En nyhet och några reflektioner

Idag publicerar en del dagstidningar en TT-artikel under rubriken "Försvarsfrågan splittrar s och mp". Jag och Anders Karlsson (s) uttalar oss. Jag försöker göra en poäng av att man måste grunda besparingsförslag på ett sätt så att man verkligen kan visa både hur det kan gå till och vad man vill med förändringarna, eftersom ett annat förfarande leder till att alla i "systemet" lätt avfärdar besparingsförslagen som oseriösa. Det kan man naturligtvis leva med. Det kan till och med ses som en merit, när man försöker förändra det system som "bevararna" försöker värna.

Men, konsekvensen är allvarligare, om man inte enbart har ambitionen att synas i oppositionsdebatten utan vill göra skillnad i verkligheten.

Det leder nämligen till att dessa "systemkramare" aldrig synas och ställs till svars för sina egna framtidsbilder. Därmed får man ingen debatt om det viktiga. Se t.ex. försvarsministers kommentar till socialdemokraternas budgetförslag. Diskussionen liksom stoppar där och vi kommer ingen vart.

Karlsson fortsätter i TT-intervjun hävda att socialdemokraternas förslag om att knipa åt sig "JAS-pengarna" när JAS-andelen av materielplaneringen faller ut de närmaste åren, är genomförbart.

Jag försöker hävda att det socialdemokraterna borde ha gjort, är att tillsammans med miljöpartiet satt stopp för JAS delserie tre och onsdagens uppgradering av 31 JAS-plan till C/D nivå. Framför allt borde man i planeringen ha sänkt ramen för materielplanen i den takt JAS minskar. Detta för att inte JAS-andelen omedelbart tecknas in av annat.

Det nya i artikeln är, och det är närmast sensationellt, är att de beparingskrav som socialdemokraterna lägger för 2009 och 2010 nu av Karlsson bara sägs vara ett slags alternativ.

Karlsson säger såhär:

"Vi lägger till 350 miljoner krnor 2008, sedan skall vi göra en utreding om hur mycket det går att spara. Den långtidsbudget som vi har gjort är inte definitiv. Det finns möjligheter att spara men vi har ännu inte sagt att vi skall göra det. Det är en långtidsplanering."

Detta illustrerar i ett nötskal vad jag försöker beskriva. Om man inte har gjort hemläxan ordentligt börjar det snart att glida.

Jag vill ta tillfället i akt att peka på vilken seger det är i sig för miljöpartiets politik, att alla (alla!) partier i Sveriges riksdag nu vill spara pengar på det militära försvaret! Det är ett paradigmskifte i svensk politik. Vi är inte överens om hur, det kan man läsa respektive oppositionspartis budgetmotioner för att se samt studera de interna turerna i regeringen, men man får inte glömma det historiska i detta: Inget (riksdags)parti motsätter sig besparingar eller kräver mer pengar!

Det tål faktiskt att tänka på ur ett partiegoistiskt perspektiv en stund. Först var det mp-kraven på att planering och struktur måste förändras efter kalla krigets slut. Sedan var det kraven på en vidgad hotbild - att andra hot än de militära både måste planeras för och tas hänsyn till (miljö, sårbarhet, fattigdom etc.). De materielprojekt (utom ubåtarna, det måste erkännas) som miljöpartiet har försökt sätta stopp för genom åren, är inte sällan just de materieprojekt som kritiseras från olika håll för att de inte borde ha genomförts.

Ibland, bara lite, kan man kosta på sig att säga vad var det vi sade. Sedan får man övergå till mer konstruktiv verksamhet...!

Slutligen, jag tycker det är synd att vänstern kommer lindrigt undan (i alla fall i det korta perspektivet) med anledning av sin budgetmotion. De vill spara stora pengar samtidigt som de vill utbilda värnpliktiga och avsluta det internationella engagemanget. Det vore nyttigt för dem om de tvingades ut på banan. Möjligen visar tystnaden i medierna kring deras förslag att ingen tar det på allvar. Det är ett problem för vänstern, men också för oppositionen som helhet.

Säkerhetspolitik och klimatförändringar

Världen står inför flera säkerhetspolitiska utmaningar på grund av pågående klimatförändringar. Samtidigt måste vissa påstådda säkerhetshot i klimatförändringarnas spår tonas ned. Det menar Peter Haldén och Mike Winnerstig, forskare vid FOI, i rapporten ”The Geoplitics of Climate Change”.

