lördag 19 januari 2008

Putins avhandling

"Rysslands president Vladimir Putin har länge haft planerna klara för hur landets enorma energiresurser ska ägas och förvaltas. Allt finns beskrivet i presidentens hittills okända doktorsavhandling om det statliga respektive privata ägandet i den ryska olje- och gassektorn".

Så lyder ingressen till en intressant artikel i Dagens Industri.

Budskapet i Putins avhandling (från 1997) är tydligt: Staten ska ha en avgörande roll i den ryska olje- och gassektorn. Privata och utländska intressen är välkomna, men staten ska alltid ha kontroll över verksamheten.

fredag 18 januari 2008

Med truck över stock och sten

Försvarsmaktens produktionschef generallöjtnant Jan Salestrand har förklarat de akuta ekonomiska problemen bland annat med att kostnader har varit svåra att förutse och planera och att det t.ex. beror på ökade krav på utbildning av förband inför internationell insats och ökad belastning på materiel vid insatser.

Jag gissar att vi under den närmaste tiden får fler och fler exempel på vad det betyder konkret. En sak som dök upp i Metro Teknik är att de operationstält till Nordic Battlegroup som är beställda av Saab Aerotech för 105 miljoner kronor, inte går att använda.

Man skall alltid ta sådana uppgifter med en nypa salt, men i det här fallet verkar det ligga något i det. Försvarsmaktens infoavdelning verifierar:

– Dels passar inte rörliga röntgenutrustningen till operationsbordet och dels tar det för stora transportresurser i anspråk. Transportvolymen är för stor. Det går helt enkelt åt för många flygplanslaster för att flytta den, säger Jonas Svensson, pressinfomatör på Försvarsmakten.

Metro berättar att det var under NBG:s slutövning som det visade det sig att kirugitroppen inte var så mobil som Försvarsmakten hade tänkt sig. Flera enheter behöver t.ex. köras på plats med en truck, något som naturligtvis känns ganska främmande i ett insatsområde...

Frågan man ställer sig är varför Försvarsmakten inte reagerade tidigare, så att produkten kunde förändras till användbarhet?

Jonas Svensson, pressinfomatör på Försvarsmakten:

– Volymkraven och specifikationerna har utvecklats under resans gång. Transportproblemen stod klart först under slutövningen i november när vi ställde upp kirurgitroppen och flyttade den, säger Jonas Svensson.

- De (Försvarsmakten) har fått chansen under resans gång att säga till om något var fel, men sa inget förrän i november. Det finns regler för när man kan avbryta en affär, men reglerna är inte alls aktuella i det här fallet. Om de ändrar sig så sent får de själva ta konsekvenserna för en sådan förändring, säger Bo Nilsson på FMV.

Och det är klart, det kan ju Bo Nilsson säga. Men om nu Försvarsmakten misslyckas med sin kravställning, ligger det inte i sakens natur att en ansvarig och kunnig person vid FMV kan reagera och slå larm själv, när det även för en glad amatör verkar vara en orimlig skillnad mellan produkten och uppgiften?

Ytterligare en fråga som far genom huvudet när man läser om detta, är såklart om det är vanligt att det blir såhär när Försvarsmakten handlar materiel?

Helt oanvändbart är den felbeställda kirurgitroppen dock inte. Försvarsmaktens planerar att istället använda den som en del av det nya fältsjukhus som ska stå klart 2011. Frågan är var det är för insatsområde man kommer att finnas i då, som medger att man kör ut utrustningen med truck.


Foto: Mikael Zimmerman

torsdag 17 januari 2008

1325

Ministern hade ytterligare en interpellation att besvara idag, nämligen Kerstin Lundgrens (c) om FN:s resolution 1325. I denna resolution slår världssamfundet fast vikten av kvinnors deltagande för att hantera, lösa och förebygga konflikter.

I debatten sade ministern bland annat:

"Ett annat exempel som riksdagen så småningom kommer att behandla är integreringen av 1325 i den nationella strategin för svenskt deltagande i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Där kommer det att finnas en målsättning uttryckt om att öka andelen kvinnor som deltar i det svenska bidraget i internationella insatser i enlighet med 1325".

