Svenska Freds inför och om Försvarsberedningens rapport

Svenska Freds ordförande Anna Ek publicerade igår en debattartikel på SVT Opinion:

"Inför försvarsberedningens rapport har en rad äldre herrar återigen börjat hota med "ryssen". Inte sällan jämför man dagens omställning av försvaret med den nedrustning som gjordes under mellankrigstiden. Om man lyssnar på dessa herrar är det lätt att tro att vi helt saknar försvar och att vi när som helst kan dras in i ett nytt europeiskt storkrig. Inget kunde vara mer fel. (...)

Det finns en potential för konflikt runt utvinningen av olja och gas i de arktiska områden, som på grund av klimatförändringarna är på väg att bli isfria. Inte minst Norge och Ryssland spelar här en viktig roll. Men den som tror att Sverige skall bidra till lösningen av den konflikten genom att bygga upp ett omfattande territorialförsvar är fel ute.

Här är satsningar på att minska Europas beroende av olja och gas den enda framkomliga vägen. För att göra detta behövs de resurser som idag förslösas på fortsatt militär upprustning.

I detta sammanhang är det intressant att läsa den norska regeringens bedömning av den pågående ryska upprustningen: "För en nasjon på Russlands störrelse er det snarere tale om en normalisering og oppgradering, fra en utgangspunkt på 90-tallet som var meget lavt" (St. prp.nr 48 2007-2008)."

I ett pressmeddelande med anledning av Försvarsberedningens rapport, skriver Svenska Freds under rubriken "Försvarsberedningen nykter men försiktig":

"Försvarsberedningens rapport ”Försvar i användning” föreslår en rad förändringar som bättre anpassar det svenska försvaret för att bidra till säkerhet för människor runt om i världen. Exempelvis väljer beredningen att prioritera markstridsförband framför Jas Gripen vilket är ett viktigt ställningstagande när det gäller Sveriges ambitioner i internationella insatser."

Fredagen den 13:e

Steg ett är taget (nu skall det genomföras också)

Det börjar bli sent och för första gången på länge är det vare sig försvarsberedningsmöte just nu eller i morgon.

Försvarsberedningen har idag lämnat sin rapport, "Försvar i användning", till försvarsminister Tolgfors, som tog emot den väl och omfamnade både slutsatser och det faktum att beredningsformen med deltagande av alla riksdagens partier förmår leverera även obehagliga, svåra, jobbiga och radikala förslag. Det är, som jag har påpekat tidigare, både till hjälp för saken, för regeringen och för möjligheten att driva igenom förslagen mot starka intressen samt vinna stöd för idéerna hos folk i allmänhet. Inte minst är det till stöd för regeringen under arbetet fram mot den proposition som läggs på riksdagens bord i december.

Tolgfors bet dock tillbaka mot Juholt (s), som har kommit med en rad vassa uttalanden den senaste tiden.

Dagen började dock för min del med en tidig resa till Stockholm för överlämning till ministern, pressträff och seminarium i regi av Folk och Försvar. Det kom trevliga och uppmuntrande kommentarer under tågresan till den debattartikel som jag och Håkan Juholt (s) publicerade på DN-debatt idag.

I mitt nuvarande något trötta tillstånd är det bäst att låta kommentarer till beredningens rapport och turer med avvikande uppfattningar m.m. vänta till i morgon.

Jag har mest fått kommentera beredningens förslag om att, som en konsekvens av den omfattande omstruktureringen av Försvarsmakten, FOI, FortV, FMV och Pliktverket, bör kvarvarande och relevant verksamhet på några års sikt kunna integreras i en ny samlad myndighet. Beredningen är nu också enig kring det gamla miljöpartikravet om att i samband med detta bilda en separat avvecklingsorganisation.

Jag för fram det i inslag i Aktuellt 21 (00.35 in i inslaget börjar förvarsrapporten) samt Ekot.

SvD och DN följer upp dagens rapport och DN:s Henrik Brors skriver i en analys att det är det "Mest genomgripande förslaget sedan Sovjets sönderfall"

Mååååål!

Försvarsberedningen har justerat sin rapport. Den är nu klar att överlämnas till försvarsministern i morgon. Därefter blir det presskonferens (webbutsänds på regeringens hemsida) och som grädde på moset skall vi genomföra ett seminarium i regi av Folk och Försvar.

Jag har varit med om det här nu 14 gånger under 13 års tid. Jag har hållt tyst om rapporternas innehåll fram till presskonferensen, så också denna gång.

Men jag kan ju säga så mycket som att det blir livat i morgon.

Bilderna i inlägget nedan illustrerar slutspurtsveckan ganska bra, om jag får säga det själv.

Längst ner till höger är det två trötta slitvargar i sekretariatet som ber för att vi skall gå i mål snart (Tommy Åkesson och Daniel Johansson). Längst ner till vänster ser Staffan Danielsson (c) och Gunilla Wahlén (v) ut som om de har tröttnat på Försvarsmaktens expert Michael Moore, men det är inte Michaels inlägg det är fel på utan det faktum att det är mitt i natten. Längst upp till vänster undertecknar jag slutligen rapporten medan Håkan Juholt (s) jobbar på ett gemensamt projekt som kommer att visa sig inom kort. Bilden i mitten är tagen när allt är klart och ordförande Karin Enström (m) skall signera. Till höger håller försvarsdepartementets expert HC Hagman humöret uppe på Else-Marie Lindgren (kd) med hjälp av choklad.

Långsamt påväg mot målet

Jag sitter på ett tåg som i tur och ordning har fått fel på datorerna, strömfel och nu senast var det växelfel. Men långsamt, mycket långsamt (och väldigt försenad) närmar jag mig Stockholm för ett möte med Försvarsberedningen. Det är slutspurt inför fredagens överlämnande av rapporten.

Ibland känns det som ett steg fram, två steg bak. Men sedan plötsligt lossnar det och vi rör oss framåt. Det är ganska tungjobbat, vilket är en smula oförklarligt då det ändå verkar som abmitionen är att få ihop en rapport som alla, eller nästan alla, står bakom.

Regeringen behöver ha en överenskommelse med oppositionen, om man skall kunna leverera en rapport med ingångsvärden som kan tåla en närmare granskning. Man behöver också ett "handslag" för att kunna lotsa den kommande inriktningspropositionen genom riksdagen (samt också för att kunna hantera försvarsfrågan internt inom framför allt (m) men också inom regeringen).

Frågan är då varför oppositionen skall hjälpa regeringen med detta? Det hade ju annars bara varit att luta sig tillbaka och betrakta spektaklet. Det enkla svaret är att det vore förödande för verksamheten. Till det kommer att oppositionen också behöver en "ram" som är färdigprocessad och som man har att förhålla sig till, både inför och efter valet 2010.