fredagen den 4:e april 2008

Å än går det hit....

Det är läge att gå igenom motionsfloden i riksdagen, när det gäller den senaste tidens tre viktiga förslag från regeringen:

1. Propositionen "Multilateralt samarbete om strategiska flygtransporter",
2. Skrivelsen "Nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet",
3. Propositionen "Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull".

Eller flod och flod, förresten. Kanske snarare spridda skurar av blandad kvalitet... Det som sticker ut allra mest är i varje fall det faktum att oppositionen har samlat sig till en gemensam motion när det gäller krishanteringsfrågorna. Det är faktiskt ganska stort! Jag återkommer till det.

1. Först flygtransporterna. Det är lite häpnadsväckande, men socialdemokrater och vänsterpartister gör ett totalt avsteg från allt vad försvarsberedningen har skrivit genom åren (och slagit fast i propositionstexter under samarbetet mellan s, mp och v före valet 2006) om behovet av strategiska lufttransporter. Dessa två partier vill ha avslag på propositionen.

Därmed inte sagt att det är obefogat att ifrågasätta den lösning regeringen föreslår. Tvärt om! Speciellt inte det stora flyguttaget som vi binder fast oss vid under lång tid framöver (utan att regeringen motiverar det eller kopplar det till den nationella strategin).

Miljöpartiet bejakar alltså behovet, men vill bl.a. att regeringen återkommer med en behovsanalys när det gäller flyguttaget till riksdagen innan avtalet ingås. Miljöpartiets motion finns här.

2. Den skrivelse om nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, som regeringen nyligen lade på riksdagens bord, har också föranlett motioner från oppositionen. Här spretar det också, men här är det vänsterpartiet som går en annan väg än mp och s.

Vänstern framstår som det parti som (utan att tillföra resurser i och för sig) vill krama hårdast om territorialförsvaret. De skriver t.ex. följande:

"Det Svenska försvaret har, som konstateras i skrivelsen, den dubbla uppgiften att värna landets territoriella integritet och att bidra till fred och säkerhet. Mellan dessa två uppgifter måste det råda balans. Att prioritera och dimensionera för internationella insatsstyrkor, där all framtida utbildning ställs om i syfte att verka i andra länder, riskerar att i framtiden ge negativa effekter och visa sig vara en felsatsning för det svenska försvaret och försvarsförmågan inom vårt eget territorium. Den utrustning och de kunskaper som krävs i det svenska klimatet skiljer sig på allt för många sätt från den utrustning och de kunskaper som krävs för ett internationellt uppdrag. Därför går det inte att utgå ifrån att det svenska försvaret under utlandsinsatser får alla de operativa erfarenheter som är nödvändiga för att försvara det egna territoriet i ett förändrat säkerhetsläge. För att Sverige ska kunna behålla sitt oberoende och suveränitet bör vi själva upprätthålla ett försvar som är anpassat till de svenska förutsättningarna".

Peter Rådberg m.fl. i miljöpartiet har inlämnat en motion som finns att läsa här.
Socialdemokraternas Urban Ahlin m.fl. har inlämnat den här motionen (de verkar ha fått ungefär samma intryck av strategin som jag fick när jag läste den första gången).

3. Slutligen, när det gäller krisberedskapspropositionen har oppositionen skrivit en gemensam motion. Det är viktigt. Dessutom ligger den i linje med vad alliansens partier (i alla fall tidigare) har tyckt inom ramen för bl.a. Försvarsberedningen.

torsdagen den 3:e april 2008

Det bidde en tumme

Jag har inte fått klart för mig om det var försvarsministern själv som släppte informationen om att Försvarsmakten i vårbudgeten enbart får flytta 170 av begärda 850 miljoner kr mellan två anslag, eller om han kommenterade något som redan hade läckt ut. Men det faktum att han kommenterar innan budgeten ligger på bordet, lär ställa till det för ÖB och Försvarsmakten, som därmed kan tvingas ut på den mediala banan innan man har klart för sig hur man skall reagera på försvarsministerns besked. Det går ju som läget är nu inte att avfärda journalisternas frågor med att man kommenterar först när innehållet i budgeten blir känt, när försvarsministern själv bekräftar förhållandena. Det blir mycket intressant att se hur ÖB och Försvarsmakten kommer att förhålla sig externt till dagens besked.

