fredagen den 22:e februari 2008

Årsredovisning

Idag kom Försvarsmaktens årsredovisning för 2007. ÖB bäddar för det kommande budgetunderlaget för 2009 i sin inledande kommentar:

"Vi har ett långsiktigt strukturellt problem som kan sammanfattas med att vi har en obalans mellan uppgifter och resurser som utan reala resurstillskott kommer att bli allt större. Den insatsorganisation vi nu har är en minimistruktur för att upprätthålla grundförmåga och för att kunna lösa internationella uppgifter på den nivå vi gör idag. Med obalans menas att vi har otillräckliga resurser för att över tiden använda och vidareutveckla våra förband så att de kan utföra sina uppdrag".

Vidare anser han att det måste till större flexibilitet mellan anslagen:

"Den komplexitet som omger de internationella insatserna bör kombineras med en mer flexibel användning av de ekonomiska resurserna inom den ram som finansierar insatserna. Den nuvarande stela ordningen härvidlag ställer Försvarsmakten – och regeringen – inför ständigt återkommande problem under genomförandet".

Och så slutligen:

"När vi nu går vidare med 2007 års resultat som grund så är utmaningen att säkerställa att den grund vi lagt under de senaste årens intensiva omställningsarbete nu ges långsiktig hållbarhet.Det handlar om att skapa en förbandsproduktion som på ett kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart sätt kan tillgodose det löpande behovet av insatta och insatsberedda förband. Personalförsörjningen är därvid den mest avgörande frågan. En långsiktigt hållbar balans mellan resurser och uppgifter måste säkerställas. De omedelbara obalanser som är en del i den reformationsfas vi befinner oss i måste hanteras. I det budgetunderlag som Försvarsmakten lämnar in nästa vecka står dessa frågor i fokus".

Det ÖB egentligen säger är det här, översatt till ren svenska:

Vi måste ha långsiktig hållbarhet, fundera inte ens på de besparingar som aviseras i höstens finansplan! Se till att ge klartecken till det slimmade yrkesarmésystem som vi föreslår i perspektivplanen del tre. Det är politikerna som måste ta ansvar för att uppgifter och resurser inte hänger ihop. Om vi inte får okej till att föra över de pengar vi har begärt mellan anslagen (i vårbudgeten) kommer det gå åt helvete.

Vid en första snabb genomläsning av årsredovisningen, hittar jag några intressanta saker.

Försvarsmakten har vid upprepade tillfällen framhållit behovet av att fullfölja och gå vidare med de besparingar på stödmyndigheterna som slogs fast i FFU:n (Försvarsförvaltningsutredningen). En del av FFU:n gällde dock besparingar på Högkvarteret (HKV), vilket man inte har påpekat lika ofta från Försvarsmaktshåll. Det fanns det naturligtvis skäl till, ser man nu:

"HKV har ökat antalet anställda med 60 årsarbetskrafter jämfört med 2006. Den främsta orsaken till ökningen av antalet årsarbetskrafter är organisationsförändringen 070104. Ytterligare bidragande orsak är inlåning av personal för att lösa vissa uppgifter. Vissa ledningsfunktioner krävs oavsett hur liten verksamhet som skall ledas. Detta gäller i högsta grad Försvarsmakten. Ett mindre insatsförsvar med bevarad kompetens- och förmågebredd är något som leder till större andel ledning relativt förbandsverksamhet".

En annan sak, som får mig att haja till av mer principiella skäl, är en tabell som visar anslagens fördelning på verksamheter i Försvarsmakten 2007.

Försvarsmaktens skriver: "Det är av vikt att notera att för att kunna genomföra insatserna utomlands, vilka som andel utgör ca. 5 % av Försvarsmaktens verksamhet, så krävs en omfattande verksamhet i Sverige i form av utbildning, övningar, rekrytering, förrådshållning, etc. för att möjliggöra och stödja insatserna utomlands. Den verksamheten genomförs inom ramen för förbandsverksamheten. Den exakta storleken på den delen inom förbandsverksamheten är svår att uppskatta".

Anslagens fördelning på verksamheter 2007



  • 1 126; 3% FoT m.m.

  • 11 001; 27% Materielanskaffning m.m.

