En önskedröm....

Det här tycker jag att Försvarsdepartementet skall föra upp på en lista och bocka av så snabbt som möjligt (helst i en mer genomtänkt ordning än nedan):

1. Besluta om hur den i budgetpropositinen aviserade "genomförandegruppen" skall samverka med Försvarsberedningen. Helst genom att Försvarsberedningen, efter den säkerhetspolitiska rapport som publiceras vid månadsskiftet nov-okt, får ett nytt uppdrag att koka ner Försvarsmaktens perspektivplanering och ett brett politiskt samförstånd kring mål, operativa krav och ett antal vägval i strategiskt avgörande frågor, bl.a. personalförsörjning (genom att få till sig den kommande pliktutredningens resultat - vilket måste komma i närtid men den är inte tillsatt ännu!-, insatsorganisationen, beredskapssystemet, utbildningssystemet, materielplaneringen, den internationella ambitionsnivån, anmälningar till internationella styrkeregister...

Detta kan i sin tur ligga till grund för ett större sammanhållet omtag i samband med budgeten nästa år, naturligtvis i en särskild proposition. Detta föregås av att beredningens säkerhetspolitiska rapport och de slutsatser som dras av den föreläggs riksdagen under våren 08, så att man börjar i rätt ände inför fortsättningen till hösten.

2. Den aviserade materielförsörjningsstrategin, som skall komma under våren, måste fasas ihop med det övriga arbetet. Man kan t.ex. snegla mot Norges motsvarighet, om inspiration behövs kring hur man vill, eller inte vill, göra.

3. Den strategi för internationella civila och militära insatser som skall komma under hösten, måste behandlas i en bred politisk krets för att uppnå legitimitet och för att undvika strid i frågor som förtjänar en så bred uppslutning i riksdagen som möjligt. Strategin måste ocks fasas ihop med det övriga arbetet, om den nu skall få reell betydelse för utformningen av berörda myndigheter (och det utgår jag ifrån är meningen). Slutsatserna av denna strategi bör, i alla fall i den bästa av världar, fasas in i Försvarsmaktens perspektivplanering.

4. Försvarsmakten måste få tydliga inriktningsdirektiv inför del tre i perspektivplaneringen. Här kan man inte vila på hanen, det måste ske nu, om Försvarsmakten skall kunna lämna något som är användbart i den fortsatta processen och det krävs ett politiskt ansvarstagande för detta.

Det är många processer igång samtidigt just nu inom försvarsområdet. Jag är orolig för att den ena handen inte vet vad den andra gör (utöver att saker och ting kommer i fel ordning samt att det inte ges några tydliga direktiv till Försvarsmakten) och att resultatet blir ryckigt, ogenomtänkt och fragmentiserat. Det förefaller som, i alla fall från en utomstående betraktare, att ingen har överblick och tar kommandot över processerna så att det fogas ihop till en genomtänkt helhet.

Om man inte har en idé om vad man vill uppnå och hur slutresultat bör se ut, ja då åker man slalom i strukturerna och vägen mot målet blir både lång, dyr och i vissa fall kontraproduktiv.

En ny minister har chansen att ta fram ett vitt papper och göra en omstart. Och i det här fallet bör det vara en rivstart och en omstart på samma gång.

Finland väljer Tchad med NBG framför Darfur

Idag skriver Helsingin Sanomat att Finland har givit ett negativt besked till FN om möjligheten att bidra till en insats i Darfur, med hänvisning till att Finland kan komma att ingå i en NBG-insats i Tchad.

"Finland is giving a negative response to an enquiry from the United Nations on the possible participation of Finnish forces in an extensive UN peacekeeping operation in the Darfur region of Sudan. Civil servant sources also told Helsingin Sanomat on Monday that Finland is considering the possibility of taking part in crisis management in neighbouring Chad as part of a European Union battle group under Swedish command."

"There has been serious discussion on the possible deployment of Finnish and other Nordic forces in other parts of Africa, including neighbouring Chad. The EU foreign ministers decided on July 23rd to begin planning for a crisis management operation for Chad involving 3,000 soldiers. This would be the largest EU input into military crisis management. Helsingin Sanomat has learned that France was asking Sweden in early July about the possibility to use resources of the Nordic battle group in Chad in EU operations led by France."