FOI-forskarna anser inte att klimatförändringarna orsakar konflikter i sig, däremot kan globala och regionala klimatförändringar förändra och ibland förvärra den säkerhetspolitiska situationen på många håll i världen.

– Vi visar i rapporten att klimatförändringarna påverkar säkerheten i världen, säger Peter Haldén, fil dr och forskare vid FOI i ett pressmeddelande. Samtidigt ser vi att vissa av de påstådda hoten, till exempel att Sverige skulle påverkas av klimatflyktingar, inte är ett realistiskt hot. Klimatflyktingar kan däremot bli en realitet i regioner där klimatförändringarna slår särskilt hårt och som staten saknar kapacitet att hantera.

Kommentar: Jag vänder mig mot att klimatflyktingar beskrivs som ett hot. Det är en utmaning för samhällens strukturer att ta emot flyende människor. I svåra situationer med många flyende som kommer samtidigt kan det bli en påfrestning på befintliga strukturer.Men man kan och bör inte klumpa ihop flyende människor och kalla det för ett hot mot samhället.

Några exempel på huvudpunkter som rapportförfattarna tar upp är:

•Stora klimatförändringar kan på sikt förändra den globala säkerheten

•Resursbrist på grund av klimatförändringar leder inte bara till konflikter, utan även till samarbete

•Klimatförändringarna kan försvaga stater vilket skapar komplexa säkerhetssituationer, med både brist på lag och ordning och minskad risk för mellanstatliga krig

•Klimatförändringar i kombination med storskalig miljöförstöring kan komma att samverka och på så vis försvaga och utarma stater

•Klimatförändringar hotar ekonomisk, social och politisk utveckling i utvecklingsländer

•Klimatförändringarna drabbar världsekonomin, vilket kan påverka den internationella säkerheten

•Åtgärder för att minska klimatförändringarna och anpassa samhällen, till exempel övergång till alternativa energikällor, kan påverka internationell säkerhet.

Artikel om rapporten i DN, här.

Den 21 augusti höll Dr. Peter Haldén, en av rapportens författare, en föredragning av sina forskningsresultat om klimatförändringarnas inverkan på den globala säkerhetspolitiken för försvarsberedningen. Vid den dragningen tog Haldén upp ämnen som vatten och konflikter, internationella insatser i ett förändrat klimat och riskerna med att överbetona klimatförändringarnas säkerhetspolitiska potential.

Men när jag nu läser sammanfattningen av rapporten, vid sidan av annat material från den internationella arenan, tror jag trots det senaste årets uppmärksamhet för sambandet mellan klimatförändringar och säkerhet, att risken fortsatt är större för att klimatförändringarnas säkerhetspolitiska potential underbetonas, än överbetonas.

Läs en sammanfattning av rapporten här.

Discodiplomati

Alla er försvarsintresserade som eventuellt inte begriper vad de senaste blogginläggen har att göra med försvarspolitik (och som tror att jag inte är vid mina sinnens fulla bruk här i Falköping), till er säger jag bara: Glöm inte Carl Bildts "discodiplomati" -långt mycket mer verkningsfull för freden än vapenförsäljning.



Tack YLE. Detta är ett inslag som i sig kan sägas vara fredsbevarande. Sänd ut dessa grabbar att uppträda inför vapenskramlare i vilken konfliktzon som helst och jag lovar, det blir lugnt. Om det sedan beror på chock eller plötslig känsla för vad livet kan ge, det lämnar jag till betraktaren att avgöra.

"Discofeeling"

Dagens kulturinslag består av dans. Discodans närmare bestämt. Det är faktiskt inte så dumt att brista ut i dans då och då. Jag befinner mig långt ifrån denna tekniska fulländning, men man gör så gott man kan, som det heter.

Aj men bra...

Vid gårdagens försarsberedningensmöte ägde en intressant paneldiskussion rum. Medverkande var (från vänster på bilden) Johan Wiktorin, Försvarsmakten, Johan Tunberger, FOI och Jens Petersson, Svenska FN-förbundet. Temat kretsade kring vad vi skall ha försvaret till och de medverkande panelisterna gav var och en kloka synpunkter och bidrog till -som en klok expert uttryckte det- en del smärtsamma insikter.

En paneldiskussion med inledande inlägg och sedan hela havet stormar, visade sig vara en bra form för att testa idéer, brottas med sina egna uppfattningar och få med sig tankar in i beredningsarbetet.

