lördag 20 december 2008

Är det detta som är expeditionär förmåga?

SvD:s Mikael Holmström rapporterar att frågan om Strf 90 till Afghanistan nu skall utredas av Försvarsmakten:

"Efter två eldöverfall mot Afghanistanstyrkan föreslog arméinspektör Berndt Grundevik den 25 november en katalog av åtgärder för att öka skyddet. En av dem var att sända ner tre Stridsfordon 90 genom ett snabbt beslut före jul.
Men så blir det inte. Ett beslut kommer tidigast i februari. ÖB och försvarsledningen tvekar och utreder andra lösningar."

Ett alternativ är att inte sända ner några svenska fordon alls, utan hyra norska som redan finns på plats (men då måste vi ha norska besättningar eller omskola svenska).

Ett andra alternativ är att sända ner tre Stridsfordon 90 som förhandslagras i Afghanistan och så skickar man ner besättningar vid behov.

Ytterligare ett alternativ är att direkt skicka ner Stridsfordon 90 med besättningar. Då kan den skyttetrupp redan som finns i Afghanistan åka i fordonen direkt.

Och ett sista, fjärde alternativ, är att utöka Afghanistanstyrkan till att ständigt ha en hel pluton utbildad på Stridsfordon 90 i Afghanistan.

Jag blir både förundrad och beklämd av den här diskussionen. I november föreslog alltså arméinspektören att det skulle ner tre stridsfordon 90 till Afghanistan pga säkerhetsläget. Frågan skall nu utredas på HKV till februari. Bara där har det gått tre månader. Tre månader!

Försvarsmaktens insatschef, generallöjtnant Anders Lindström, säger till SvD att han har lärt sig att det är bättre att göra rätt från början än att bara göra något snabbt. Med tre månaders utredningstid för att granska de fyra alternativen, ja då lär det förhoppningsvis bli ett väldigt riktigt beslut. Man kan bara hoppas att inget händer, som hade kunnat förebyggas, innan dess.

För egen del undrar jag om det inte vore bättre om Lindström vaskade fram de kunskaper som han fick lära sig tidigt i sin karriär: Starta rörelsen, order kommer.

Eller med andra ord: Skicka ner vagnarna direkt, utred hur mycket som helst under tiden. Bränner det till kan man mycket snabbt skicka ner besättningar som förmodligen enkelt kan rekryteras från det upplösta NBG. Och går inte det får man köra officersbesättningar.

Ibland känns det som om vi inte har lärt oss något alls sedan 1993. Ulf Henricsson lär sitta och slita sitt hår någonstans.

fredag 19 december 2008

För övrigt undrar jag....

....varför de regleringsbrev för budgetåret 2009 till myndigheterna som regeringen beslutade om i går inte finns att tillgå?

Jag är ju naturligtvis oerhört nyfiken på flera av dem, men i synnerhet Försvarsmaktens och den nya myndigheten som inrättas den 1 januari 2009; Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Lägg ut! Lägg ut!

När det gäller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap så är det för övrigt oerhört märkligt att den inte har uppmärksammats mer av media nu innan den skall vara i full sving om några veckor.

Tidningen Fokus senaste nr från idag är ett undantag. I en artikel under rubriken "Vem för befäl i kris?" uttalar sig jag och andra om det faktum att den nya myndigheten inte löser det som uppfattades som grundproblemet efter Tsunamin, nämligen att ingen myndighet kan peka med hela handen och föra befälet över andra, i ett akut läge vid en sektorsövergripande kris. Något som Försvarsberedningen i full enighet, från moderater till vänsterpartister, efterlyste i en gemensam rapport i december 2007.

Den specialintresserade kan läsa mer i tidigare inlägg på denna blogg, t.ex. här.

Från Gates till Medevac

Läs bloggen Det progressiva USA om den artikel som tillträdande president Obamas försvarsminister -tillika nuvarande försvarsminister- Robert Gates har skrivit i Foreign Affairs om USA:s militärdoktrin:


Artikeln inleds på följande sätt:

"The United States cannot expect to eliminate national security risks through higher defense budgets, to do everything and buy everything. The Department of Defense must set priorities and consider inescapable tradeoffs and opportunity costs.

The strategy strives for balance in three areas: between trying to prevail in current conflicts and preparing for other contingencies, between institutionalizing capabilities such as counterinsurgency and foreign military assistance and maintaining the United States' existing conventional and strategic technological edge against other military forces, and between retaining those cultural traits that have made the U.S. armed forces successful and shedding those that hamper their ability to do what needs to be done."