"The total strength of the Nordic Battle Group (NBG) is 2,434 soldiers, of whom 221 are Finns. The countries in the battle group - Sweden, Finland, Norway, Estonia, and Ireland - have discussed the matter, but no decision have been made, say civil servants."

There are contradictory reports on the willingness of the Nordic Countries to join the operation. According to sources in Stockholm, the countries are hesitant, and have more or less buried the idea. An alternative would be a separate Swedish-Norwegian unit of engineers, says one informed source. According to Finnish sources, decisions on a Chad operation can be expected when the European summer holiday ends in September. Swedish Foreign Minister Carl Bildt did not want to comment on the situation on Monday. In July, Bildt welcomed the EU decision on sending forces to Chad, but would not say if Sweden would participate.

Sweden is under great pressure to find a deployment linked with Darfur during the six months that it is in charge of the NBG, says Lieutenant-Colonel Mika Kerttunen of the Finnish National Defence College. However, the decision is not exclusively Sweden's. The missions of the battle groups are to be decided by the EU member states together."

Motstridiga rapporter? Begravt idén?

Om Finland har stoppat ett möjligt bidrag till Darfur, med det uttalade motivet att man nog åker till Tchad med NBG istället, lär det ju i alla fall betyda att man i Finland planerar för en NBG-insats i Tchad. Och om man skall åka bör det vara ganska klart med klarsignalen till planeringen i huvudstäderna vid det här laget. I alla fall om man tänker sig att vara på plats i närheten av 1 januari 2008 (då beredskapsperioden inleds). Eller så kommer man enligt god tradition anlända "fashionably late". Det är bara det att det inte är så "fashionably" att vara "late" i de här sammanhangen...

Foto: Diana Janse. Carl Bildt i Tchad.

Budgetpropositionen

I Försvarsdepartementets informationsutskick, som sägs beskriva nyheterna i dagens budgetproposition, presenteras en hel del som redan antingen är beslutat eller aviserat tidigare år. T.ex. följande:

• "Det militära engagemanget ska öka med en dubblering av utlandsstyrkans förmåga och fortsatta satsningar på internationella insatser."
• "Under första halvåret 2008 kommer den nordiska stridsgruppen att ha beredskap att sättas in med kort förvarning."
  
• "För att förstärka arbetet mot olyckor och kriser planeras en ny, samlad myndighet för detta. Regeringen gör bedömningen att nuvarande ansvarsfördelning, myndighetsstruktur och organisatoriska uppdelning bör ändras och en ny myndighet inom politikområdet Samhällets krisberedskap bör inrättas."
  
• "Regeringen kommer att tillsätta en pliktutredning."

Besparingarna är ju också kända, men det som är helt nytt är att regeringen i en budgetproposition skriver ut vad som inte skall köpas. Det står också klart att det blir en genomförandegrupp under Försvarsdepartementets ledning som får uppgiften att redovisa hur en utgiftsminskning med sammantaget i storleksordningen 3-4 miljarder kronor i nivå kan uppnås. Detta inklusive nu aviserade besparingar.

Apropå tidigare diskussioner om Försvarsberedningens roll och säkerhetspolitikens genomslag i Borgs besparingar, står det i finansplanen att "Arbetsgruppen ska beakta den rapport med säkerhetspolitisk bedömning som Försvarsberedningen väntas lämna till regeringen den 30 november 2007 samt Försvarsmaktens kommande perspektivstudie." Det står också att "Minskningen av materielanslaget ska ske på ett sätt som är förenligt med riksdagens försvars-politiska inriktningsbeslut."

Ordet "beakta" kan man ju tolka lite hur som helst. "Ligga till grund för" hade varit en mer lugnande formulering. Men jag väljer att, i kombination med Försvarsministerns besked till beredningens ledamöter om att vår roll och uppgift är densamma som förut, tolka det så att det är meningsfullt att sitta i Försvarsberedningen och även fortsatt försöka koppla ihop ekonomi med mål, ambitionsnivå och säkerhetspolitik.