Vi är många som väntar på den strategin. Den har fortfarande inte klubbats av regeringen. Otroligt!

Försvarsmiljö på agendan

Idag debatterade försvarsminister Sten Tolgfors försvarsmiljöfrågor i riksdagen med anledning av en interpellation av Bodil Ceballos (mp) om bristande avfallshantering i FN-reg.

Försvarsministern var säkert tacksam över möjligheten att diskutera annat än försvarsekonomi för en stund, och gav på det stora hela ett positivt bidrag till diskussionen.

Han framhöll bland annat att regeringen håller på att ta fram en svensk strategi för miljö och säkerhet i försvars- och utrikespolitiken, i samarbete med FOI. I det sammanhanget nämnde han FOI:s rapport Miljösäkerhet – En översikt. Den redovisar miljörelaterade säkerhetsfrågor i internationell politik och också i svensk politik. Det var också något som Försvarsberedningen pekade på i sin senaste rapport.

En nyhet presenterade han också:

"Under våren 2008, kan jag också nämna för interpellanten, kommer Försvarsmakten att ha ett försvarssektorsgemensamt seminarium som kommer att heta Försvarssektorns klimatdag".

Ny befälsordning

Regeringen har idag uppdragit åt Försvarsmakten att inleda en reformering av befälsordningen.

Det är inte en dag för tidigt!

- Den som söker en yrkesmässig framtid i försvaret kommer att ha flera karriärvägar att välja bland. Antingen kan han eller hon utveckla en specialist- och expertkompetens och gå en utbildning som inte kräver högskolebehörighet. Eller så kan man gå det treåriga officersprogrammet på den numera akademiska Förvarshögskolan för att utbildas mot chefs- och stabsbefattningar, säger försvarsminister Sten Tolgfors i en kommentar.

Reformen föranleds av försvarsutskottets betänkande med anledning av budgetpropositionen för 2008 där följande formulering kan läsas:

"Genom att utskottet biträder regeringens förslag när det gäller aspirantskolor och förkunskaper för officersutbildning finns enligt utskottet en god grund för regeringen att fullfölja reformeringen av befälsordningen. Utskottet anser att ett tvåbefälssystem bör införas. När regeringen har beslutat hur det nya tvåbefälssystemet ska vara utformat ska regeringen informera riksdagen i frågan".

Socialdemokraterna reserverade sig. Dock inte för att de helt avvisar tanken, de vill istället lägga frågan i en utredning.

Försvarsmakten ska enligt regeringens uppdrag senast den 15 april 2008 lämna det underlag som behövs för regeringen att ta ställning till det fortsatta reformarbetet.


Anm. Personalförsörjningen är den enskilt mest avgörande faktorn för Försvarsmaktens internationella förmåga och en strategisk framgångsfaktor. Det nuvarande så kallade enbefälssystemet infördes 1983. Innan dess fanns ett trebefälssystemen med officerare, underofficerare och underbefäl och senare regements-, kompani- och plutonsofficerare.

SvD/TT skriver här.

Henrik Landerholm GD vid FBA

Idag presenterade regeringen ny GD för Folke Bernadotteakademien: Henrik Landerholm.

Landerholm är tidigare officer och moderat riksdagsledamot. Han har varit ordförande i Försvarsutskottet och ledamot i Försvarsberedningen. Sedan sex år är han rektor vid Försvarshögskolan.

Vid en pressträff tillsammans med biståndsminister Gunilla Carlsson sade han att han internationella insatser måste sättas samman som en helhetslösning med både militära och civila resurser.

"Det är inte det militära vapnet som är det allenarådande. Den moderna konflikthanteringen har så många andra faktorer i sig än de militära. Den stora utmaningen för Akademien är att skapa förståelse och drivkraft i de olika kulturer som skall samverka, att få dem att gå i takt och interagera".

Biståndsminister Gunilla Carlsson framhöll att regeringen vill öka den svenska operativa förmågan för civil krishantering.

Henrik Landerholm är bror till Försvarsbereningens ordförande, Karin Enström (m).

Se pressträffen i efterhand här.

