Regeringen tuffar till sig

Miljöminister Carlgren meddelade vid dagens presskonferens att man skickar tillbaka ansökan till Nordstream med uppmaningen att fylla på och återkomma. Regeringen kräver inte uttryckligen att en landbaserad sträckning redovisas, men att bolaget både ska redovisa en "alternativ sträckning" och konsekvenserna av ett "nollalternativ", dvs. att man inte drar någon gasledning alls.

I Studio Ett debatterade idag DN-debattskribenten Krister Wahlbäck och miljöministern. Man kan lyssna i efterhand här.

Inspiration inför Carlgrens presskonferens

Med elegant timing publiceras en DN-debattartikel av f.d. ambassadör Krister Wahlbäck under rubriken "Sverige i sin fulla rätt att stoppa gasledningen".

Med formuleringar som t.ex. att det är en bisarr tanke att Sveriges regering skulle låta sig bindas av ett enskilt företags fixering vid att röra upp fosfor och tungmetaller ur Östersjöns bottensediment, lär Wahlbäck säkert inspirera en och annan journalist som avser dyka upp på miljöministerns presskonferens (se inläggen nedan).

Carlgren om gasledning

Ekot uppmärksammar idag det faktum att Nordstream lämnade in den svenska delen av gasledningens miljökonsekvensbeskrivning till regeringen i slutet av december. Ännu har man inte fattat några beslut om ifall man ska begära kompletteringar av ansökan. Inte heller har man skickat över den till de expertmyndigheter, som har sakkunskap i frågan.

Ekot rapporterar att inga företrädare för regeringen idag ville svara på frågor om hur ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen hanteras på departementen, men att miljöminister Andreas Carlgren kommer att kalla till en pressträff i morgon, tisdag. Pressträffen skall handla om regeringens fortsatta behandling av ansökningarna om tillstånd för gasledning i Östersjön.

Man kan följa den genom webbutsändningen här (start klockan 14.00).
Och om man behöver läsa Carlgrens svar i förväg, kan man ta del av denna information.

Det skulle inte förvåna mig...

... om serviceplattformen utanför Gotland (gasledningen) aldrig har varit aktuell mer än för att fylla den funktion som den just nu gör:

Först skall det bli en stor serviceplattform.

Sedan backar bolaget, säger att man lyssnar på och förstår kritiken.

Snart kommer det presenteras en lösning för hur den kan plockas bort och *ta-ta-tarmtam*

efter det framstår man som snälla.

Och då kommer regeringen att säga att det faktiskt, egentligen, var serviceplattformen som var det stora problemet.

Försvarspolitik is the grej!

Det har hänt mycket inom försvarspolitiken idag.

Först var det gasledningsdebatt i riksdagen. Inget speciellt nytt under solen. Det är klart, det hade ju varit betydligt häftigare om bara gaskonsortiet Nord Stream hade lämnat in sin ansökan bara för en vecka sedan, istället för idag. Då hade inte Carlgren kunnat hänvisa till att regeringen inväntar ansökan utan hade varit tvungen att i alla fall positionera sig något gentemot den dokumentationen. Det är anmärkningsvärt, tycker jag, att konsortiet hävdar att det inte finns några minor vid den planerade dragningen. Alla som har sett bilder över de kartläggningar som svenska myndigheter har gjort genom åren, är förmodligen lika förundrade över tvärsäkerheten.

Nästa händelse var Försvarsmaktens redovisning av perspektivplaneringens slutrapport (jag återkommer i ett senare inlägg om detta). För närvarande är rör rapporteringen om denna frågan om kontraktsanställda soldater.

Försvarsutskottets ordförande, socialdemokraten Anders Karlsson, avvisade direkt till TT tanken på en yrkesarmé:

"Yrkessoldater är vi över huvud taget inte intresserade av. Men i övrigt vill jag inte föregripa den parlamentariska pliktutredningen som ska tillsättas".

Just pliktutredningen var föremål för nästa försvarspolitiska happening under dagen. Äntligen gick proppen ur och det blev klart med ordförandefrågan. Det blir centerpartisten och min tidigare kollega i Försvarsberedningen, Anders Svärd, som greppar rodret.

Det är ett strategiskt utmärkt val, förutom det faktum att Anders har möjlighet, både genom sina kunskaper, rutin och sin sociala förmåga, att samla utredningen till att tänka både stort och rätt. Och det kan de göra fram till den 1 februari 2009, då arbetet skall vara klart.

Gasledningsdebatt i riksdagen

Riksdagen anordnar en särskild debatt om gasledningen i Östersjön fredagen den 21 december kl. 10.00. Klart sevärt, kan man konstatera redan nu.

På förekommen anledning

I dagens Fokus under rubriken "Lappkast om gasledningen" behandlas processen kring frågan i Försvarsberedningen. Det finns anledning att göra några klarlägganden.

I artikeln drivs tesen att Försvarsberedningen så sent som förra veckan ansåg att gasledningen var ofarlig och att beredningen, efter oppositionens gemensamma artikel på Brännpunkt tidigare i veckan, nu tycker tvärtom.

Det är ju lite lockande att instämma i detta, utifrån rent partiegoistiska perspektiv, men det vore inte hederligt.