  • 1 942; 5% Insatser utomlands

  • 19 184; 47% Förbandsverksamhet m.m.

  • 7 091; 18% Materielunderhåll m.m.

Alltså, trots den viktiga brasklapp om att kostnader för de internationella insatserna återfinns även i andra delar av kakan, som Försvarsmakten anger i citatet ovan, går det inte att komma ifrån att Försvarsmaktens huvuduppgift (i praktiken), nämligen internationella insatser, redovisas som 5% av anslaget!

Det hade också varit mycket intressant att se hur mycket av den del som återfinns under det förrädiskt klingande begreppet "förbandsverksamhet", utgörs av fasta kostnader tex. hyror.

I skuggan av det militära

Försvarsmakten kommer att lämna sitt budgetunderlag för 2009 till regeringen den första mars 2008. Mitt tips är att Försvarsmakten kommer att lämna över ett förslag till budget som är i obalans (jag har skrivit om det tidigare, här). Något annat kan man inte förvänta sig. Dessutom kommer den naturligtvis att utgå från att den begärda överföringen mellan anslagen kan genomföras i och med vårbudgeten.

Med andra ord kommer hela havet att storma (igen) vid månadsskiftet.

Detta innebär i sin tur att väldigt viktiga frågor om samhällets krisberedskap, utbildning för räddningstjänst och frågan om tvärsektoriellt arbetssätt m.m. kommer att komma i skymundan av försvarets pengaproblem.

Den 18 mars lämnar regeringen nämligen en proposition om "En utvecklad krisberedskap" till riksdagen. I denna proposition behandlas ett antal mycket viktiga frågor för svensk krisberedskap, bland annat sammanslagningen av Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar och utbildningsfrågor. Regeringen måste också göra ett vägval; skall man gå på en enig Försvarsberednings linje, och hävda behovet av ett tvärsektoriellt perspektiv, eller skall man gå på utredningen Alltid redo!, som bygger på helt andra grundprinciper?

Som sagt, dessa frågor riskerar att komma i bakvattnet under våren. Och inte bara det, den politiska ledningen vid Försvarsdepartementet lär vara alldeles fullt upptagen med de militära frågorna nu under den sista fasen av propositionsskrivandet, när den politiska avdömningen skall ske. Det skulle förvåna mig om de hinner och orkar sätta sig in i alla delarna av den kommande propositionen och döma av linjeorganisationens förslag på ett sätt som inger förtroende.

Till detta kommer allianspartiernas försvarspolitiker, som sitter i så många utredningar just nu och har så fullt upp med Försvarsmaktsrelaterade frågor, att de knappast heller har tid och ork att engagera sig och baxa försvarsminister och statssekreterare framför sig.

Det kokar sammantaget ner till att riksdagens Försvarsutskott kommer att axla ett stort ansvar under beredningen av propositionen. Jag hoppas att ledamöter, oavsett om man sitter i opposition eller i majoritet, känner sig besjälade av att ge sig ikast med propositionen med det allvar den förtjänar.

Ansvarig i regeringskansliets linjeorganisation för propositionsskrivandet är Ulrica Gradin, chef för Enheten för samordning av samhällets krisberedskap. I Räddningsverkets tidning Sirenen (nr 1/08) kan man läsa en intervju med henne samt den nya myndighetens kommande GD (nuvarande chef KBM) Helena Lindberg. De säger flera saker som är värda att uppmärksamma, om man är intresserad av hur den kommande propositionen kan se ut:

Lindberg:
– Det handlar om att länka samman hela hot- och riskkedjan, att ha ett tvärsektoriellt perspektiv, att vara effektiv både i det förebyggande och akuta skedet samt därefter föra tillbaka vunna erfarenheter.

Gradin:
Utbildningen av räddningstjänstens personal är en viktig strategisk fråga.
– Jag vet ännu inte om förslaget blir fortsatt utredning av utbildningsfrågorna. Utgångspunkten är hur som helst att utbildningen inte ska försämras. Det måste vi säkerställa, säger Ulrica Gradin.

