fredagen den 29:e juni 2007

Ett sårbart samhälle

Riksrevisionen har granskat regeringens och Svenska kraftnäts insatser för att kunna hantera ett omfattande och långvarigt elavbrott. Rapporten ingår i en serie granskningar på temat Hoten mot samhället. Syftet är att granska hur viktiga samhällsfunktioner fungerar, så att människor kan känna trygghet och säkerhet.

Resultatet av granskningen är nedslående. Regeringen har inte underlag för att kunna bedöma om det som gjorts är tillräckligt för att förebygga en sådan händelse. Om ett omfattande elavbrott skulle inträffa är också statens förmåga att hantera det bristfällig.

Lennart Grufberg, ansvarig riksrevisor:

– Ett omfattande elavbrott kan få allvarliga konsekvenser för bland annat sjukvården, våra betalningssystem och värmen i bostäder. Därför måste både regeringen och myndigheterna kunna bedöma risken för att detta inträffar och kunna hantera en sådan situation.

Granskningen visar att regeringens mål och krav för Svenska kraftnät är otydliga. En väsentlig brist är också att det saknas beräkningar för samhällets kostnader vid ett omfattande elavbrott. Regeringen och ansvariga myndigheter har inte heller någon samlad analys av risker och sårbarheter för det nationella elsystemet. Det är därför svårt för regeringen att bedöma om investeringarna för att öka säkerheten i det nationella elsystemet är rimliga i relation till riskerna och till samhällets kostnader för ett stort och långvarigt elavbrott. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se till att sådana analyser görs.
Man kan nu också ta del av den sammanställning som Krisberedskapsmyndigheten gör varje år av de redovisningar centrala myndigheter gör av hot och risker inom sitt ansvarsområde. Genom myndigheternas analyser har flera hundra hot och risker identifierats, som kan försämra samhällets funktionsförmåga vid kriser och katastrofer

I årets rapport konstaterar KBM att det framför allt är tre områden som behöver utvecklas ytterligare:

1. Kravet på att genomföra risk- och sårbarhetsana måste efterlevas i större utsträckning. Det är inte tillfredsställande att majoriteten (!) av de myndigheter som omfattas av bestämmelsen underlåter att lämna en redovisning. Särskilt allvarligt är att några av myndigheterna med särskilt ansvar för krisberedskapen inte har inkommit med någon redovisning.

2: För det andra behöver myndigheterna i högre grad bedöma sin förmåga att hantera de hot och risker som identifieras. En analys av förmågan är nödvändig för att klargöra var sårbarheter finns, och i förlängningen också var åtgärder bör sättas in.

3: För det tredje behöver samverkan och kunskapsutbyte mellan myndigheter öka. Särskilt viktigt är härvidlag länsstyrelsernas ansvar för att sammanställa regionala risk- och sårbarhetsanalyser, och det stöd de behöver från andra myndigheter.

Krisberedskapsmyndigheten redovisar bland annat att Svenska kraftnät (apropå Riksrevisionens granskning ovan) är en av de centrala aktörer som inte har inkommit med någon redovisning!

torsdagen den 28:e juni 2007

Medelpunkt i en fabricerad värld

Ken Catalino tecknar för Slate Magazine.

SvD skriver om Paris tre veckor i fängelse.
Och SVT Rapport sände minsann ett inslag om Paris Hiltons frigivning.

Själv kan jag inte vara mindre intresserad av "den hemska maten, panikattackerna och om den orättvisa behandling hon känner sig ha fått". Men företeelsen som sådan. Är det detta mänskligheten förväntas intressera sig för? Och att vi gör det, är väl det värsta.

Får man bara ändan ur vagnen, behöver man inte ta sig i kragen

Vid dagens regeringssammanträde står följande punkt på försvarsdepartementets föredragningslista:

”Kommittédirektiv
Översyn av offentliga sektorns användning av helikopterresurser
Fö2007/1573/CIV
Fö2007/ /CIV”

Ja jösses! Jag försökte räkna efter hur många helikopterutredningar jag kommer ihåg, men misslyckades någonstans efter 1994/95. Riksdagens försvarsutskott hade redan då tröttnat på att de utredningar och utfästelser som gjorts (t.ex. i samband med försvarsbesluten 1987 och 1992) inte ledde till några större förbättringar när det gäller utnyttjandet av samhällets samlade helikopterresurser.

