Svenskt ordförandeskap skapar problem?

Nu kräver tyska utrikespolitiker ett utvidgat militärpolitiskt samarbete med Moskva och i SPIEGEL ONLINE skriver Alexander Rahr under rubriken "BRIDGING THE DIVIDE: How Should the EU Reach Out to Russia?" (del I och del II):

"The eastern partnerships also contain a new EU energy security package for all neighboring states that are dependent on Russian energy. This amounts to an open show of solidarity with the countries that feel threatened by an "imperialist" Russia. In contrast to the French, the Czechs might once again lean toward a policy of containment vis-à-vis Moscow. This would "punish" Russia for its annexation of Abkhazia and South Ossetia.

Following the Czechs, the rotating presidency will fall to the Swedes in 2009 and to the Poles in 2011. Stockholm has signaled its support of the Central European position on Russia. The Ostpolitik of the Central Europeans, which differs from the traditional Russia-centered policy of the French and Germans, could place new obstacles in the way of good relations with the Kremlin"

Lovande

"The presidents agreed that, as they were both new leaders from a post-Cold War generation, they have a unique opportunity to establish a fundamentally different kind of relationship between the two countries," the White House said in a statement.

Läs om nya vindar i USA-Rysslandsrelationerna i The Independent.

FOI rapporterar

I rapporten Det kaukasiska lackmustestet redovisar 14 FOI-analytiker konsekvenserna av det rysk-georgiska kriget i augusti.

Forskarna drar bl.a. följande övergripande slutsatser:

• Europas säkerhetspolitiska situation försämras på grund av det ryska agerandet. Det är inte konflikten i sig som utlöst försämringen, utan bland annat att Ryssland valt att sänka sin tröskel för våldsanvändning.
• Ett lokalt krigsförlopp ritar om den globala strategiska spelplanen. Kriget illustrerar att en enskild händelse i Kaukasien kan utlösa krafter som mycket snabbt försämrar det säkerhetspolitiska läget i Europa, inklusive Östersjöregionen.
• När Ryssland utmanar världen så lamslås världssamfundets mekanismer. De avtal och internationella fora som finns att hantera säkerhetspolitiska frågor har blockerats efter Georgienkriget.
• För Ryssland utgör västvärldens brist på handling under en rad incidenter även ett lackmustest för vilka olika utrikespolitiska instrument som går att använda.
• Georgienkriget ställer flera av Natos kärnfrågor på sin spets: vad innebär i praktiken ett Natomedlemskap och alliansens ömsesidiga försvarsförpliktelser?
• Den europeiska Rysslandspolitiken baserad på integration och förtroendeskapande har inte fungerat.

Okej, här duckar man inte för de starka uttrycken. I sammanfattningen kan man läsa:

"Den viktigaste övergripande slutsatsen är att Rysslands agerande har tvingat fram en långtgående omvärdering av den rådande världsordningen. Detta kommer att leda till omvälvande policyförändringar och åtgärder på olika nivåer för att aktörerna skall kunna hantera den nya världsordning som nu snabbt håller på att utmejslas."

Rapporten ger en intressant och fyllig beskrivning av konflikten och krigets upprinnelse och förlopp. För alla de (?) som i skrivande stund på försvarsministerns uppdrag sitter och analyserar effekterna utifrån för svensk militär förmåga, ger rapporten viktiga ingångsvärden:

"Den ryska insatsen var på det hela taget framgångsrik, men likväl har svagheter på ett antal områden bekräftats eller blottats. En slutsats är att de Väpnade Styrkornas nuvarande tekniska utrusningsgrad inte motsvarar behoven för strider liknande den i kriget mot Georgien. Modern bepansring, mörkermedel samt sambands- och positioneringsutrustning saknas i stor utsträckning.

Ryska mark- och flygförband synes också ha en påtagligt begränsad förmåga till precisionsbekämpning, i synnerhet över stora avstånd, i kuperad terräng med kraftig vegetation. Bristen på såväl långräckviddiga precisionsvapensystem som underrättelsesystem och färdighet att använda dessa medför att de ryska Väpnade Styrkorna i första hand utgör ett hot mot länder med landgräns mot Ryssland.