Mellanskillnaden mellan 170 miljoner kronor och de 850, 680 miljoner kronor, får Försvarsmakten låna från kommande budget, en så kallad anslagskredit. ÖB förutsätts därmed köra sin myndighet utan att veta hur mycket pengar han har. Det är, lindrigt sagt, ganska anmärkningsvärt. Det lär leda till problem 2009 och 2010, var så säker!

Ytterligare pengar kan dock komma att flyttas mellan anslagen i samband med att regeringen lägger sin tilläggsbudget i höst. Men detta villkoras med att Försvarsmakten skall lägga strukturella besparingsförslag, ty enligt Försvarsdepartementet ska ekonomin komma i balans genom en rad strukturella åtgärder. Exakt vilka det blir återstår att arbeta fram i dialog mellan departementet och Högkvarteret.

Det framgår också av rapporteringen att regeringen inte medger alla, eller delar av, de åtgärder som Försvarsmakten presenterade som nödvändiga i januari, för att klara innevarande år. Frågan är; vad gör Försvarsmakten då? Det var ju inte precis ett förhandlingsbud man lade fram i januari? De ”strukturella åtgärder” man skall föreslå hämtar inte hem några pengar i närtid. De måste ju kombineras med åtgärder av ”panikkaraktär” för att klara närtidsproblemen.

För tydlighetens skull vill jag tillägga att de strukturella åtgärderna naturligtvis är helt nödvändiga, om man skall ta finansplanens ord om ytterligare besparingar på allvar – vilket man ju bör göra eftersom de var så viktiga för regeringen att en försvarsminister fick gå på grund av dem. Till detta kommer att det inte finns något parti i riksdagen som vill öka försvarsanslagen på sikt. Krympande anslag är därmed en realitet som Försvarsmakten får leva med. Jag har sagt det förut: Då är det upp till regeringen att visa vad man skall göra för de pengar man får.
Sammantaget verkar det som att regeringen försätter Försvarsmakten i en omöjlig situation.

ÖB skall lockas till fortsatt ansvarstagande genom att det kan bli ytterligare pengar att omfördela till hösten, om han bara lämnar ”rätt” förslag till åtgärder och inte genomför alla de ”panikåtgärder” som Försvarsmakten lade fram i januari. De strukturella åtgärder försvarsministern efterlyser (att Försvarsmakten skall föreslå!) bör ju per definition vara regerings- och riksdagsbeslut. Om ÖB tänker leverera svar på frågor som egentligen den politiska ledningen har att formulera, bör han noga försäkra sig om att han har regeringen med sig på varje steg. Förslagen lär bli beska och svårsmälta, då är annars risken att han får bakläxa eftersom det blir för jobbigt att fatta dessa politiska beslut så nära inpå valet.

Det kan inte vara lätt att chefa över en myndighet som inte får några inriktningsdirektiv eller planeringsanvisningar av den regeringen myndigheten är satt att lyda under, som inte får vidta de åtgärder man anser måste till för att klara ekonomin i det korta perspektivet, men som samtidigt skall ge regeringen besked om vad regeringen bör fatta för beslut av strukturell karaktär.

Vän av ordning måste också ställa sig frågan hur detta uppdrag till ÖB, om att tillsammans med försvarsdepartementet föreslå ett strukturellt åtgärdspaket, förhåller sig i relation till Försvarsberedningens pågående arbete, likväl som andra processer (pliktutredningen, materielfrågorna i genomförandegruppen etc.)? Får vi nu ytterligare en process som går i ett parallellt spår? Och hur skall man se på det budgetunderlag för 2009 som Försvarsmakten nyligen lämnade till regeringen? Är det obsolet nu?

Slutligen, till Ekot säger försvarsministern en klok sak:

– Då (när besluten i höstens inriktningsproposition skall genomföras, min anm.) kan det ju inte ligga kvar en ryggsäck av gamla underskott i försvarsmaktens verksamhet. För då är ju, oavsett hur man balanserar uppgifter, utgifter i framtiden mot varandra, så kommer det ändå att skjutas sönder av gamla underskott som släpar kvar, säger försvarsminister Sten Tolgfors.