– Att klara en kris kräver också samverkan med andra, att man har bra kontakter ut till hela samhället. Då menar jag inte bara statliga myndigheter, landsting, länsstyrelser och kommuner, utan även enskilda aktörer. Jag tror mycket på samverkan mellan offentligt och privat och på enskilda aktörers ansvar. Här är det värt att komma ihåg att även enskilda människor kan vara viktiga aktörer, säger Helena Lindberg.

Lindbergs uttalanden bådar gott för den blivande myndigheten. Kanske vi äntligen kan få till en debatt -och konkreta åtgärder- för att stärka individers ansvar och möjligheter i krislägen?

Det går som på räls... jag menar flyg

SvD:s Holmström skriver att det blir ryska Anatov-plan som fraktar den svenska Tchad-styrkan till N’Djamena.

"Det innebär att hela styrkan kan sättas in två veckor tidigare i mitten på mars. Vår första uppgift blir ju att skydda de övriga EU-styrkorna så att de kan anlända", säger Tchad-kompaniets chef, överstelöjtnant Peder Ohlsson till SvD.

Försvarsminister Sten Tolgfors lär har kommit hem från EU:s informella försvarsministermöte i Ljubljana, Slovenien, idag. Det vore intressant att veta hur de aviserade diskussionerna om EUFOR Tchad/RCA gick? Jag gissar också att Sten Tolgfors hade ett intressant bilateralt möte med Frankrikes försvarsminister Hervé Morin.

torsdagen den 21:e februari 2008

Det sticks!

Det lär surra som i en bikupa i regeringskansliets korridorer idag och försvarsminister Tolgfors, han får ta emot det ena sticket efter det andra.

Tolgfors gör sitt bästa, ur hans perspektiv, för att rädda budgeten men blir ivrigt påskjuten av både allianskamnrater och opposition om en förlängning av Tchad-insatsen.

Mitt i allt detta träder den alltid lika pratglada Jan Björklund (fp) fram och säger till Rapport att det visst kan bli en förlängning och vänder det till att det bara handlar om att få en förfrågan från FN:

"Om det kommer en ny förfrågan från FN så får väl regeringen ta upp frågan på nytt".

Och så har han kanske missuppfattat ett och annat när det låter som om det vore soldaterna som tycker det vore jobbigt med regnet:

"Om det är regnperiod får de väl ta på sig stövlarna".

Denna regering uppvisar just nu klara tecken på ett allmänt sönderfall i försvarspolitiken.

PS. En annan folkpartist, Cal B Hamilton, gick ut i Ekot och krävde att man knaprar på biståndspengar för att förlänga insatsen i Tchad. Det avvisar biståndsminister Carlsson och hänvisar till regelverket. Ibland blir det rätt, i varje fall.

Lön för mödan

Vissa saker förstår man inte riktigt fullt ut, innan man hör, läser eller ser det på annat sätt än när man fick informationen från första början. Det här är en sådan sak.

Ett antal medier rapporterar om den läkare som fick dubbla löner eftersom han stod i beredskap för NBG.

Dagens Medicin skriver:

"Samtidigt som läkaren fick lön från sitt arbete på en vårdcentral i landstinget fick han även 60 000 kronor i månaden från Försvarsmakten. Detta eftersom han legat i beredskap för EU:s snabbinsatsstyrka Nordic Battle Group, som när som helst ska kunna skickas ut i världen på mycket kort varsel. När ledningen där läkaren arbetar fick reda på ersättningens storlek hölls en månadslön inne för läkaren, och arbetsgivaren krävde att läkaren skulle acceptera att enbart få betalt för arbete på helger och under jour, rapporterar Sveriges Radio Jönköping. Landstingets policy är nämligen att inte betala lön till någon som får ersättning från en annan arbetsgivare för samma arbetstid. Läkaren vägrade att gå med på denna uppgörelse och har nu sagt upp sig".

Till SR Jönköping säger läkaren att det blir svårt att rekrytera läkare till Nordic Battle Group, när landstinget vägrar betala ut lönen.
- Få läkare går med på att jobba gratis, säger han.

Nej, ingen ska behöva jobba gratis. Men man jobbar ju inte så värst mycket inom NBG när man samtidigt är hemma och sköter ett annat jobb. I alla fall inte så mycket så att det motiverar full lön? Det blir fel. Framför allt blir det dyrt. Skulle det vara omöjligt att hitta en annan konstruktion, som samtidigt innebär att man kan rekrytera yrkesverksamma och kompetenta personer?

onsdagen den 20:e februari 2008

Amfibie som inte klarar en regnperiod?