Bildt + Karlsson = IT-säkerhet

Om Sverige skulle utsättas för en IT-attack liknande den som knäckte Estlands infrastruktur förra året, är det ingen som vet vilket statsråd som är ansvarig. Sverige har idag ingen ansvarig minister för detta område.

I Sälen kom frågan upp under en debatt om krishantering. Statssekreterare Håkan Jevrell (m)pressades av Håkan Juholt (s), som på detta sätt passade på att puffa för den rapport som socialdemokraterna presenterade i samband med Folk och Försvars konferens i Sälen.

Rapporten omfattar sex förslag på åtgärder för att åtgärda landets bristfälliga informationssäkerhet.

- Vi vill se såväl en utpekad informationssäkerhetsminister som ett förebyggande arbete där det bland annat regleras vilken nivå myndigheternas informationssäkerhet ska ha. Våra system är idag så dåligt skyddade att de i praktiken är som olåsta kassaskåp, menar Anders Karlsson, socialdemokratisk ordförande i Försvarsutskottet i ett pressmeddelande.

Utrikesminister Bildt ställer sig i sin blogg bakom socialdemokraternas krav att Sverige skall ha ett statsråd ansvarigt för informationssäkerhet och en myndighet med huvudansvaret för dessa frågor.

Bildt skriver:

"Under många långa år före hösten 2006 lyckades man inte slita tvisten om vilket statsråd och vilken myndighet som skall ha detta ansvar. Och inte heller i förslaget i dag finns några konkreta förslag på dessa punkter. Att slita de tvisterna kan nog bli svårt. Det borde gjorts långt tidigare. Men det är ingen ursäkt för att inte göra det nu".

Se där ja, samförstånd över blockgränserna i en viktig fråga. Kanske det kan leda till konkreta resultat? Frågorna har ju i olika fora varit aktuella under lång tid. T.ex. kom InfoSäkutredningen med sin delrapport 2 redan 2004.

onsdag 16 januari 2008

Punkt för Sälenkonferensen

I varierande utmattningsgrad transporterades Sälenkonferensens deltagare hemåt idag. I bussen sågs en allvarstyngd ÖB (läs hans tal här), ungdomsförbundare med mörka ringar under ögonen, lite utspritt vemod men också lättnad över att det årliga försvars- och säkerhetspolitiska maratonloppet var över för den här gången.

Min övergripande reflektion efter de pengadiskussioner som rasade under konferensdagarna är att vi har ett trovärdighetsproblem som både omfattar såväl Försvarsmakten som försvarspolitiker och försvarsminister. Jag tar två exempel på vad som kommer att leda till problem nästa gång det blir ekonomisk kris (det kommer en sådan, var så säker).

För det första: DN uppmärksammade ett intressant faktum i gårdagens ledare:

"När finansministern i somras ville spara på materielbudgeten svarade Håkan Syrén att det omöjligen gick att spara, eftersom det skulle få "förödande konsekvenser". Marginalerna var obefintliga, hävdade ÖB. Mindre än ett halvår senare är det han själv som vill omfördela pengar från materielbudgeten till andra delar av verksamheten".

"Förödande konsekvenser" kan i och för sig vara konsekvenser som är mindre förödande än andra, som vore ännu värre att genomföra. Men det är relevant att hänvisa till sommarens debatt eftersom budskapet då var att det var helt omöjligt att få loss några pengar alls ur materielbudgeten. Nu är det plötsligt möjligt, menar Försvarsmakten, att rycka 850 miljoner från materiel- till driftsanslaget.

Därmed kommer man inte med trovärdighet kunna använda det argumentet igen.

För det andra: Försvarsministerns bild av att det i princip räcker med att Ekonomistyrningsverket kopplas in för att få rätsida på Försvarsmaktens ekonomi. Till denna kategori hör också de flesta försvarspolitiker från olika partier.

Jag har inte hört vare sig försvarsministern eller någon från (s), (v), (c), (kd), (fp) eller (m) uttrycka något om att det måste till politiska beslut för att komma till rätta med problemen i grunden.

Här har vi ett trovärdighetsproblem eftersom ingen inom politiken kan bortse från att det var många år sedan som Försvarsmakten krävde besked om vad man inte skulle organisera sig för att uträtta, för att få en budget i balans. Eller med andra ord: Balans mellan uppgifter och anslag.

