vad man gör i Storbritannien.

Jag citerar: "Russia's cumulative rate of violent death is unprecedented; with AIDS, tuberculosis and other scourges, it is driving a unique demographic collapse. Why?"

Några försök till förklaringar radas upp; infrastrukturen faller sönder, korruption, alkoholkonsumtion. Men, bakom spriten, osäkerheten och förtvivlan ligger något äldre och djupare - gammal religiös fatalism:

How else—in this well-educated nation—to explain the universal scorn for seatbelts, the epidemic of poisonings during every mushroom-picking season or the amazing number of winter fishermen who die each year after falling through the ice? (...) There is little pressure for better safety standards."

Budskap när det rockar som bäst

Jan Isakson, pressekreterare på Greenpeace, skriver i Dagens Media om deras kommunikationsarbete. Han berättar hur grunden lades i och med att Robert Hunter på 60-talet studerade för den kanadensiske kommunikationsteoretikern Marshall McLuhan. Hunter hade snart utvecklat tankarna till ett eget koncept för att förändra världen - media mindbombs. Ett koncept som Greenpeace framgångsrikt har arbetat med sedan dess.

Isakson skriver: ”Men Hunters anda, galna kreativitet, nyhetsnäsa och känsla för storytelling genomsyrar ännu Greenpeace budskap när det rockar som bäst. Om storyn finns där, som att en kemikalietanker dumpat gift som tagit livet av tio människor, förgiftat 10 000-tals men den vill smita från ansvar, då räcker det att bara segla in och ställa sig i vägen. David mot Goliat.”

söndag 25 mars 2007

Planer på en ny plan?

Inspirerad efter årsmötet med Företagarna i torsdags började jag leta på kommunes hemsida efter strategier för näringsliv och företag i Falköping. Jag hittade en mycket intressant handlingsplan. Den heter "Med Sikte På Framtiden, Förslag till Handlingsplan för det strategiska området Företagsutveckling".

Det mest intressanta med handlingsplanen är tyvärr att den är nästan exakt fem år gammal (!).

I planen identifieras åtta utvecklingsområden, bl.a. strategiska allianser, kompetensfrågor i samverkan med näringslivet, kommunikationer och lokalt producerade råvaror och därtill förädlade livsmedel. Kopplat till varje utvecklingsområde finns en beskrivning av mål och aktiviteter. Alla aktiviteter bör dock ha genomförts för minst tre år sedan eftersom de omfattar åren 2002-2004.

Det står i planen att arbetet med handlingsplanen skall stämmas av tertialvis. Måtte detta vara gjort och att det hela handlar om att man har missat lägga ut den senaste informationen. Man kan ju alltid hoppas.

Städerna växer

Någon gång under 2008 bedömer FN att världen når den brytpunkt då över hälften av jordens befolkning lever i städer. Mer än någonsin tidigare påverkas mänsklighetens öde, vår ekonomi och miljön på jorden av utvecklingen i städer. Den största befolkningstillväxen väntas komma i de snabbt växande städerna i Afrika och Asien. Antalet fattiga i städerna ökar. En av tre stadsbor lever i dag i slum.

Om jag generaliserar har många ur miljörörelsen en speciell relation till "landet". Det har traditionellt varit svårare att få människor att intressera sig för statspolitik än för andra specifika miljöpolitiska områden. Idealet vore väl, med tanke på framtidsprognosen, att knyta ihop en offensiv miljöpolitik med en genomtänkt statspolitik med globala ambitioner.