Se DN, SvD, SVT (Rapport), SR (Ekot)

Finansdepartementet och Centern samarbetar om NRF

Senare idag reser statsministern, utrikesministern och försvarsministern till Natos toppmöte i Bukarest. Regeringens plan, som jag har skrivit om tidigare, var att både Sverige och Finland skulle tacka ja till att bidra till Natos snabbinsatsstyrka, NRF, på detta toppmöte.

Men nu skriver SvD att det är finansdepartementet och Centern som har satt P för en sådan anmälan. Tidigare har socialdemokraterna sagt nej och framför allt hänvisat till kostnadsskäl.

Det framsår mer och mer som om frågan om Natomedlemsskap eller ej är mer en budgetteknisk fråga än en politisk och ideologisk vägvalsfråga.

tisdagen den 1:e april 2008

Från två till ett år

The Moscow Times skriver att den ryska värnplikten reduceras med hälften, till ett år. Samtidigt tar man till tuffare tag för att fler skall genomföra sin utbildning, tidigare rättigheter att få slippa plikten tas bort och man tar till tuffare tag mot de som försöker undgå tjänstgöringen.

"Smirnov said last week that eliminating the deferments would increase the pool of potential conscripts by 100,000. The military plans to call up 133,000 young men this spring, and the number for the fall campaign will rise to 200,000, he said".

måndagen den 31:e mars 2008

Inspektörer debatterar

Under rubriken "Var finns respekten för de frivilliga?" går, som jag tolkar det, arméinspektör Grundevik och marininspektör Grenstad till storms på Aftonbladets debattsida mot det gnäll över Försvarsmakten som överskuggar de positiva insatser dess personal gör, hemma och borta:

"Var i debatten finns respekten och synliggörandet där dessa män och kvinnor som bidragit kan känna igen sig och sina insatser? Var i debatten finns enkel och tydlig information, som gör det begripligt att förstå vad som håller på att hända? Med den debatt som förs just nu är det en alltför stor fokusering på kostnader och vems fel det är att ekonomin inte är i balans med verksamheten. Vi upplever att det just nu är många onyanserade uttalanden, ryckta ur sina sammanhang och en brist på förståelig information. Den vanliga skattebetalaren och medborgaren får inte tydliga besked om hur landets säkerhet och långsiktiga inriktning ska utformas. Detta gör att vi som arbetar i Försvarsmakten just nu inte känner igen oss i debatten."

Ett utmärkt sätt att förändra detta faktum är att Försvarsmaktens anställda, på alla nivåer, ger sig ut i debatten. Grundevik och Grenstad sänder förhoppningvis ut en signal i organisationen om att det är okej att göra sin röst hörd. Måtte det gälla både när man blickar utåt, över andras fel och brister, likväl som inåt i myndigheten.

För övrigt anser jag att försvarsgrenscheferna skall återinföras. "Joint" är inte samma sak som att vi inte kan ha försvarsgrenar. Det vore ett sätt att få styr på ekonomi, planering och kontroll.

Är det konstigt att man längtar bort...

I fredags presenterade den norska regeringen en proposition om "langtidsplan (LTP) for Forsvaret" under rubriken "Et forsvar til vern om Norges sikkerhet, interesser og verdier".

Den framstår, i många avseenden, som en bjärt kontrast till situationen i Sverige.

Huvudpunkterna är följande:

  • Langsiktig bærekraft gjennom et betydelig økonomisk løft for Forsvaret

  • Styrket forsvarsevne og satsning på nordområdene

  • Forsvarets konfliktforebyggende rolle

  • Relevante bidrag til internasjonal fred og stabilitet

  • Helhetlig tilnærming til bruk av militære og sivile virkemidler

  • Verneplikten som et fundament for Forsvaret

  • En fremtidsrettet kompetanse- og medarbeiderutvikling

  • Et forsvar solid forankret i samfunnet

  • Helhetlig og langsiktig perspektiv på forsvarsutviklingen

  • Fortsatt modernisering av Forsvaret
Låt mig beröra några områden:

1. Ekonomin: Nivån på försvarsbudgeten trappas upp med 800 miljoner kroner: 800 mill. kroner ift. 2008-nivået til 32,34 mrd (2008-kroner).
• Gir en reell styrking av forsvarsbudsjettet med over 2,5%
• Ledsages av konkrete krav til interneffektivisering og intern ressursfrigjøring
• Innenfor disse økonomiske forutsetningene vil den anbefalte strukturen være i langsiktig økonomisk balanse.