I detta nummer av Foreign Affairs kan man också läsa en mycket intressant artikel av Barnett R. Rubin och Ahmed Rashid: From Great Game to Grand Bargain.

"The crisis in Afghanistan and Pakistan is beyond the point where more troops will help. U.S. strategy must be to seek compromise with insurgents while addressing regional rivalries and insecurities."

Och på tal om Afghanistan debatterade Riksdagen ISAF igår. En sen kvällsövning som går att ta del av i efterhand genom protokollet från debatten (anf. 163 och framåt). Vare sig försvars- eller utrikesministern var på plats i kammaren.

Några nedslag i debatten:

Urban Ahlin (s) tyckte förmodligen att det var lika viktigt att adressera sina egna partikamrater som alla andra i sina inlägg:

"Allt detta gör att det organ som vi har format i världen, Förenta nationerna, säger att situationen i Afghanistan alltjämt utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet. Jag som socialdemokrat står verkligen upp för Förenta nationerna. Det är nämligen den universella ordning, den norm som vi har byggt upp i världen för att inte enbart den starkes rätt ska göra sig gällande, utan det ska finnas något att hålla sig i, en folkrätt. Alla medlemsländerna i Förenta nationerna har gått med på FN-stadgan, enligt vilken det tydligt är FN:s säkerhetsråd som är de som är uttolkare av när det finns ett hot mot internationell fred och säkerhet. Förenta nationernas säkerhetsråd är otroligt tydligt på den här punkten.

Jag säger till alla som läser protokollet, eller dem som av någon händelse lyssnar på debatten: Läs säkerhetsrådsresolutionen! Om det finns någon som helst tvekan om att det inte finns ett mandat för den här insatsen eller vad den grundar sig i, läs säkerhetsrådets resolution!"

Peter Rådberg (mp) tog bland annat upp den viktiga frågan om Medevac och helikoptrar. Av inläggen och replikskiften att döma syftar utskottets formuleringar i betänkandet ("en helikopterenhet") till att regeringen och Försvarsmakten dels skall skicka mer än en helikopter och dels att man skall överväga alternativa lösningar för att få ner resursen. Dvs. att t.ex. hyra av något annat land.

På en direkt fråga jag ställde, vid ett besök som Försvarsberedningen gjorde vid Helikopterflottiljen i Linköping, blev svaret att man avsåg att skicka en maskin till Afghanistan. Det förvånade mig då eftersom jag hade fått lära mig att man alltid flyger rote i jämförbara situationer. Och som dessutom säkert ISAF:s Force Protection-regler kräver (om någon vet hur det är med den saken, kommentera gärna)? Förmodligen planerade man för att fortsätta dra på de tyska resurserna och att den svenska Hkp skulle vara ett tillskott. Men nu har alltså UFöU skrivit att det skall vara en enhet som ska ner och i alla fall Allan Widman (fp) tolkar det som flera Hkp.

Tyvärr får vi nog i nuvarande situation vara tacksamma om man över huvud taget (om man inte hyr in kapaciteten) får ner några Medevac-helikoptrar under 2010. Nästa fråga är hur länge dessa kan personalförsörjas?

Hur som helst var det bra att helikopterfrågan togs upp vid gårdagens debatt.

Danielsson vill ha debatt

Staffan Danielsson (c) klargör, apropå ett tidigare inlägg på denna blogg, att han inte vill tysta någon Gripen-kritik:

"Får jag klargöra! Jag är alltid för en öppen och ärlig debatt förankrad i verkligheten för att driva utvecklingen framåt. Annika och Allan och jag själv och andra ska verkligen föra fram våra analyser och åsikter."

Till Danielssons förtjänster räknas att han är tydlig med sin inställning till fortsatta satsningar på JAS Gripen. Det gynnar debatten.

torsdag 18 december 2008

JAS-debatt mellan alliansens försvarspolitiker

Staffan Danielsson (c) publicerade en replik igår på sin blogg till Allan Widmans (fp) inlägg på Brännpunkt om JAS Gripen. En replik som han helst hade velat att SvD publicerade på Brännpunkt, men debattredaktören tog in den moderata repliken istället.

Läs repliken och i synnerhet Widmans kommentar till den, samt Danielssons svar till Widman.