Förutsättningarna för att bedriva modern – med rysk terminologi kontaktlös –
krigföring är mycket dåliga. De största begränsningarna återfinns dock inom luftstridskrafterna. Ryssland har tillsynes påtagliga begränsningar i förmåga att bekämpa fientligt luftförsvar och
fientligt attackflyg samt att tillhandahålla flygunderstöd till stridande markförband. Den bristande förmågan till luftstrid torde verka hämmande på de egna markförbandens strid."

"Den typ av krigföring som de ryska styrkorna uppvisat och den tekniskt relativt låga nivå på den ryska materielen tyder på att Ryssland inte behärskar modern krigföring. Det innebär att rysk trupp får en mer begränsad användbarhet i internationella insatser än vad man kan förvänta sig av en militär stormakt."

Det skall bli intressant att se vad regeringens Georgienanalys föranleder för förändringar i den inriktning som Försvarsberedningen lämnade förslag till i juni 2008.

Regeringskanslianalysen kan läggas vid sidan om FOI:s rapport samt beredningens rapport och jämföras. Företrädelsevis inom ramen för beredningen. Jag tror inte att det finns så mycket att bråka om under arbetet med en sådan analys. Jag kan inte föreställa mig att vi skulle dra såvärst olika slutsatser om krigets effekter för försvarets utformning och inriktning.

Processfrågor, däremot, kan man bråka om. Där känner sig alla mer hemma. Varför inte undvika det, om man faktiskt sitter på verktygen?

Ryska kärnvapen

Om man intresserar sig för ryska kärnvapen rekommenderas läsning av "Russian nuclear forces, 2008" som publiceras av Federation of American Scientists:

"The number of deterrence patrols conducted by Russia’s 11 nuclear-powered ballistic missiles submarines (SSBNs) decreased to only three in 2007 from five in 2006 (...) In comparison, U.S. SSBNs conducted 54 patrols in 2007, more than three times as many as all the other nuclear weapon states combined. The low Russian patrol number continues the sharp decline from the Cold War; no patrols at all were conducted in 2002 (...). The new practice indicates that Russia no longer maintains a continuous SSBN patrol posture like that of the United States, Britain, and France, but instead has shifted to a new posture where it occasionally deploys an SSBN for training purposes".

"We estimate that in 2015, Russia will have a total of 2,490 strategic nuclear weapons, a 20 percent decrease from today. This comprises 844 ICBM warheads (depending on future warhead loadings), which is a 47 percent reduction; 896 SLBM warheads, a 23 percent increase; and 878 warheads on the bomber force, a slight decrease".

Newsmill.se

Karin Eder-Ekman, tidigare redaktör för Bang, Leo Lagercrantz, tidigare debattredaktör Expressen och PM Nilsson, tidigare politisk redaktör Expressen ligger i startgroparna för lansering av sitt nya projekt Newsmill.se

I väntan på premiären publiceras inlägg i olika ämnen på deras blogg. Ikväll skriver jag om uppgifterna i The Times om att Ryssland avser kärnvapenbestycka östersjöflottan som svar på det avtal som nyligen slöts mellan Polen och USA kring missilförsvaret.

Stopp för militärt samarbete med Ryssland

Ibland får man så att säga svar med vändande post:

Pressmeddelande idag:

"- Under rådande krisläge anser regeringen att det tills vidare inte är aktuellt för Sverige att genomföra militärövningar med Ryssland eller besöksutbyte med enskilda ryska militärförband. Ett svenskt örlogsbesök som planerades i rysk hamn i september ställs in, säger statsminister Fredrik Reinfeldt".

Uppdatering 18:04: Via Försvarsmaktens hemsida kan man få reda på vilka planerade samarbeten med Ryssland som nu avbryts.

"Tungt år men målen nås"

Så kommenterar Jan Salestrand, chef för Försvarsmaktens produktionsledning, den delårsredovisning som överlämnades till regeringen den 15 augusti.

Försvarsmakten skriver att 2008 inleddes med stor osäkerhet om årets budget och påminner om att man tidigare hade begärt en omfördelning mellan olika anslag:

"Först i april kom klartecken från regeringen men beloppet var betydligt lägre än vad som hade begärts. Detta fick till följd att Försvarsmakten tvingades att planera om verksamheten efter regeringens anvisningar".