Fortsättningen i finansplanen är även den värd att notera:

"Ett fullföljande av intentionen att anpassa materielförsörjningen till insatsförsvarets förutsättningar ger vid handen att även verksamheter som stödjer materielförsörjningen behöver förändras. Med en lägre andel utvecklingsprojekt kan det finnas anledning att ytterligare minska den administration som är kopplad till materielförsörjningen. Detta eftersom direktanskaffning ur planerings- och styrningssynpunkt bedöms vara mindre krävande än egen utveckling av materiel. På samma sätt kan en lägre andel utveckling också motivera en lägre andel materielnära forskning och teknikutveckling."

Ser vi här inledningen till vad som kan bli ett avskaffande av FMV? I så fall är det bra. Det som behövs kan istället flyttas in i HKV.

Vidare står det: "Regeringen bedömer att det finns ytterligare möjligheter att effektivisera den så kallade försvarsförvaltningen, dvs. de verksamheter som på olika sätt stödjer Försvarsmaktens kärnverksamhet. Mycket har gjorts inom detta område och ännu har inte genomförandet av alla åtgärder fått full effekt. Regeringen bedömer dock att det finns anledning för genomförandegruppen att se över även försvarsförvaltningen."

Sedan kommer det som kanske är alldeles särskilt intressant:

"Beroende på vilka krav som ställs på Försvarsmakten uppstår olika behov av materiel. Genomförandegruppens uppgift att föreslå en effektivare materielförsörjning kan därför inte frikopplas från frågan om vilka krav på operativ förmåga som ställs på Försvarsmakten.
Genomförandegruppen kommer således att ges ett brett uppdrag, i syfte att skapa tillräckligt beslutsunderlag för den närmare utformning av en fortsatt effektivisering av försvaret. Regeringen avser således, i kommande budgetförslag, att återkomma till riksdagen i dessa frågor."

Därmed kommer vi in på Försvarsberedningens roll igen. Det är naturligtvis så, att man inte kan betrakta försvarsmaterielfrågor isolerat från operativ förmåga. Man måste börja med vilka krav man ställer på vad man skall klara. Men är det en genomförandegrupp som skall ta fram detta? En tjänstemannagrupp? Vi har haft tjänstemannagrupper som har tagit fram beslutsunderlag för grundorganisationen, men hittills har vi haft kommittéer eller beredningar till grunderna för verkamheten. Frågan infinner sig genast hur denna genomförandegrupp skall sättas samman och hur den fungerar i relation till Försvarsberedningen?

Positiva nyheter (och en man bör se upp med):

"Försvarsmakten bör ha ett system för förbandsrotation för utlandsstyrkan som är både ändamålsenligt och flexibelt. Försvarsmakten bör se över det nuvarande systemet för rotation av förband i utlandsstyrkan."

"Det föreligger därför endast begränsad överensstämmelse mellan insatsförband och de
förband som genomför internationella insatser. Som en följd av regeringens vilja att öka förmågan till internationella insatser, inte minst snabbinsatsförmågan, bedöms framöver ett större antal soldater än idag att vara anställda eller ha tecknat beredskapskontrakt. Detta bör enligt regeringen också leda till att flera förband kan användas för att lösa såväl internationella som nationella uppgifter."

"Detta innebär att en prioriterad uppgift för samtliga stridskrafter ska vara att utveckla förmågan att stödja och genomföra operationer med markoperativ tyngdpunkt."
(Jag är osäker på hur detta ska tolkas, men om man tolkar det positivt kan detta kanske vara början till en prioritering av markförband i internationella insatser.)

"Regeringen har inte tagit ställning i fråga omanskaffning av luftvärnsrobot till Visbykorvetterna."
(Lägg ner!)