Jag tror det var en och annan som höjde på ögonbrynen när det stod klart att det var ett amfibieförband som skulle skickas till Tchad. Amfibie där?, liksom (se bild). Jag var en av dem. Men sedan tänkte jag att det säkert är väldigt smart, just med tanke på den förestående regnperioden, som man har hört talas om.

Försvarsmakten skriver såhär om amfibieförbandens uppgift:

"Man skall kunna uppträda såväl nationellt som internationellt. Att kunna verka över, på och under ytan liksom på land oavsett infrastruktur, årstid, väder och ljusförhållanden är signifikativt för de svenska amfibieförbanden. Förbanden skall kunna genomföra insatser såväl från hav mot land som från land mot hav".

Och mot bakgrund av den beskrivningen låter det ju närmast som ett hand-i -handskeuppdrag då, att hantera en regnperiod i Tchad.

Det är klart att det blir lite förvirrande, när försvarsministern säger att regnperioden är gränssättande för en förlängning av insatsen, på dagens Brännpunkt:

"Det gränssättande för en kortare förlängning av amfibieförbandets insats är regnperioden, som på allvar inleds i juni och pågår till oktober. Den – och inte politisk vilja – försvårar och förhindrar omgruppering av tyngre förband inom Tchad under sommaren".

Naturligtvis är ekonomin det som sätter P för den önskvärda förlängningen, vilket försvarsministern också säger i artikeln. Huruvida Sveriges agerande "drar ett löjets skimmer över hela insatsen", får stå för Urban Ahlin (s). Om man däremot sätter de man är där för att skydda i första rummet, oavsett vad andra i EU-kretsen gör eller inte gör, framstår det som mindre klokt att åka hem med argumentet att alla andra gör för lite.

Att fatta beslut utifrån att man skall vara lika dålig som alla andra, är inget snyggt ledarskap och det enda det resulterar i, är att man indirekt legitimerar att man inte åker nästa gång heller.

tisdagen den 19:e februari 2008

Rysk dokumentärsatsning i SVT

Jag vill puffa för den ryska dokumentärsatsning som SVT just nu genomför.

Se t.ex. den fantastiska dokumentärfilmen Mamma, en Schweizisk-rysk dokumentär från 2006, i efterhand här. Jag rekommendar den varmt! Den är väldigt stark och speglar en del av den ryska verkligheten, vars huvudsakliga ingridienser (kvinnor som sliter ut sig, sliter för sina barn, spritindränkta män, luggslitna barn som far illa) återfinns i samhälleliga fickor man gärna förtränger, nästan överallt på planeten.

Funderar man länge på att göra en sak blir den ofta ogjord

Bo Pellnäs skriver om den svenska insatsen i Tchad på Brännpunkt idag. Han hänvisar till den utrikesdeklaration som utrikesministern läste upp förra veckan och menar att den står i bjärt kontrast till försvarsministern uttalanden om att det svenska förbandet måste återvända hem efter 4–6 veckor på grund av budgetskäl.

– Det är min budget och i den budgeten finns det inte ytterligare resurser, som det ser ut nu. Vi talar om 300 miljoner kronor som en förlängning kostar i Tchad. Som det är nu finns inte de pengarna, säger försvarsminister Sten Tolgfors till SvD.


Pellnäs hade också kunnat citera Bildts artikel på DN-debatt från den 2 januari 2008:

"Vi måste ha en gemensam uppfattning om de utmaningar vi står inför. Och uppenbart är att vi måste se över de olika fredsinstrument vi har - diplomatiska, ekonomiska och militära. Skall vi vara en verklig fredsmakt måste vi också ha instrument som fullt ut svarar mot våra ambitioner. Svårigheterna att få tillräckliga styrkor till viktiga fredsoperationer från Afghanistan till Tchad visar vidden av utmaningen" (min kursiv.).