Det senaste jag har varit inblandad i när det gäller helikoptrar var Försvarsberedningens rapport En strategi för Sveriges säkerhet (Ds 2006:1), där vi uttalade att samhällets användning av helikoptertjänster måste effektiviseras. Beredningen ville ha till stånd en ”skyndsam översyn” av hur respektive organisations helikopterresurser kan samutnyttjas, samfinansieras och lokaliseras i syfte att effektivisera användandet.

Regeringen hade sedan med i propositionen 2005/06:133 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle att en översyn bör genomföras rörande samhällets användning av helikoptertjänster och dåvarande försvarsminister Leni Björklund uttalade att hon avsåg göra en översyn av samhällets användning av helikoptertjänster.

Men det bidde inget.

Inte heller blev det något av den utredning som beredningen ville ha om den maritima verksamheten. Vi får väl upprepa oss i höstens kommande rapport och ser om det kan leda någon vart denna gång. Det var ju trots allt alla riksdagens partier som var överens, och det kan vi nog bli igen.

Men, nu försöker den nya regeringen i alla fall komma framåt i helikopterfrågan och det är bara att önska lycka till!

Tre av fyra borgerliga partier?

Vid kristdemokraternas riksting, som inleds i Sundsvall idag, behandlas en motion som kräver att "rikstinget ger partistyrelsen i uppdrag att verka för att Sverige skall bli medlem i Nato och på så sätt bli en mer aktiv aktör för att främja demokrati och frihet i världen". Om Kd skulle anta denna linje vore det tre av fyra borgerliga partier som (med lite olika tidsperspektiv) förespråkar svenskt Nato-medlemskap.

Men, Kd:s partistyrelse skriver i sitt yttrande till motionen att man dock anser att "den militära alliansfriheten är någonting som Kristdemokraterna även fortsatt bör värna". Dock, och en smula obegripligt, säger man samtidigt att man inte "i nuläget ta ställning i för medlemskap i Nato. Partistyrelsen föreslår rikstinget besluta att avslå motionen."

Man får således in två, något motstridiga, budskap på samma gång:

Vi vill inte bli medlemmar.
Vi vill inte ta ställning.

Else-Marie Lindgren, kristdemokratisk riksdagsledamot för Västra Götaland södra och ledamot av Försvarsberedningen och Försvarsutskottet, åker till rikstinget med ambitionen att få kristdemokraterna att inte säga entydigt nej till ett medlemskap. Hon skriver i ett pressmeddelande att "Ett svenskt medlemskap skulle öka möjligheten till inflytande och skydd i samband med gemensamma insatser och innebära att vi får ett mer effektivt försvar, inte minst ekonomiskt".

Det låter därmed som att rikstinget har en tredje linje att förhålla sig till - en linje som påminner om moderaternas: Ja till medlemskap, men inte nödvändigtvis precis nu.

Det skall bli intressat att följa vad som blir resultatet. Om rikstinget tar intryck av Else-Marie och stryker den del av partistyrelsens svar på motionen som handlar om att "den militära alliansfriheten är någonting som Kristdemokraterna även fortsatt bör värna", ja då är det bara centern som håller emot Nato-medlemskap.

onsdagen den 27:e juni 2007

Rumänien nästa?

Rumäniens försvarsminister Teodor Melescanu besöker sin motsvarighet i Sverige den 29 juni. Han är inbjuden av försvarsministern och enligt försvarsdepartementet kommer man bl.a. diskutera "utvecklingen av europeisk säkerhets- och försvarspolitik, pågående omstruktureringar i respektive lands försvarsmakter samt försvarsmaterielsamarbete".

Det är ingen svår gissning vad den svenska sidan är mest angelägen om att diskutera: JAS Gripen. Det är ju känt att Rumänien är ett av de länder man hoppas på när det gäller kommande Gripen-affärer. Så ska också Teodor Melescanu besöka SAAB AB i Linköping på fredag.

Det är märkligt, inget hörs från något håll, om att man skall gå till botten i BAE/Gripen Internationals affärer innan det är dags för nya svenska kontrakt med statlig inblandning. Och ingen verkar vilja föra upp diskussionen om vad regeringen bör göra i internationella fora för att man skall komma åt krigsmaterielindustrijättarnas skumraskaffärer. T.ex. är BAE nu föremål för även amerikanska undersökningar kring sina affärer.