China, beware

Mycket läsvärt om Kina i The Economist.

En ledare under rubriken "China, beware".

Om den pågående partikongressen:

"Early this year a party journal, Study and Pursuit, published proposals for reforming the party- congress system. These included convening congresses annually, imposing a 50% limit on the proportion of delegates who hold official rank and electing fewer delegates, in order to cut costs and encourage genuine debate (of which there is currently none). This year the number of delegates has actually been increased by more than 100 compared with 2002. So the applause for Mr Hu will be even louder."

En viktig faktor rörande Kina och Kinas relationer med omvärlden är lanseringen av The Chinese Investment Corp. (CIC). Läs mer på ISN Security Watch:

"With an initial endowment of US$200 billion the new state-controlled company is tasked to invest abroad China's huge foreign reserves. (...) In the shopping bag there will be natural resources from developing countries as well as foreign technologies, research and development (R&D) establishments and brand names from developed economies. For the west, China's new financial juggernaut will be a formidable opportunity, and a formidable challenge."

Utmaningen omfattar alla, men kanske i det korta perspektivet synnerhet Afrika:

"In Africa, China's investment strategy has been directed mainly at sourcing natural resources, including oil. Moreover, increasing numbers of Chinese companies have recently established production bases to supply local markets with cheap products highly compatible with local demand and purchasing power. As a result, total trade between China and Africa nearly quadrupled in six years, from US$10.8 billion in 2000 to nearly US$40 billion in 2006. China is today Africa's biggest trading partner and the second most important investor. China's new investment company will further boost these trends."

NBG till riksdagen

Igår överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen om den nordiska stridsgruppen (NBG). I skrivelsen redogörs för arbetet inför beredskapsperioden den 1 januari-30 juni 2008.

I skrivelsen beskrivs stridsgruppernas roll inom ramen för Europeiska unionens militära krishanteringsförmåga och den nordiska stridsgruppens planerade sammansättning samt Sveriges roll som ramnation.

I skrivelsen beskrivs de uppgifter som NBG kan komma att användas till med hjälp av följande övergripande illustrativa scenarier (förutsatt att uppgifterna är anpassade till förbandets begränsade storlek):

• Stöd till humanitära operationer inkluderande katastrofhjälp och stöd vid flyktingkatastrofer.
• Evakueringsoperationer i en fientlig miljö inkluderande evakuering av icke-kombattanter.
• Konfliktförebyggande operationer inklusive preventiv insats, avväpningsoperation och embargooperation.
• Operationer syftande till separation av parter med våld inkluderande krishanteringsoperationer, fredsskapande operationer och säkrande av underhållslinjer.

Ett annat sätt att beskriva stridsgruppernas möjliga användningsområden, menar regeringen, är att redogöra för under vilka omständigheter de kan sättas in. Tre övergripande situationer har identifierats som lämpliga för insatser med EU:s stridsgrupper:

• Överbryggande operationer. En EU-stridsgrupp kan användas som en överbryggande styrka till stöd för en pågående fredsfrämjande insats vilken redan har styrkor i krisområdet. Till exempel kan en EU-insats med en stridsgrupp förstärka en pågående FN-operation eller ta ansvar för ett avgränsat geografiskt område medan FN-förbanden omgrupperar eller förstärks.

I båda dessa alternativ insätts en EU-stridsgrupp under en begränsad tid. Den framgångsrika Artemisoperationen sommaren 2003 till stöd för FN:s insats i demokratiska republiken Kongo (MONUC) kan sägas utgöra en modell för denna typ av överbryggande operation.

• Inledande snabbinsatsoperationer. Med EU-stridsgruppernas snabbinsatsförmåga som grund lämpar de sig väl för att vara förstyrka för en större och mer långsiktig styrka.

• Självständiga operationer. EU-stridsgrupperna kan också användas för begränsade självständiga insatser som kräver snabbinsatsförmåga. Det bör dock påpekas att stridsgruppernas begränsade storlek gör att självständiga operationer måste vara förhållandevis begränsade till tid, rum och uppgifter.

När det gäller läget för NBG ger regeringen en anmärkningsvärd ljus bild av läget, om man jämför med många andra signaler som har kommit till uttryck den senaste tiden.

Vakanserna kan man följa fortlöpande på Försvarsmaktens hemsida, här. Det ger i skrivande stund en något annorlunda bild av läget än skrivelsen, där man kan läsa att bemanningsläget i de svenska delarna av stridsgruppen är tillfredsställande.