Jag reagerar framför allt mot det jag uppfattar som Danielssons önskan att svenska försvarspolitiker skall hålla truten med sin eventuella kritik, av omsorg om projektet som sådant:

"Gripen är ju ett av Sveriges stora försvars- och industriprojekt och efter Norges sågning av Gripen är det ju känsligt om även svenska försvarspolitiker uppfattas instämma i kritiken."

Jag är övertygad om att en sådan tystnad enbart är av ondo, en björnkram, både på kort och lång sikt och alldeles oavsett hur man ser på Gripens framtid i Sverige.

Utredare utsedd

Idag utsågs Jan-Olof Lind, överdirektör vid Försvarets forskningsinstitut, FOI, till utredare om Försvarsmaktens helikopterresurser.

Enligt försvarsdepartementets pressmeddelande skall utredaren "se över hur förmågan att understödja Försvarsmaktens insatsförband med helikoptrar ska bibehållas respektive förbättras, samt vilka krav det ställer på dimensionering och organisation av helikopterförbanden. Utredaren ska analysera vilka av Försvarsmaktens operativa helikoptersystem som kan och vid behov bör vidmakthållas. Utredaren ska utvärdera erfarenheterna av genomförda upphandlingar av helikoptersystem samt analysera flygsäkerhetsrelaterade frågor och föreslå förbättringsåtgärder."

Mina spekulationer om tilläggsdirektivet kan ni glömma. Det handlade om att delrapporten inte ska lämnas den 31 december i år utan att utredaren ska redovisa frågorna om helikopter 4-systemet senast den 31 mars 2009 och slutrapporten senast den 1 mars 2010.

Frågan om helikopterresurser och Medevac i Afghanistan bör således verkligen bli föremål för en ordentlig omgång i dagens ISAF-debatt i riksdagen!

Riksdagsdebatt om ISAF

Idag debatterar riksdagen det fortsatta svenska deltagandet i internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF). Regeringens proposition har behandlats av det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet och resulterat i det betänkande (2008/09:UFöU1) som dagens debatt handlar om.

För egen del hoppas jag att civil-militär samverkan och helikopterfrågan blir tunga frågor under dagens debatt. UFöU skriver med viss skärpa om helikopterbristen i insatsen och motionärer har också tagit upp frågan om Medevac. UFöU skriver i sitt betänkande:

"Utskottet vill understryka betydelsen av att den svenska insatsen i sin helhet har tillgång till kvalificerade sjukvårdsresurser och konstaterar att Försvarsmakten har redovisat att förbandets tillgång till sjukvårdsresurser är tillfredsställande. Den svenska styrkan avses förstärkas med en särskild helikopterenhet med sjukvårdsförmåga (Medevac). Utskottet har erfarit av Försvarsmakten att den ursprungligen avsedda Medevac-enheten kommer att försenas avsevärt. Försvarsmakten överväger därför andra möjligheter att förbättra sjuktransportförmågan med helikopter."

När FM har Hkp 14 i luften, det vet man inte men det är långt dit. Och regeringen vill skicka en Hkp 10 till Afghanistan, men hur mycket kommer den att kunna vara i luften? Och hur många behöver man egentligen för att hålla en rimlig beredskap och förmåga också över tid? Absolut minst två, gärna tre, skulle jag tro.

Det framstår som att försvarsministern kommer att ha stora problem med att få fram resursen till instsen ens under överskådlig tid, med mindre än att man får hyra kapaciteten någon annan stanns ifrån.

Och på tal om helikoptrar, den helikopterutredning som jag har skrivit om tidigare här på bloggen, vars direktiv regeringen beslutade om den 10 oktober 2008 men som ännu inte är tillsatt och som egentligen skulle lämna en delrapport den 31 december, den bör tas upp i debatten.

Men det har man redan förstått vid Försvarsdepartementet, att den frågan kommer upp. Kanske är det därför man vid dagens regeringssammanträde hade en beslutspunkt enligt följande:

"Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om Försvarsmaktens helikopterresurser (Fö 2008:07)Fö2008/MIL".

En gissning är att förseningen med tillsättandet av utredare etc. skall förklaras med att uppdraget utökas med tilläggsdirektiv. Eller avser man att göra en kommitté av det som egentligen skulle vara en utredningsperson? Ytterligare en gissning är att det kan ha med ISAF att göra, så att Tolgfors kan berätta om det vid dagens debatt i kammaren.

Den som lever får se och den som följer riksdagens webbutsändning av debatten i eftermiddag får dessutom veta...

PS. För alla som vill förkovra sig i helikopterfrågan rekommenderas Wiseman's blogg, bl.a. följande inlägg.