För att klara årets budget skriver Försvarsmakten att man avser använda en anslagskredit på 400 miljoner kronor. Försvarsmakten föreslår att denna kredit ska återbetalas genom att pengar omfördelas från materiel- och forskningsanslagen för att inte belasta kommande år. Besked väntas i regeringens kommande budget.

PS. I bilaga tre till delårsredovisningen redovisas förslag till bilateralt samarbete med den ryska försvarsmakten för år 2009. Det återstår att se hur regeringen hanterar detta samarbete efter Georgien.

Både och

Per T Ohlsson skriver om försvarspolitik i Sydsvenskan under rubriken "Dubbelt klimathot". Till skillnad från en och annan kommentator som den senaste tiden har ondgjort sig över att, som man säger, Försvarsberedningens rapport ägnar sig åt klimatfrågan men inte åt det ryska hotet, förmår han hålla bägge bollarna i luften på samma gång. Han tycker inte att beredningen tillräckligt uppmärksammar islossningen i Arktis och dess säkerhetspolitiska komplikationer:

"Faktum är att en viktig del av närområdet redan har drabbats av en dramatiskt accelererande uppvärmning: Arktis. De säkerhetspolitiska konsekvenserna – internationellt allt mer uppmärksammade – verkar dock inte bekymra svenska politiker (...)"

"Det arktiska istäcket krymper med alarmerande hastighet. Varje sommar överträffas det föregående årets issmältning. Förra sommaren var istäcket bara hälften så stort som femtio år tidigare. Den mytomspunna Nordvästpassagen – förbindelsen mellan Atlanten och Stilla havet norr om det amerikanska fastlandet – öppnades för trafik. Nya beräkningar tyder på att Arktis kan vara isfritt sommaren 2013. Därmed blir det lättare att exploatera Arktis enorma rikedomar: fisk, timmer, bly, magnesium, nickel, zink, färskvatten och – framför allt – olja och gas. Enligt vissa uppskattningar rymmer Arktis en fjärdedel av den gas och olja som ännu inte har lokaliserats. Men det dröjer sannolikt flera decennier innan fossila tillgångar i det inre av Arktis kan utvinnas. De tekniska problemen är gigantiska. Närmare i tiden ligger en formlig transportrevolution."

På förekommen anledning

Med anledning av kommentarer till tidigare inlägg på denna blogg, som bland påstår att beredningen enbart diskuterade miljöhot i sin senaste rapport, finns det nog anledning att påminna var man kan hitta rapporten och läsa den; här.

Se bl.a. from sidan 116 i bilagan med rubriken "Ryssland".

Uppdatering: Den 16 maj gick Försvarsberedningens ordförande, Karin Enström (m) ut i ett pressmeddelande med hänvisningar till beredningens rapport.

Ries ryter

Utrikespolitiska institutets chef, Tomas Ries, går genom TT till storms mot Försvarsberedningens säkerhetspolitiska analys:

"- De har inte tänkt alls. Den bedömning de gjorde i december var helt undermålig och saknade helt en strategisk analys av Sveriges säkerhetspolitiska miljö", säger han till TT.

Ries utspel är intressant på flera sätt.

1. Tomas Ries var själv inbjuden till Försvarsberedningen för att bidra med sina kunskaper om den säkerhetspolitiska situationen. Det gjorde han också, på ett givande sätt, vilket satte avtryck i beredningens rapport bland annat när det gäller just de områden Ries kritiserar beredningen för. Det handlar t.ex. om Arktis ("där alla nu bedriver en kapplöpning om områdets tillgångar"), regionala kriser ("med starka militära komponenter") samt inte minst miljöhot (som nu Ries påstår fått beredningen att glömma bort "de hårda geopolitiska realiteterna").

2. Ries uttalanden om Försvarsministern är också värda att notera. Han vill uppenbarligen ha till en konflikt både med beredningen och försvarsministern:

"- ÖB har hittills varit mycket lojal, men nu har det gått långt över smärtgränsen. Försvarsministern avgick på grund av detta och i stället har vi fått en tomhylsa som bara verkställer alliansregeringens beslut utan minsta hänsyn till Sveriges försvarsbehov, det är mycket skrämmande".