I skrivelsen sägs också att det finns fortsatta förseningar som rör leveranser av viss nyinförskaffad materiel, men att dessa förseningar inte bedöms påverka förbandets operativa förmåga. Regeringen skriver: "Skulle ytterligare förseningar uppstå finns ersättningsmateriel att tillgå vilken av Försvarsmakten bedöms hålla godtagbar kvalitet."

Den stora bristen med skrivelsen, som i och för sig illustrerar en brist som konceptet lider av i sin helhet, är kopplingen mellan EU:s civila krishanteringsförmåga och NBG. Regeringen skriver att dess uppfattning är att de civila och militära delarna i EU:s krishantering måste integreras och samordnas mer vilket även gäller EU:s snabbinsatsförmåga. Men vad detta leder till för slutsatser för NBG, det lämnas därhän. I skrivelsen sägs att det i NBG finns en enhet för civil-militär samverkan. Om jag minns rätt består den av två personer. Mig veterligt fins det ingen civil-militär samverkan på den strategiska nivån i planeringen inför en insats. Detta är en mycket viktig dimension som riksdagens sammansatta försvars- och utrikesutskott bör tillföra skrivelsen under behandlingen.

En annan brist är att regeringen undlåter att beskriva hur arbetet med FN:s säkerhetsråds resolution 1325, om kvinnor, fred och säkerhet, integreras i NBG.

Regeringen har antagit en handlingsplan för hur Sverige ska verka för att genomföra resolution 1325 och det hade varit på sin plats att redovisa hur denna handlingsplan får genomslag i NBG-arbetet. Till detta kommer att Sverige har, inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken, drivit frågan om resolution 1325. En handlingsplan för att genomföra resolutionens principer i alla EU-insatser har antagits. En uppförandekod för personal i EU:s krishanteringsinsatser har också utarbetats.

Jag vet att styrkan arbetar med detta, varför det borde ha beskrivits så att riksdagen hade kunnat ta ställning till om det motsvarar kraven.

Kriterier att läsa (men inte följa)

Aporopå affärer med Thailand om att sälja JAS Gripen: Vem som helt kan läsa kriterierna för vapenexport på ISP:s hemsida, här.

Där kan man bland annat läsa att tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet avseende krigsmateriel, bör medges endast om sådan utförsel eller samverkan bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, samt inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.

Vidare bör man notera vapenexportkriterierna när det gäller MR:

"Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel, bör inte lämnas om det avser stat där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Respekt för mänskliga rättigheter är ett central villkor för att tillstånd skall beviljas."

I samband med denna läsning bör man ta del av UD:s egen rapport om MR-läget i Thailand 2006, här.

Och sedan läser man lämpligen vad som sägs om väpnad konflikt:

"Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts eller ej, stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller stat som har inre väpnade oroligheter."

Amnesty anser inte att Sverige ska exportera stridsflyg till Thailand:

"Det begås definitivt brott mot de mänskliga rättigheterna där, med civila undantagslagar, säger Amnestys svenska pressekreterare Elisabeth Löfgren till SvD.se. Hon fortsätter:

"Vi anser att det är ett olyckligt beslut att sälja till Thailand. Det pågår helt klart en väpnad konflikt i södra Thailand. Enligt våra siffror har 1 900 personer dödats mellan 2004 och 2006".

Dessutom anser organisationen att det faktum att den demokratiskt valda regeringen avsatts i en kupp och ersatts med en militärregim är ett skäl till att exporten inte ska tillåtas.

Bildt är av en annan åsikt. Han säger till TT att det inte finns något krav på att ett land ska vara en demokrati för att Sverige ska sälja vapen till det (det är tyvärr sant, min anm.). Och konflikten i södra delen av landet är inte av den arten att den påverkar affären, säger Bildt.

- Framför allt säljer vi inte till stater där det är grova, omfattande och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter. Det är det kriterium vi har, säger han och förklarar att Jas inte är ett plan för inre konflikter.

Man undrar hur konflikten i södra Thailand inte kan vara något som har med affären att göra, när regelverket för exporten säger att Sverige inte skall sälja till ett land som har "inre väpnade oroligheter"? Men, det är klart, det gäller väl inte nu då om JAS inte är ett "plan för inre konflikter"... För det första spelar det ingen roll, utifrån kriterierna. För det andra undrar jag hur Bildt säkerställer detta? Skrivs det ett speciellt avtal om den saken "Vi förbinder oss att inte använda JAS Gripen i insatser i södra Thailand..."?!