Har regeringskansliet utarbetat nya riktlinjer/krav/kontroller kring sin medverkan i exportstöd?
Har FMV ett nytt regelverk och en stärkt kontrollfunktion?
Har det överhuvudtaget blivit några effekter av debatten kring agenter och förmodade mutor?

Det mest oväntade, och därmed även det mest effektiva, vore att industrin själv tog tag i problemet. Men det korsvisa ägandet och känsligheten i vad man gjort och vad man skulle kunna göra sedan, samt vad alla andra skulle kunna vinna innan regelverk omfattar just alla, lägger troligtvis band på alla sådana överväganden.

Arga unga muslimska män

Per Gudmundson skriver i sin ledare (SvD) idag om det faktum att förbluffande många bilder på arga unga muslimska män är fotografier som föreställer samma person. Han förekommer tydligen så ofa att uppmärksamma bloggare har gett honom namnet Islamic Rage Boy.

Gudmundson skriver:

"I själva verket slås man av tanken att nyhetsbyråerna aktivt söker upp samma extremistgäng varje gång dramaturgin kräver arga muslimer. Och att vi aldrig får veta vad de andra muslimerna tycker."

Gudmundsons blogg finns länkar till relevant bildsammanställning och texter om företeelsen.

måndagen den 25:e juni 2007

Användbar portal

Nu finns en portal med material om samhällets sårbarhet och klimatanpassning. Portalen ska vara ett praktiskt stöd för dem som konkret arbetar med att anpassa samhället till klimatförändringarna i en kommun eller på en länsstyrelse.

Det finns ännu ingen strategi eller organisation för klimatanpassning på central nivå i Sverige. Det ingår emellertid i den pågående statliga Klimat- och sårbarhetsutredningens uppdrag att föreslå ansvar och organisation för arbetet. Boverket, Naturvårdsverket, Räddningsverket, SGI och SMHI, som samverkar kring portalen, tycker nog - och på goda grunder- att det inte går att vänta på utredningen. Det fattas beslut i kommuner varje dag, då man borde analyserat konsekvenserna i ett klimatperspektiv.

Jag fastnade direkt för de länkar som erbjuds till exempel på anpassningsarbete i andra länder. Det är speciellt intressant eftersom årtionden av misslyckanden (elförsörjning, IT-säkerhet etc.)när det gäller det sårbarhetsreducerande arbetet i Sverige, faktiskt kan användas som erfarenheter när det gäller hur man skall möta klimatförändringarna i samhällsbyggandet.

Skall vi upprepa tidigare misstag att bygga in oss i sårbarheter när nya system, tekniker och tillämpningar skall etableras, eller ska vi göra det mer långsiktigt, proaktivt och därmed både billigare och bättre än att lappa och laga i efterhand?

Eller som man skriver på portalen under rubriken "Varför klimatanpassning?":

"Speciellt påverkas sektorer där det fattas beslut som har långsiktiga konsekvenser, såsom inom den fysiska planeringen och utbyggnaden av samhällets infrastruktur. Det finns en uppenbar risk att vi bygger fast oss i förhållanden som är svåra att rätta till om vi inte redan nu tar hänsyn till att de fysiska förutsättningarna förändras. Genom medveten planering och samhällsbyggnad samt förebyggande åtgärder kan samhällets sårbarhet minskas."

Likt Lazarus...

Europeiska rådet har som bekant enats om ett mandat till en regeringskonferens som ska slutföra arbetet med EU:s fördrag. Regeringskonferensen inleds i juli och målsättningen är att arbetet ska avslutas i oktober. Det nya EU-fördraget är tänkt att ersätta det förslag som 2005 stoppades av folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna.

Den aktuella debatten handlar till viss del om hur mycket "nytt" detta nya EU-fördrag kommer att vara, jämfört med det som förkastades av Frankrike och Nederländerna. Dessa ”nej” skulle enligt regelverken om enhälliga beslut vara tillräckliga för att konstitutionen skulle kastas i papperskorgen, men istället reser den sig i något omgjord tappning likt Lazarus från de döda.