Därmed har vi en situation när det finns få inom Försvarsmakten som tror att politiker orkar leverera de tuffa besluten, alldeles oavsett om man ger tydliga signaler eller ej.


Anm. 1: Jag inte låta bli att undra över en bild som den norske försvarschefen, Sverre Diesen, presenterade. Kolla på sidan 5 här. Jag förstår principen, men vad händer om man hade dragit ut sträcket över den krympande strukturen lite längre? Ingen struktur kvar alls, till samma kostnad?

Amn. 2: Här hittas filmklipp, tal och annat från årets Sälenkonferens.

Utnämning pågång

I morgon kl. 10.00 presenterar regeringen ny generaldirektör för Folke Bernadotteakademin.

Folke Bernadotteakademin inrättades 2002 och är en statlig myndighet med den övergripande uppgiften att stärka och utveckla den svenska och internationella förmågan inom området konflikt- och krishantering, med en särskild inriktning på fredsinsatser. Akademin fungerar som en plattform för samverkan mellan svenska myndigheter och organisationer samt deras utländska partners.

Från 1 januari 2008 kommer Folke Bernadotteakademin att hålla samman den civila personalförsörjningen till fredsinsatser. Det är ett nytt, utökat uppdrag som innebär även att Akademin kommer att rekrytera civil personal till olika internationella fredsuppdrag.

Bakgrunden till Akademins nya uppdrag förklarar Akademien själv såhär:

Det hör samman med utvecklingen inom internationella fredsoperationer, där civil kompetens och erfarenhet efterfrågas i allt högre utsträckning. Civil personal spelar en mycket viktig roll när ett samhälle, som kollapsat på grund av väpnad konflikt, ska byggas upp. Den civila personalen arbetar tillsammans med militär och polis för att säkra freden och sedan för att påbörja återuppbyggnaden av samhället - i nära samarbete med det drabbade landets befolkning. Det behövs civil kompetens inom en rad områden, bland annat inom flyktingfrågor, mänskliga rättigheter, övervakning av avtal, rättstatsuppbyggnad m.m.

Vi som intresserar oss för den svenska motsvarigheten till Kremlologi väntar med spänning på utnämningen!

måndag 14 januari 2008

Klimatförändringarna i försvars- och säkerhetspolitiken

För en miljöpartist med engagemang i klimatfrågan och med försvars- och säkerhetspolitik som främsta intresseområde, var det en högtidsstund idag när dessa intresseområden "giftes ihop" på scenen i Sälen.

Genom ett utmärkt föredrag av SVT:s meteorolog Per Holmgren väcktes även själar som normalt kanske inte tänker på klimatförändringar i ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Eller kanske inte ens klimatfrågan alls.

När sedan miljöminister Anders Carlgren kom upp och skulle tala om "klimatförändringar - problem och lösningar" blev det närmast pinsamt. Han använde nästan hela sin tid till att slå in öppna dörrar och förklara varför det var viktigt - i väldigt övergripande termer och i bjärt kontrast till Holmgren. Inte ett enda konkret förslag, initiativ eller något annat som skulle kunna ge uttryck för en vilja från regeringen att ta steg framåt på annat sätt än att formulera mål.

Det är i och för sig viktigt. Men i Sälen satt ett stort antal personer uppfyllda av en vilja att höra vad i hela friden regeringen ämnar göra. Att det är allvarligt och att något måste göras, det hade alla greppat.

Ris och ros

Idag var det försvarsminister Tolgfors tur att äntra scenen i Sälen. Han gjorde ett bra framträdande och höll ett tal som både förtjänar ris och ros. Det positiva först:
  • Betoningen på Östersjön och de miljö- och engergipolitiska utmaningarna, samt behovet av samverkan mellan Östersjöns strandstater.
  • Rysslandsbilden.
  • Synen på internationella insatser och omöjligheten att skapa fred med militära medel. Tolgfors framhöll behovet av samlade insatser och konstaterade att en "exitstrategi måste finnas från början".
Negativt:
Vad betyder det att "dubblera utlandsstyrkans förmåga"? Tolgfors slirar på den målsättning om 2000 personer i internationell tjänst som de borgerliga partierna har utlovat. Nu talas det om att "antalet soldater är ett sätt att mäta detta (ambitionsnivån) på". Ministern tar korvetten till Libanon som ett exempel på en insats med stor effekt som samtidigt inte omfattar många personer, liksom MEDEVAC-helikoptrar.