3. Slutligen är väl Ries ute på lite hal is när han instämmer med Försvarsmaktens/MUST:s analys av den säkerhetspolitiska situationen och så krasst ställer den i ett slags motsatsförhållande till Försvarsberedningens analys. Mig veterligt får inte UI/Ries ta del av MUST:s H-märkta rapporter. Han jämför väl inte analyser om han bara har läst den ena?

Morgonens artikelskörd

I SvD skriver Mikael Holmström om den svidande kritiken mot Försvarsmaktens ekonomistyrning i den ESV-rapport som presenteras på Försvarsdepartementet idag.

Han skriver också att "ÖB Håkan Syréns förslag till åtgärder för att få försvarets ekonomi i balans fick i går omedelbart underkänt av försvarsminister Sten Tolgfors".

Just detta spår följs upp i en annan SvD-artikel, där Tolgfors citeras på följande sätt:

"Försvarsminister Sten Tolgfors var märkbart missnöjd med Försvarsmaktens redovisning. Den ger inga svar på frågan hur försvaret kan ha ett underskott på 1,5 miljard.

– Verksamheten är av mycket god kvalitet, men ekonomin är inte acceptabel. Vad som orsakar underskott kan vi inte spåra i det här materialet, det är till och med så att en del av förklaringarna som kommit från Försvarsmakten inte stämmer när vi granskar uppgifterna, sade Sten Tolgfors vid en pressträff i riksdagshuset."

Jag hoppas att detta är ett missförstånd, men man vet ju aldrig. Jag hoppas att Tolgfors inte var så kategorisk igår, för att inte späda på "konflikten" ytterligare.

Staffan Kihlström skriver i dagens DN om ESV-rapporten och om huruvida Försvarsmaktens bedömning av Ryssland skiljer sig från Försvarsberedningens analys.

Ur artikeln:

"Annika Nordgren Christensen (mp), i beredningen säger att hon har goda skäl att utgå ifrån att ÖB:s bedömning är densamma som den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, har gjort.

- Och jag har läst den. Jag kan inte i min vildaste fantasi se att Must gör en så väsensskild bedömning av Ryssland än vad Försvarsberedningen gjorde. (...)

Allan Widman, fp-ledamot i försvarsutskott och försvarsberedning, förvånas över ÖB:s nya bedömning av säkerhetsläget.

- När vi gör våra bedömningar fäster vi stort avseende vid det underlag vi får från Must, från departementets experter och olika sakkunniga.

- Den fråga som nu är relevant att ställa är: Vad har hänt mellan den 4 december och den 15 maj som ändrar vår bedömning. Jag förutsätter att Försvarsberedningen kommer att kalla till sig Försvarsmakten för att reda ut det."

Försvarsministern kommenterar samma frågeställning i SvD:

Sten Tolgfors anser också att det är anmärkningsvärt att ÖB nu gör en annorlunda säkerhetspolitisk bedömning än för bara några månader sedan.

– Det är också flera år sedan vi övergav tanken att Sverige ensamt ska kunna stå emot en invasion. Det grundades på att den hotbilden inte längre finns."

Och det är ju helt rätt.

På Brännpunkt skriver Johan Tunberger om de systemfel han anser ligger bakom det nuvarande moraset. Låt mig citera några avsnitt i artikeln:

"Försvarsmakten är bedövad av en intern ”stabskompromiss” och den politiska ­nivån saknar kompetens och vilja att tvinga fram nödvändiga reformer."

"Trots byråkratiska strider finns inom Försvarsmakten en stark tradition av kollegialitet, särskilt inom egna särintressegruppen, och ansvar för underställd personal. Följden blir en stark aversion mot att fatta beslut som gör folk ledsna. Hellre då ge dem något till tröst.Följden är att man undviker, eller skjuter upp, beslut som logiskt sett är nödvändiga."