Uppdatering 18 okt: Idag återger både DN och Sydsvenskan ett besked från Thailands flygvapenchef Chalit Pukphasuk om att man avser använda JAS-planen i södra Thailand.

Bildt säger i ett uttalande med anledning av affären att vi ska "avvakta resultatet av de formella förhandlingar som kommer att föras. När ett formellt avtal föreligger kommer ställning att tas till detta i enlighet med det gällande regelverket". Jag ser fram emot den bedömningen. Speciellt hur folkpartiets representant i exportkontrollrådet kommer att ställa sig till affären, med tanke på att folkpartiet och miljöpartiet är de partier som under lång tid har krävt demokratikriterier i svensk vapenexportlagstiftning.

Låt mig i detta sammanhang ta upp det faktum att vapenexport enligt kriterierna inte får stå i strid med svensk utrikespolitik och därför påminna om en formulering i den utrikesdeklarationen från den 14 februari 2007:

"Sverige vill stärka arbetet för demokrati och mänskliga rättigheterna i alla länder. Stödet till uppbyggandet av demokratiska strukturer i utvecklingsländerna förstärks."

Man kan också fråga sig hur samordningen sker inom UD. Läs t.ex. vad biståndsminister Gunilla Carlsson sade den 30 maj 2007 under rubriken "Ska svenskt bistånd gå till icke-demokratiska stater":

"Vi måste ställa krav på demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna var vi än verkar. Och kraven ska vara tydliga. Jag vill ta tillfället i akt och utveckla detta. Låt mig till att börja med omformulera frågan och dess möjliga tolkningar för att klargöra regeringens utgångspunkter. Ett sätt att ringa in problemet är att ställa frågan: Ska svenskt bistånd gå till icke-demokratiska regimer som förtrycker sin befolkning? Det finns ett enkelt svar på den frågan och det är: Nej, vi får aldrig finansiera diktatorer och förtryckarregimer. Svenskt stat-till-stat-samarbete med icke-demokratiska regimer ska därför undvikas. Det är inte försvarbart att svenska skattemedel hamnar i fickorna på diktatorer. Där vi vill bidra till en långsiktig samhällsförändring måste vi finna alternativa kanaler för att uppmuntra och stödja demokratiska krafter."

Äsch, å andra sidan, kan man sälja till USA och ingå avtal om militärt samarbete med Saudiarabien, så kan man väl sälja några plan till Thailand...

Man måste fråga sig, vad ska vi med exportkriterierna till, om det enda ansträngningar de medför är de som sker för att hitta på kreativa tolkningar och nyspråksformuleringar?

Det är mycket med Gripen just nu. Idag skrevs också avtalet under mellan FMV och Saab om en uppgradering av 31 Gripenplan till C/D-nivå.

Veteranpolitik

Regeringen beslutade i juni 2007 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik , d.v.s. ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Riksdagsledamoten Allan Widman (fp) utsågs till särskild utredare och igår lämnade han sitt delbetänkande "En svensk veteranpolitik, del 1".

Utredningen har bl.a. identifierat brister i Försvarsmaktens information om vilket försäkringsskydd som soldaterna i utlandsstyrkan har. Utredningen konstaterar också att det finns brister när det gäller viss materiel till NBG. Bland annat är helikoptrar för medicinsk evakuering så försenade att de inte som avsett kan tillföras förbandet förrän efter det att beredskapsperioden påbörjats. Den slutsats som utredningen drar är att bristerna måste beaktas när en insats av förbandet planeras. Vidare följer utredningen upp ett förslag som återfinns i Försvarsmaktens rapport av den 3 april 2007, där det föreslås att psykologer bör tillföras förbanden ute i operationsområdena. Utredningen föreslår att NBG 2008 snarast möjligt tillförs en missionspsykolog.

När det gäller den utredning som Försvarsmakten själv har genomfört kring dessa frågor, uttrycker utredningen kritik mot att Försvarsmakten ännu – i mitten av oktober 2007 – inte har genomfört de förslag myndigheten själv redovisat i sin rapport. Utredningen noterar att en utgångspunkt i Försvarsmaktens arbete med rapporten var att de förslag som lämnades i rapporten skulle vara genomförda före den första januari 2008 när den nordiska stridsgruppen ställs i beredskap.