"I sak delar regeringen flera av Försvarsmaktens argument för att införa en befälsordning som liknar de tvåbefälssystem som flertalet andra länder har. En sådan förändring är dock så genomgripande att den enligt regeringen inte är möjlig att genomföra utan ett remissbehandlat beslutsunderlag där bl.a. företrädare för de anställda getts möjlighet att påverka innehållet. Regeringen avser att se över befälsordningen och återkomma till riksdagen med en redovisning av översynen och med de eventuella förslag till riksdagsbeslut som kan visa sig vara lämpliga."
(Gör det skyndsamt, bra att det är klart uttalat att man står bakom tanken på att införa ett tvåbefälssystem.)

"Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen under 2008 får besluta om
utveckling och anskaffning av nedan angivna materielsystem och i övrigt får fatta nödvändiga beslut beroende på oförutsedda förändrade förutsättningar:
- Stridsledningssystem (GC2F)
- Taktisk obemannad flygfarkost (TUAV)"
(Meningen om att regeringen skall få fatta nödvändiga beslut om något oförutsett inträffar, riskerar att ställa riksdagen inför fullbordat faktum. Liknande försök till gummiparagrafer har gjorts tidigare, här göller det för Försvarsutskottet att se upp!)

"Följande objekt återstår bl.a, enligt Försvarsmaktens planering, att beställa under 2007:
- anskaffning av utbildningscenter för hkp14
- fortsatt anskaffning av materiel till ITförsvarsförband
- utveckling av radar till JAS 39 Gripen
- utveckling och anskaffning av gemensamt
taktiskt radiosystem (GTRS)
- anskaffning av artillerigranat (Excalibur)
- anskaffning av gemensamt ledningssystem (SWECCIS)
- luftvärnsrobot till korvett typ Visby
- konstruktionsfas nästa generations ubåt (NGU)"
(Även dessa projekt bör omprövas, nu när några regeringsbeslut ännu inte är fattade. Både luftvärnsrobot till Visby och NGU bör granskas igen medan tid är.)

Uppdatering: SvD/TT tar nu upp helikopterfrågan: Läs vidare här.

Är säkrast alltid säkrast?

Försvarsmakten meddelar att leveransen av helikoptrar till Nordic Battlegroup har försenats.

NBG:s helikopterenhet består av sex medeltunga helikoptrar, två HKP 10 och fyra HKP 4. Det är de två helikoptrarna av typen HKP 10 (utrustade för medicinsk vård) som kommer att försenas pg.a. att ytterligare problem, utöver de tidigare kända förseningarna vid modifieringen, nu har tillstött hos leverantören.

- Det är allvarligt, men kommer inte att innebära några ökade risker för soldaterna. Vi får istället anpassa styrkans uppgifter, säger Leif Nylander, chef för Försvarsmaktens materielproduktion.

Också HKP 4 kan nämligen användas för transport av skadade soldater, men den har begränsningar vad det gäller att verka i förhöjd hotmiljö.

- NBG står inte och faller med två helikoptrar. Däremot blir förutsättningarna förändrade, och vi kan tvingas anpassa styrkans uppgifter för att det här läget inte ska innebära ökade risker, säger Leif Nylander.

Frågan hur dessa begränsningar ser ut, och vad det innebär, infinner sig omgående. Det är ju inte alldeles säkert att de mest påbyggda hkp alltid är säkrast, eftersom de blir tyngre, mer långsamma och inte har lika lång gångtid. Jag söker någon internationell jämförelse över hur det ser ut på fältet vad gäller säkerhet.

Är de säkraste helikoptrarna verkligen alltid de säkraste, när det väl kommer till kritan?

Regeringsförklaringen

Ur dagens regeringsförklaring:

"Sveriges förmåga till internationella insatser ska förbättras. Regeringen avser därför tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att se över försvarets materialkostnader. Syftet är bland annat att förstärka Sveriges förmåga till internationella fredsinsatser. Detta som en del i att fullfölja omvandlingen från invasionsförsvar till insatsförsvar och ett led i regeringens ambition att noga väga varje skattekrona i förhållande till dess nytta för Sverige.

Även Sveriges förmåga att analysera och hantera kriser ska förstärkas. Ett utredningsförslag om inrättandet av en nationell krishanteringsfunktion inom Regeringskansliet överlämnas inom kort. Regeringen avser att med detta som utgångspunkt utveckla vår möjlighet att agera i händelse av kris."