Pellnäs skriver:

"Det är klart att försvarets budget skapar bekymmer och ingen förefaller kunna anvisa en väg ur bekymren. Varje krigsmakt med 11000 officerare och enbart några tusen soldater befinner sig redan per definition i kris. Men det är inte något som borde få påverka vår insats i Tchad. Den effekt man får ut av förbandet med några få veckor på plats blir nästan noll. Ställer man det utfallet i relation till kostnaden att rekrytera, utbilda och transportera förbandet till Tchad blir beslutet absurt. Om det nu inte enbart var ett klumpigt politiskt utpressningsförsök mot finansdepartementet? Risken är stor att vi gör oss till åtlöje inom EU och att vi skapar misstro till vår pålitlighet beträffande framtida åtaganden".

Pellnäs har naturligtvis rätt. Att sätta upp förbandet och betala de kostnader som bara det och transporten utgör, för några veckors arbete på plats, är inte speciellt rationellt. Men faktum kvarstår: En förlängning innebär en fördubbling av kostnaderna. En enkel överslagsräkning över de internationella insatser som vi redan är engagerade i, ger vid hand att det inte kan finnas så mycket pengar kvar i budgeten för innevarande år. Det kan man naturligtvis lösa, om viljan finns, med krediter från nästa år etc.

Och under tiden tickar det pengar till registerförband som står i hög beredskap utan att vara efterfrågade. En tredje termin i utbildningssystemet som inte behövs. Eventuell nysatsning på "Super JAS". Flera överdimensionerade stödmyndigheter (vilket uppmärksammades på Brännpunkt igår). etc. etc.

måndagen den 18:e februari 2008

Frozen moment



Ett exempel som visar att det mesta är möjligt - genom organisation!

(Tack Marcus för tipset!)

"Klimatkrig" i beredning och på riktigt

Det går inte att komma ifrån känslan av att det är lite absurt alltihop, när man läser om den dagsaktuella slutfasen i klimatberedningens arbete strax efter den tidigare nämnda debattartikeln av Sida:s generaldirektör.

I klimatberedningen förväntas regeringspartierna lägga fram ett förslag som bland annat innebär att något svenskt utsläppsmål för att minska klimatgaserna inte ska tas ännu:

• Först bör EU:s interna klimatpolitik fastställas.
• Sedan bör även ”de globala förhandlingarna slutförts”, vilket sannolikt syftar på det avtal som erätter Kyotoprotokollet och som ska förhandlas färdigt i Köpenhamn hösten 2009.
• Dessutom anser regeringspartierna att energiöverläggningar måste dras igång som innebär ”en prövning av såväl de förnybara energikällorna som kärnkraftens roll i den framtida klimat- och energipolitiken”.

Klimatförändringar - något för Krigsvetenskapsakademien

I övermorgon, onsdag, går Kungliga Krigsvetenskapsakademiens Vintersymposium av stapeln. Jag skall representera avdelning V med ett inlägg där jag diskuterar klimatförändringar utifrån den övergripande rubriken Together – but with whom and for what? Security and defence of the European small state in a new era.

PS. Apropå mitt tidigare inlägg skriver Anders Nordström, Sida:s generaldirektör, på Aftonbladets debattsida idag under rubriken: Här hotar klimatkrig.

Rapport om klimatförändringar och konflikter

Sida presenterar idag, vid sitt forum Conflict Risks, Human Security and Climate Change, en rapport med namnet "Konflikter i klimatförändringens spår", som handlar om att klimatförändringarna ökar konfliktrisker och politisk instabilitet.

Rapporten, som tagits fram av organisationen International Alert och Sida, visar att 46 nationer löper stor risk att drabbas av väpnade konflikter på grund av klimatförändringens påverkan på befintliga ekonomiska, politiska och sociala problem. I dessa länder bor 2,7 miljarder människor. Därutöver finns ytterligare 56 länder, med 1,2 miljarder invånare, som bedöms ha svårt att klara av att hantera följderna av klimatförändringen som läggs ovanpå deras nuvarande problem.

- Väldigt få av de här problemen går att hantera enkom inom en nation. Vi måste se åtgärder på alla nivåer, internationell, regional och nationell nivå, säger Henrik Hammargren, chef för enheten för Fred och Säkerhet på Sida till Ekot och i SvD.