Utredningen redogör slutligen för en rad frågor som den avser att återkomma till i sitt slutbetänkande. Utredningen avser försöka hitta samverkanslösningar i den nordiska kretsen, men också inom landet när det gäller om, och i så fall hur, samarbete bör ske med andra myndigheter eller organisationer som bedriver likartad, internationell verksamhet. I detta sammanhand nämns Räddningsverket, Rikskriminalpolisen, Utrikesdepartementet och Sida samt enskilda organisationer som Röda korset, Läkare utan gränser liksom kyrkliga organisationer.

Uppdatering: Intresserade kan ta del av det brittiska försvarsdepartementets webbsida för veteraner. Det finns ingen motsvarande länk på regeringens/Försvarsdepartementets sajt.

Det bortglömda folkmordet är ihågkommet

Det har kallats det bortglömda folkmordet och 1900-talets första folkmord. 1915 dödades 1-1,5 miljoner armenier av den turkisk-osmanska regimen. Läs Robert Fisk i dagens The Independent här och en tidigare artikel här.

Utrikesutskottet i USA:s representanthus antog i onsdags en resolution där dessa massakrer betecknas som folkmord. Den turkiska tidningen Hürriyet utropade därför på sin förstasida ”En hatresolution”, medan tidningen Vatan skrev ”27 korkade amerikaner”(enligt SvD). Efter beskedet från Washington beslutade den turkiska regeringen att kalla hem sin ambassadör för konsultationer.

I den svenska riksdagen har det lagts en flerpartimotion om ett svenskt erkännande av folkmordet. Den behandlas under 2008. Kanske har det amerikanska beslutet påverkat utrikesministern, som i februari 2001 skrev såhär på sin blogg:

"Fakta i fallet tillhör historieforskningens domäner. Armenierna var en betydande befolkningsgrupp i det osmanska imperiet, och är det i viss mån fortfarande i det moderna Turkiet. Men när väldet störtade samman ville även många armenier ha sin självständighet, och det kom snabbt till våldsamheter. I Istanbul fattades beslut om att fördriva armenierna i landets östra delar, och detta beslut kom att genomföras med mycket stor brutalitet och omfattande massakrer.

Ordet ”folkmord” har under senare år kommit att användas allt flitigare på händelser som kanske inte riktigt lever upp till de krav som måste ställas, men att det handlade om en medveten fördrivningspolitik och om omfattande massakrer råder det ingen som helst tvekan om. Omfattningen av dessa var i absoluta tal sannolikt värre än någonting annat under dessa brutala och kaotiska år i denna del av Europa, men själva fenomenet var dessvärre inte ovanligt när det osmanska väldets befolkningsmosaik plötsligt kastades in i ett våldsamt sökande efter nya politiska strukturer. Det var fruktansvärda år.

Kring detta borde historiker diskutera i stället för att parlament skall fatta beslut. Det förra kunde möjligen bygga broar mellan skilda tolkningar av historien, medan det senare snarare leder till att klyftorna blir än djupare. Historien är helt enkelt ett för allvarligt ämne för att överlåtas åt parlamenten."

En möjlig förklaring...

Försvarsmakten har lagt ut information om problemet man har med att få fram tropikuniformer inför de internationella uppgifter som kräver denna utrustning. Om man läser noga kan man hitta en rad som kanske förklarar en del -en del av en stor kaka men ändå- av materielproblemen i Försvarsmakten.

Man skriver nämligen att Högkvarteret inom kort kommer att gå ut med en skrivelse som "reglerar vilken personal som skall tilldelas en tropikuniform, bland annat beroende på beredskap. Övriga kommer att tvingas återlämna uniformen".

Det framstår som att vem som helst i Försvarsmakten, i beredskap eller ej, har kunnat kvittera ut en tropikuniform! Om detta är gängse praxis i materielhanteringen, ja då tror jag vi är en bit närmare lösningen på problemet.

Ideologiskt haveri?

Under rubriken "Kollaps eller strategi? Mp vill ge mer pengar till militären än sossarna" skriver Birger Schlaug om De grönas försvarspolitik på sin blogg. Han menar att partiet i frågan om militären har hamnat i ett "ideologiskt haveri" med hänvisning till partiets inställning till besparingar, EU:s stridsgrupper och närvaron i Afghanistan.

Efter inlägget har en debatt startat, läs gärna kommentarerna till Birgers inlägg.