"En väsentlig förklaring till försvarseländet ligger i försvarsindustrin. Det finns en järntriangel, militära planerare i karriären, försvarsindustriföreträdare samt starka krafter i flertalet politiska partier. Denna järntriangel utövar ett starkt inflytande på försvarsdepartementet. Det största problemet med egenutveckling är att det framtvingar alltför täta generationsskiften av flygplan, fartyg etcetera. En egenutvecklande försvarsindustri ­leder till krav på att belägga utvecklings- och produktionsavdelningar. När den svenska Försvarsmakten krymper, krymper också hemmamarknaden. Samtidigt är svensk anskaffning nödvändig som referens för exportmöjligheter. Resultatet blir orimligt höga utvecklingskostnader i förhållande till serieläng­derna. Man kan se Försvarsmakten som det värddjur på vilket försvarsindustrin i Sverige lever. Men det förefaller som om järntriangelns företrädare inte tvekar att begå det ­strategiska misstaget att låta värddjuret dö för att tillgodose sina kortsiktiga­ ­intressen."


(I DN-artikeln får jag tillfälle att säga att jag inte tycker att ÖB bör avgå eftersom jag dels inte kan se något bättre alternativ och dels inte se något skäl att han ska lämna nu när vi som bäst behöver en rutinerad ledning.)

Försvarsmakten vs Försvarsberedningen?

Jag har läst de delar i Försvarsmaktens underlag som talar om att man gör en delvis annan bedömning av det säkerhetspolitiska läget (läs: Ryssland) än Försvarsberedningen. Jag har också friskat upp minnet genom att läsa Försvarsberedningens rysslandstexter.

Det visar sig att denna uppmålade skillnad inte är något att hetsa upp sig över. Försvarsmakten lutar sig i sin analys mot MUST:s bedömningar. MUST:s bedömningar är ett viktigt underlag även till beredningens analyser. Jag kan faktiskt inte se att Försvarsmakten och beredningen gör olika bedömningar av läget.

Uppdatering: Staffan Danielsson, Centerpartiets ledamot i Försvarsberedningen, skriver på sin blogg att han delar uppfattningen att det inte skiljer i sak mellan Försvarsberedningen och Försvarsmaktens/MUST:s analyser av Ryssland.

Försvarsministern säger däremot till Rapport att han tycker det är anmärkningsvärt att Försvarsmakten gör en annan analys. Men jag tror faktiskt det beror på att han (också) reagerade utan att först friska upp minnet kring beredningens skrivningar och MUST:s underlag.

Från två till ett år

The Moscow Times skriver att den ryska värnplikten reduceras med hälften, till ett år. Samtidigt tar man till tuffare tag för att fler skall genomföra sin utbildning, tidigare rättigheter att få slippa plikten tas bort och man tar till tuffare tag mot de som försöker undgå tjänstgöringen.

"Smirnov said last week that eliminating the deferments would increase the pool of potential conscripts by 100,000. The military plans to call up 133,000 young men this spring, and the number for the fall campaign will rise to 200,000, he said".

Rysk dokumentärsatsning i SVT

Jag vill puffa för den ryska dokumentärsatsning som SVT just nu genomför.

Se t.ex. den fantastiska dokumentärfilmen Mamma, en Schweizisk-rysk dokumentär från 2006, i efterhand här. Jag rekommendar den varmt! Den är väldigt stark och speglar en del av den ryska verkligheten, vars huvudsakliga ingridienser (kvinnor som sliter ut sig, sliter för sina barn, spritindränkta män, luggslitna barn som far illa) återfinns i samhälleliga fickor man gärna förtränger, nästan överallt på planeten.

Begränsad övervakning i Ryssland

Utrikesminister Bildt skriver på sin blogg att OSSE har fått inbjudan från Ryssland att sända valobservatörer inför presidentvalet i början av mars. Ca 70 personer inbjuds att följa valrörelsen under ca fyra dagar.

Bildt skriver:

"Att detta inte ger möjlighet till någon rimlig och saklig och allsidig bedömning av valrörelsen är lika uppenbart som det med all sannolikhet är avsiktligt. Det som förblir lite av ett mysterium är den osäkerhet och nervositet som dessa allt hårdare begränsningar på möjligheten att observera val i Ryssland innebär".

I Financial Times kan man läsa att "Europe's leading election watchdog has warned Moscow that it will scrap its monitoring of Russia's presidential poll on March 2 - weeks after it boycotted parliamentary voting - unless its observers can start work next week.