Bra Widman!

Allan Widman (fp) replikerar i dagens SvD de moderata riksdagsledamöter som nyligen replikerade ett av hans tidigare debattinlägg på Brännpunkt.

Widman gör precis det jag efterfrågar i ett tidigare inlägg. Det är befriande, ja faktiskt nödvändigt för tilltron till försvarspolitiker av alla kulörer och uppfattningar, att man orkar ifrågasätta, vända och vrida, följa upp, granska och diskutera företeelser, materielprojekt, organisation etc. alldeles oavsett om man är för eller emot det man sätter fingret på.

tisdag 16 december 2008

Ett kritiskt perspektiv - till gagn för framtiden

Den moderata gruppen i Försvarsutskottet replikerar Allan Widman (fp) på Brännpunkt idag, detta med anledning av den debattartikel om JAS Gripen som Widman skrev efter det norska beslutet att köpa amerikanskt stridsflyg.

De moderata riksdagsledamöterna skriver att det inte finns någon anledning att "se mörkt på framtiden eller ställa sig tveksam till Gripen, dess förmåga och möjligheterna till framtida export".

Generellt är artikeln att betrakta som reklam för Gripen, så man får ta det för vad det är, men en sak saknas helt i artikeln: Hur man ser på Gripens framtid i Sverige.

För faktum är att det i stort sett är nu som det avgörs huruvida Gripen skall ersättas av ett utländskt system efter 2030. Men det är det ju helt tyst om. Anser t.ex. regeringen och moderaterna i FöU att Sverige skall satsa på inköp av "SuperJAS" (E/F-versionen som Norge skulle ha köpt) trots den uteblivna Norgeaffären och trots regeringens tidigare tvärsäkra uttalanden om att det inte ska ske? Hur mycket pengar är man villig att lägga på utecklingssidan? Hur skall systemet utformas framöver? Är det läge att modifiera och omförhandla riksdagens beslut om 100 JAS Gripen C/D?

Det är väl detta debatten bör handla om, om man vill fatta medvetna beslut som man sedan får motivera och stå för. Trovärdiga och så nära objektiva utvärderingar som möjligt av det norska ställningstagandet, det görs nog vare sig av Saab eller moderaterna i Försvarsutskottet. Det är det bäst om oberoende instanser sköter.

Och för den fortsatta debatten vore det befriande om alla - faktiskt i synnerhet de som är tillskyndare av en vidareutveckling av JAS Gripen för det svenska flygvapnet - anlägger ett kritiskt men konstruktivt perspektiv på frågan. Det handlar dels om en trovärdighetsfråga för det politiska systemet och dels om för mycket skattepengar (bland annat) för att beslutsfattare skall agera och låta som om de jobbade på Saabs informationsenhet.

måndag 15 december 2008

Samarbetet


Om någon till äventyrs undrar vad jag anser om det samarbete som har inletts mellan (s), (v) och (mp), skriver fina Anders så bra i sin blogg Vilse på Värnhem att jag bara instämmer.

Radiotips!

Lyssna på P1, Vetandets värld, idag kl. 12:10 med repris 23:07. Inslaget går under rubriken "En fredligare värld":

"Sedan det kalla krigets slut har antalet krig och konflikter minskat markant; kanske har världen aldrig varit så fredlig i modern tid som nu.

Lotta Harbom arbetar med Uppsala universitets konfliktdatabas och säger att trenden är tydlig:

– Det har inte startats något nytt krig mellan stater sedan 2003 då USA invaderade Irak. En så här lång tid utan nya krig har vi inte sett sen 1946.

Professor Andrew Mack leder Human Security Report Project vid Simon Fraser University i Kanada. Han ser samma positiva trend – men också två stora risker:

– Den globala ekonomiska krisen kommer att få en förödande konsekvens för fattiga länder. Likaså kommer klimatförändringarna påverka jorden i Afrika söder om Sahara. Det är svårt att säga hur världen kommer handskas med problemen, men det finns en risk för ökade konflikter."

söndag 14 december 2008

Andra perspektiv

Om någon missar länkningarna till denna blogg nere till vänster på denna sida vill jag uppmärksamma er läsare på att ni kan ta del av ytterligare reflektioner efter Försvarsutskottets debatt på följande bloggar:

Staffan Danielsson (c), som själv var med i debatten, skriver om den på sin blogg.

Wiseman's Wisdoms följer också upp debatten under rubriken "Inte utan att man blir än mer skeptisk".