2. Fokus mot norr: Man lägger en samlad operativ ledning i Reitan utanför Bodø.
– Dette anbefaler vi ikke minst av hensyn til nordområdenes sentrale betydning også i framtiden, säger försvarsminister Strøm Erichsen.

3. Värnplikten: Norge går i motsatt riktning mot Sverige och framhåller att "Verneplikten ligger fast og videreutvikles som et fundament for Forsvarets virksomhet":
• Førstegangstjenesten videreføres på dagens nivå. Status og
kvalitet styrkes
• Pliktig sesjon for kvinner innføres
• Det etableres en todelt sesjonsordning

4. Helhetssyn: I propositionen beskrivs hur man tänker sig en "helhetlig tilnærming til sikkerhetspolitikken":

•Økt vekt på samfunnssikkerhet
•God samordning mellom sivil og militær beredskap
•Militære virkemidler ses i sammenheng med annen innsats
•Verneplikten som et fundament for Forsvarets virksomhet

5. Eventuella JAS Gripen affärer: "Beslutningen om hvilket kampfly Norge skal ha i fremtiden treffes i slutten av 2008".

6. Balans mellan resurser, struktur och uppgifter: Formuleringar upprepas i alla dokument om att propositionen syftar till "Balanse mellom oppgaver, struktur og ressurstilgang". Det framstår som ljuv musik för svenska öron....

7. Nordiskt samarbete: När det gäller samarbetet i den nordiska kretsen, så skall man vidareutveckla ett tätare samarbete med de nordiska länderna.

8. Försvarsmaktsstrukturen: Den nordska grundorganisationen förändras i riktning mot en "Konsentrert og tilpasset støtte- og basestruktur". Vidare innebär propositionen följande, fördelat på försvarsgrenarna:

Armén:
En robust brigadestruktur
Styrket bemanning
Styrket trening og utdanning

Marinen:
Moderne og effektiv fartøysstruktur
Evne og volum til tilstedeværelse
Videreføre moderniseringen av Marinen
Styrket bemanning
Styrking av Kystvaktens evne

Flygvapnet:
Videreføre og modernisere strukturen
Sikre kapasitetsbredden
Styrke bemanningen
Øke innsatsevnen

9: Terrorism: En annan avvikelse från Sverige gäller ansvarsfrågan vid hantering av terrordåd:

"Slike terrorhandlinger kan sidestilles med et væpnet angrep i henhold til FN-paktens artikkel 51, som utløser selvforsvarsrett etter folkeretten, og det er Forsvaret som vil ha primæransvaret for å håndtere disse".

10. Folkförankring: Intressant nog har den norska regeringen, under arbetet med propositionen, genomfört ett slags elektroniskt rådskag med den norska befolkningen.. Detta genom sajten: www.forsvarsdialog.no

11. Öppenheten gentemot allmänheten förefaller vara mer utvecklad i Norge, med tanke på att man där finner information om vad de svenska och norska statssekreterarna talar om när de ses, liksom att den Norsk-svenska samarbetsstudien ligger på Försvarsdepartementets hemsida för allmän beskådan.

Sammantaget är, efter en snabb genomläsning, den norska propositionen ett under av tydlighet. Ambitionen att få uppgifter, struktur och ekonomi att hänga ihop, är lysande. Jag gissar att en och annan vid det svenska Högkvarteret tittar drömmande mot Norge. Det är inte konstigt att man längtar bort någon gång...


All information om propositionen, presentationer etc. finner man här.
Försvarschefen uttrycker sin glädje såhär.