The Organisation for Security and Co-operation in Europe's elections arm said it wanted permission to send a "core" team of 20 observers to Russia next week. The national authorities have said observers cannot arrive before February 28.

The OSCE's Office for Democratic Institutions and Human Rights said the restrictions "don't give us enough time for any kind of meaningful observation".

(Helt apropå klipper jag in en filmsnutt för de som eventuellt har missat utrikesministerns framtoning som 17-åring.)

Daggen faller både på lort och lilja

"Kanske får vi veta mer om den ökade kapaciteten i samband med Operation Daggdroppe, när soldater från I 19 i Boden i december åker till Ryssland för att samöva med militär ur ett förband med erfarenhet från Tjetjenien."

Det skriver Mats Johansson (m) i hans kolumn för Utrikesbloggen.se.

Jag har tidigare skrivit om debatten kring övningen Snöflingan, då svenska soldater övade tillsammans med ryska soldater tillhörande en pluton från den 138:e motorskyttebrigaden. En brigad som har varit stationerad i Tjetjenien och som bl.a. av Svenska Helsingsforskommittén har anklagats för att ha begått övergrepp.

Dåvarande försvarsminister Leni Björklund KU-anmäldes och Göran Lennmarker (m) sade bland annat följande i riksdagsdebatten den 9 juni 2006:

"Den fråga som kanske är den viktigaste och där kritiken har varit skarpast gäller militärövningen Snowflake. Sverige bjöd in andra länder till en militärövning som genomfördes tidigare i år. KU kan inte dra någon annan slutsats än att regeringen har brustit i sina rutiner för beredningen av militärövningen".

Man får hoppas att regeringen inte ha brustit i sina rutiner den här gången, så att det är utrett och klart att inte Försvarsmakten kommer att öva med personer som har begått förbrytelser i Tjetjenien.

Snöflingan åter i luften

I morgon kommer en intressant fråga upp vid regeringssammanträdet. På Försvarsdepartementets ärendeförteckning finns nämligen en punkt med om "Bemyndigande till Försvarsmakten att inleda förhandlingar med Ryssland om en arrangemangsplan för det bilaterala utbytet 2008".

Minnesgoda läsare minns övningen Snöflingan, som i början av förra året blev föremål för en intensiv debatt. Svenska soldater övade tillsammans med ryska soldater tillhörande en pluton från den 138:e motorskyttebrigaden. En brigad som har varit stationerad i Tjetjenien och som bl.a. av Svenska Helsingsforskommittén har anklagats för att ha begått övergrepp.

Debatten handlade bland annat om samarbete med en brigad som misstänks för krigsförbrytelser innebär att man legitimerar dem. Många ansåg att det var inkonsekvent av den dåvarande regeringen att på politisk nivå fördöma övergreppen i Tjetjenien, samtidigt som man samarbetade militärt med Ryssland, dessutom med just detta förband.

Försvarsminister Björklund KU-anmäldes och KU-ordförande Lennmarker (m) sade i Ekot att det är en allvarlig kritik som riktas mot försvarsministern, därför att om man bjuder in människor i en sådan position måste man hålla reda på att vederbörande inte har detta förflutna. Ku grankningen ledde till att vid det årets granskning av regeringens arbete, gällde den tyngsta kritiken Snöflingan. "Sverige ska inte bjuda in misstänkta krigsförbrytare", sades det.

I riksdagsdebatten den 9 juni 2006 framförde Lennmarker följande:

"Den fråga som kanske är den viktigaste och där kritiken har varit skarpast gäller militärövningen Snowflake. Sverige bjöd in andra länder till en militärövning som genomfördes tidigare i år. KU kan inte dra någon annan slutsats än att regeringen har brustit i sina rutiner för beredningen av militärövningen. Regeringens utgångspunkt har varit att de personer från andra länder som deltar i övningen tillsammans med Sverige inte ska ha gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser, tortyr eller brott mot mänskligheten. Försvarsministern har dessutom gett uttryck för uppfattningen att krigsförbrytare som ändå kommer till Sverige ska kunna lagföras här. KU finner att försvarsministerns uttalande är anmärkningsvärt med hänsyn till att åklagare har konstaterat att man inte kan göra en saklig prövning med hänsyn till att officeren i fråga hade immunitet. Det innebär att den sakliga bedömningen av huruvida Helsingforskommitténs anklagelse, och för den delen också Regeringskansliets uppgift att det inte förhöll sig på det sättet, inte har kunnat prövas av åklagare eller av domstol."