För det första var det ingenting nytt som sades om försvaret. Det första stycket ovan, om att regeringen avser tillsätta en materielgrupp därför att Sveriges internationella förmåga skall förbättras, är ju en omskrivning av historien. Men å andra sidan står det i nästa mening att syftet bland annat är att förstärka Sveriges internationella förmåga.

För det andra är det intet nytt i krishanteringsfrågan. Den utredning som Reinfeldt syftar på är den s.k. Salomonska utredningen, som tillsattes den 12 januari 2007 och som skall redovisa sina förslag den 1 oktober.

För det tredje uttrycker Sahlin (s) oro över att den klassiska formuleringen om militär alliansfrihet, inte lästes upp. I stället sade Fredrik Reinfeldt att "vårt lands framtida säkerhet bygger på gemenskap och samverkan med andra länder". Statsministern säger dock till SvD att:

"Den säkerhetspolitiska doktrinen gäller som utgångspunkt. Det finns en bred uppslutning bakom vår väg mot ett fungerande insatsförsvar. Det kommer inte att vara aktuellt med någon Nato-anslutning, med mindre än att det finns en mycket bred uppslutning i Sveriges riksdag som också inkluderar socialdemokraterna, och att vi i så fall samordnar det med Finland."

Jag tror att han menar det han säger. Sahlin bortser fortfarande från att ett Nato-medlemsskap kostar pengar. Samt att Reinfeldt förmodligen har självbevarelsedrift nog att inte vidta ett sådant mått och steg med mindre än att socialdemokraterna är med på vagnen. Jag tror faktiskt att sossarna är mindre pålitliga i sådana avseenen än borgerliga partier. Socialdemokraterna har ju alltid perspektivet att det är de som sitter vid makten. Med det perspektivet blir blocköverskridande lösningar mindre viktiga.

Apropå pålitlig, ni kommer ihåg EG-anslutningen?

Verklighetsanpassning

Som trogna läsare av denna blogg vet, är det mer försvars- och säkerhetspolitik än betraktelser från Falköping som denna blogg kom att handla om. Jag har varit igång ett tag nu och konstaterar att det lär förbli på det sättet, vilket i sin tur innebär att jag har bytt namn på bloggen för att mer stämma överens med innehållet.

"Falköpingsskvaller" får jag ägna mig åt på annat sätt, i ett annat fora.

Krigsmaterielexport och demokrati

"More than half of the world’s population lives in a democracy of some sort, although only some 13% reside in full democracies. Despite the advances in democracy in recent decades, almost 40% of the world’s population still lives under authoritarian rule (with a large share of these being, of course, in China)."

Om det hade funnits ett demokratikriterium i svensk vapenexportlagstiftning, så hade det givit en extra dimension till denna demokratiska topplista från The Economist.

Vi har under 2004-2006 exporterat krigsmateriel till följande land, som är en av de översta 15 länderna på "Least democratic"-listan: Saudiarabien.

Under 2006 fick Libyen ett individuellt tillstånd rörande produkter med dubbla användningsområden, liksom Syrien.

Statistik att gräva i

CDI presenterar en intressant sammanställning av statistik över försvarsutgifter idag:

"The CIA, in its unclassified World Fact Book (2007), London’s International Institute for Strategic Studies, and the Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) each release annual estimates of the size of defense budgets throughout the world. A comparison across sources shows significant variations on what is estimated for certain nations; for example, the data for China’s defense budget varies from $44.3 billion (SIPRI) to $81.4 billion (CIA). It is also remarkable how small the defense budgets are for many nations, especially some of those that are considered a serious threat to the United States. For example, the CIA estimates Iran’s defense budget at $4.3 billion and North Korea’s at $5 billion. The Pentagon’s budget, by comparison, is two orders of magnitude larger, and then some."

Sverige har högre utgifter än Iran (två av tre mätningar) och Pakistan.

Om man sedan går till substansen i dessa siffror, kan man fördjupa sig i följande tabell över vapensystem. Sverige listas inte, men man kan ju alltid roa sig med att producera en egen kolumn...