Min främsta, ja faktiskt främsta, invändning mot fördraget verkar bestå. Visst, det kommer inte att finnas någon artikel i de ändrade fördragen som nämner EU:s symboler, såsom flaggan, hymnen eller mottot. Men det är ju bara symboler för något viktigare:

"INSPIRERADE av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv, ur vilket de universella värden har utvecklats som utgörs av människans okränkbara och oförytterliga rättigheter liksom frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten"

Men, vad är det för nyspråk? Ganska historielöst, kan man tycka. Det låter, vad värre är, som en udd, riktad mot någon annan.

Och, som en del av detta, trycks det än mer på migrationsproblematiken och gränskontroll:

"Europeiska rådet välkomnar därför den överenskommelse som nåtts om upprättandet av enheterna för snabba ingripanden vid gränserna, inrättandet av nätverket för kustpatrullering och av en centraliserad "verktygslåda"med teknisk utrustning som skall stå till medlemsstaternas förfogande."

Slutsatserna från toppmötet Bryssel finns att läsa här.

Följande skrivning är i en annan kategori och intressant:

"Det blir allt mer uppenbart att klimatförändring i betydande grad kommer att påverka
internationella säkerhetsfrågor. Europeiska rådet uppmanar den höge representanten och
Europeiska kommissionen att nära samarbeta i denna viktiga fråga och att förelägga
Europeiska rådet en gemensam rapport våren 2008."

Kopplingen miljö/klimat och säkerhet har gått från att vara ett påstående till ett konstaterande på bara något år. Frågan uppmärksammas, av både Europeiska rådet och generaler i USA. Det hålls seminarier och det skrivs rapporter. Det har hänt en del sedan 1995, då Försvarsberedningen publicerade sin första rapport och grundplattan till den vidgade hotbilden formades.

(På tal om seminarier och rapporter så ska jag medverka i Cogitos seminarium i Almedalen den 10 juli under rubriken "Hur kan vi förebygga konflikter relaterade till klimatförändringen?" Medverkar gör Björn-Ola Linnér, föreståndare Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet, Ola Mattson, generalsekr Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Helena Tagesson, Cogito och jag.)

För specialintresserade (av utrikes- och säkerhetspolitik) kan följande slutsatser från toppmötet citeras:

UTKAST TILL MANDAT FÖR REGERINGSKONFERENSEN
Avdelning V – Allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder och särskilda bestämmelser
om en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

8. Infogande i artikel 11 av en punkt 1 med följande lydelse (den nuvarande texten i punkt 1 utgår):22

"1. Unionens befogenhet i fråga om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken skall omfatta alla utrikespolitiska områden och alla frågor som rör unionens säkerhet, inbegripet en gradvis utformning av en gemensam försvarspolitik som kan leda till ett gemensamt försvar.

22: Regeringskonferensen kommer att enas om följande förklaring: "Utöver de särskilda förfaranden som avses i [artikel 11.1] understryker konferensen att bestämmelserna om Gusp, däribland det som berör unionens höge representant för utrikes- och säkerhetspolitik och avdelningen för yttre åtgärder, inte skall påverka varje enskild medlemsstats nuvarande rättsliga grund, förpliktelser och befogenheter i fråga om att utforma och genomföra sin utrikespolitik, sin nationella diplomattjänst, förbindelser med tredjeländer och deltagande i internationella organisationer, inbegripet en medlemsstats medlemskap i FN:s säkerhetsråd.

Konferensen noterar även att bestämmelserna om Gusp inte ger kommissionen några nya befogenheter att ta initiativ till beslut eller ger Europaparlamentet en utökad roll.

Konferensen erinrar även om att bestämmelserna om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken inte påverkar den särskilda karaktären hos medlemsstaternas säkerhets- och försvarspolitik."

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken omfattas av särskilda förfaranden. Den skall fastställas och genomföras av Europeiska rådet och rådet med enhällighet, om inte annat föreskrivs i fördragen.

Antagandet av lagstiftningsakter skall undantas. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken skall realiseras av unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik och medlemsstaterna, i enlighet med fördragen. Europaparlamentets och kommissionens särskilda roller på området fastställs i fördragen. Europeiska unionens domstol skall inte vara behörig med avseende på dessa bestämmelser, med undantag av dess behörighet att kontrollera att artikel [III-308] följs och att kontrollera lagenligheten av vissa beslut, såsom anges i artikel [III-376 andra stycket]."