Visst är det på ett sätt sant, antalet personer som sänds ut är inte det enda måttet på ambitionsnivån.

Men, jag anar att man håller på att bygga upp en strategi här, för att undkomma målsättningen om 2000 personer, inte minst utifrån rådande ekonomiska läge.

Om man tänker sig att leverera nyckelkompetenser -inte sällan avancerade materielsystem- som svenskt huvudnummer (vilket i sin yttersta konsekvens, om man anlägger det perspektivet över alla "industritunga" nationer, leder fram till att det är upp till utvecklingsländer att bidra med marktrupp), leder det till en rad moraliska och etiska frågeställningar.

Denna tendens måste bevakas av alla oss som ser risken för att den uppkomna ekonomiska situationen används som en murbräcka för de som anser att försvaret skall tillbaka till de svenska mobiliseringsförråden. Samt de intressen som gärna ser att Sverige främst skickar svensktillverkade materielsystem till det internationella skyltfönstret.

söndag 13 januari 2008

Två konferenser i Sälen och en pudel

På Folk och Försvars rikskonferens i Sälen pågår två parallella konferenser: En i konferenssalen och en i korridorerna.

Vid den förstnämnda behandlas i skrivande stund säkerhetspolitik i ett EU-perspektiv (Margot Wallström och Cecilia Malmström). Vid den sistnämnda avhandlas Försvarsmaktens ekonomi, i alla fall fram tills i morgon då försvarsministern står på programmet och frågan lyfts in även på scenen i Sälen.

ÖB, Håkan Syrén, fick hålla presskonferens under eftermiddagen. Försvarsmakten insåg att han var tvungen att kommentera gårdagens SvD-uppgifter om ekonomin. Det går inte att vänta med det fram till tisdag, då han står på programmet.

ÖB och Försvarsmakten har försatt sig själva i en ganska konstig situation. Håkan Syrén har upprepade gånger under många år uttryckt att myndigheten saknar nödvändig politisk styrning i avgörande frågor. När nu svårigheterna med att få 2008 i ekonomisk balans har exploderat i ansiktet på alla de som egentligen har -eller borde ha- vetat om det under lång tid (även om inte beloppen varit kända, det får man läsa om i tidningen), gör Försvarsmakten rakt av en pudel.

På ett sätt är det bra; det finns goda skäl att kritisera Försvarsmakten för sin fortsatta oförmåga att kalkylera kostnader på ett sätt som stämmer överens med verkligheten. Detta måste naturligtvis myndigheten ta på sig.

Men samtidigt hade det varit ett utmärkt tillfälle för ÖB och myndigheten att peka på de grundläggande strukturella frågor som ytterst ligger bakom den uppkomna situationen.

Och att dessa grundläggande frågor hör till politikens ansvarsområde. Och om man inte på allvar tar dessa frågor fortsätter man baxa problemen framför sig, med återkommande panikstopp i verksamheten och årligen återkommande ekonomiska kallduschar.

Försvarsberedningen, Genomförandegruppen, Pliktutredningen, Försvarsmaterielstrategin och den svenska strategin för internationella insatser m.m. måste kokas ihop till en kraftfull enhet inför höstens proposition. För att detta i sin tur skall bli något som utgör -också i praktiken- ett styrinstrument för myndigheten, krävs självinsikt på den politiska nivån om att man har ett delansvar för Försvarsmaktens ekonomiska situation.

Försvarsmaktens pudel kan lätt användas som ett välkommet verktyg för alla de som helst pekar på någon annan, när det kommer till kontroversiella och obehagliga beslut. Det finns nog de som lutar sig tillbaka nu, säger "vad var det vi sade" och låter sig nöjas med det.


Anm. Under eftermiddagen har ytterligare en aktuell händelse letat sig in i Sälen, då svenskar har blivit beskjutna -men tack och lov klarat sig- i Afghanistan. Detta fick ÖB naturligtvis också kommentera.