Det blir ytterst intressant om regeringen bemyndigar Försvarsmakten att inleda förhandlingar med Ryssland om en arrangemangsplan för det bilaterala utbytet 2008, med eller utan anvisningar kring de frågor som övningen Snöflingan aktualliserade.

Under UD:s ärenden finner man också två intressanta förslag till beslut:

"Uppdrag att utarbeta en strategi för svenskt utvecklingssamarbete i Sudan" och "Upprättande av en kommission för klimatförändring och utveckling". Den första punkten skall förmodligen ses som ett led i regeringens strävan att samordna svenska insatser. Försvarsmakten skall ju som bekant till Sudan.

Jag återkommer när innehållet i dessa regeringsbeslut offentliggörs.

Give Birth to a Patriot on Russia Day

Moscow Times rapporterar att guvenören i Ulyanovsk vill att medborgarna får ledigt idag så att de kan vara hemma och göra patrioter:

"Governor Sergei Morozov has declared Wednesday "Family Contact Day" as part of an initiative under which prizes are awarded to families that have babies on Russia Day. Wednesday is precisely nine months before the June 12 holiday, prompting some newspapers to dub the celebration "Conception Day."

The Ulyanovsk initiative, called "Give Birth to a Patriot on Russia Day," is in line with President Vladimir Putin's call to fight the demographic crisis by increasing the birthrate. Russia has experienced a steep population decline since the Soviet collapse.

"The initiative is directed at improving the demographic situation in the region," said Morozov's spokeswoman, who declined to give her name in accordance with her office's policy."

Ryskt säkerhetsintresse

Idag har Försvarsministern inkommit med sitt svar på Carl B Hamiltons skriftliga fråga om den ryska marinens undersökningar i svensk ekonomisk zon, det vill säga de bottenundersökningar som utförs som ett led i kartläggningen av förutsättningarna för att dra en naturgasledning genom Östersjön från Ryssland till Tyskland.

Ministern skriver: "Oaktat de tidningsuppgifter till vilka frågeställaren refererar har jag inte kunnat konstatera något stöd för påståendet att enheter ur den ryska Östersjömarinen varit involverade i bottenundersökningarna."

Ministern skriver vidare att "Enligt rysk doktrin betraktas infrastrukturen för gas- och oljeexporten som ett nationellt säkerhetsintresse. Jag hade möjlighet att diskutera denna fråga med den förre ryske försvarsministern Sergej Ivanov när han besökte mig i oktober förra året."

Det väcker ju lite funderingar. Dels vore det naturligtvis intressant att veta vad som sades vid nämnda möte. Dels vore det intressant att höra vilka slutsatser ministern drar av sitt eget konstaterande att infrastrukturen för gas- och oljeexporten utgör ett nationellt ryskt säkerhetsintresse?

Det där med säkerhetsintresse i ministerns svar föranleds av Hamiltons fråga, han skrev:

"Marinchefen har även uttalat sig för permanent rysk marin närvaro i bland annat Medelhavet på grund av pipelineexport av rysk gas och olja, det vill säga en principiell hållning, som tillsammans med president Putins tv-uttalande den 26 oktober 2006 om den ryska Östersjömarinens uppgift att skydda den planerade gasledningen, indikerar en ambition att ha hög rysk marin närvaro i Östersjön, om gasledningen skulle förverkligas."

Serdyukov statuerar exempel

Det verkar som den politiska ledningen i Ryssland vill statuera exempel.

Försvarsminister Anatoly Serdyukov avskedar regementschefen vid det regemente där en värnpliktig nyligen avled av de skador han fick efter det att ett befäl misshandlade honom och stängde in honom i en hundgård över natten (se tidigare inlägg på denna blogg).

"In a highly unusual move, Serdyukov expressed "sincere condolences" to the parents and relatives of the dead soldier and promised to take "harsh measures ... including discharging" those responsible for the latest incident."