I artikeln står det att Försvarsberedningen, innan artikeln publicerades, hade gjort en annan bedömning. "Gasledningen var inget säkerhetshot, och fanns inte ens omnämnd i beredningens rapport". Detta understryks genom ett citat av kristdemokraternas representant i beredningen, Else-Marie Lindgren:

– Den säkerhetspolitiska dimensionen av gasledningen hade strukits.

Vidare står det att hon hade stridit för att ta upp frågan, men blivit överkörd.

Jag utgår från att detta är ett resultat av ett missförstånd mellan Else-Marie och journalisten. Gasledningsfrågan har naturligtvis funnits med i rapportarbetet under hela tiden. Ledamöterna har haft olika ingångsvärden och synpunkter under arbetets gång. Några har mer än andra lyft fram problem och några har mer än andra framhållit eventuella fördelar med en gasledning. Det är dock helt fel att säga att det inte har funnits med.

Jag utgår helt enkelt från att Else-Marie antingen är felciterad eller att hon under intervjun hade en tillfällig svacka. Det samma gäller för vänsterpartiets Gunilla Wahlén, som vid intervjutillfället redan sägs ha skrivit sin reservation, vilket förefaller vara ett intressant sätt att arbeta om man försöker påverka politiken.

"– Vi delar omvärldsanalysen. Men vi är inte överens med de andra om hur hoten ska mötas. Jag försöker få bort alla texter om ökat militärt samarbete, säger Gunilla Wahlén (v)."

Nåväl, nästa tisdag blir rapporten offentlig. Då får var och en bedöma resultatet.

Gasmoras

Miljö­minister Andreas Carlgrens budskap från regeringen, att det rysk-tyska bolaget Nord Stream bör redovisa alternativa sträckningar för den planerade gasledningen i Östersjön, får idag kritik från oppositionspartierna på SvD:s Brännpunkt.

(s), (v) och (mp) ställer fyra krav på regeringen:

Regeringen ska ta tydlig ställning mot planerna att lägga en gasledning i Östersjön.

Samordna politiken med de and­ra Östersjöstaterna som motsätter sig att ledningen läggs på havsbotten

Regeringen ska stödja de baltiska staterna och Polen i deras ­ansträngningar inom EU för att Nord Stream ska utreda en dragning på land.

Tydligt och klart ta avstånd från planerna på att bygga en grenledning till Sverige från den aktuella gasledningen.

Partierna menar i debattartikeln att det är hög tid att regeringen tar frågan till riksdagen så att vi kan få ett ställnings­tagande som har parlamentariskt stöd. Eftersom det inte kommer någon proposition till riksdagen avser de tre partierna att väcka ett gemensamt utskottsinitiativ för att få en demokratisk förankring.

–I företagets information framstår det som om östligare dragningar bättre skulle kunna undvika miljömässiga problem och risker, menade Carlgren när han uttalade sig från Nordiska rådets session i Oslo den 1 november.

Carlgren ger strutsmentaliteten ett ansikte. Som miljöminister i en regering som faktiskt har tryckt på Östersjömiljöns betydelse, är det mer än lovligt passivt. Regeringens ståndpunkt är alltså att man i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen enbart skall kräva en redovisning av en alternativ sträckning på havsbotten.

Jag tycker att hela frågan är otroligt dåligt och klantigt skött från regeringens sida. Linjen hittills har varit att stoppa huvudet i sanden. Trots starka protester mot gasledningen från miljöhåll oh från andra Östersjöstater, har regeringen under lång tid bara sagt att man inte tänker säga något förrän man har en konkret ansökan på bordet.

Mona Sahlin får följande fråga i Ekot: Frågan om gasledningen var ju aktuell redan innan det blev maktskifte i Sverige. Hur hårt tyckte du att den socialdemokratiska regeringen drev frågan?

– Jag tyckte att vi drev den hårt. Det är ju först nu hela processen har kommit i det läget att det är regeringar som via just miljökonsekvensanalysen kan agera, säger Mona Sahlin.

Det är naturligtvis en historieförfalskning.

Självklart är det så, att om man verkligen vill påverka gasledningens dragning m.m., så skall man liksom vid alla andra typer av förhandlingar gå ut hårt från början. Under alla omständigheter skall man inte sitta tyst i båten och bara vänta på att en färdig ansökan ramlar ner. Då får man bara en vän, och det är bolaget som utformar ansökan. Grannländer, oroliga människor på Gotland och miljöengagerade personer runt hela Östersjön blir knappast imponerade av den svenska regeringens "tuffa krav"...

–Vi är förberedda på den svenska regeringens krav om att en mycket omfattande analys av riskerna för miljön och säkerheten ska göras. Vi ska presentera alla de uppgifter som behövs, säger Jens Müller vid Nordstream. Han räknar med att företagets ansökan lämnas in i december och låter meddela att bolaget har mycket god kontroll på alla metallföremål som finns på bottnen och att man definitivt kommer att undvika alla sådana områden.

Bara det sistnämnda borde vara tillräckligt för regeringen att förstå att man har hoppat i galen tunna.

Ryskt säkerhetsintresse

Idag har Försvarsministern inkommit med sitt svar på Carl B Hamiltons skriftliga fråga om den ryska marinens undersökningar i svensk ekonomisk zon, det vill säga de bottenundersökningar som utförs som ett led i kartläggningen av förutsättningarna för att dra en naturgasledning genom Östersjön från Ryssland till Tyskland.

Ministern skriver: "Oaktat de tidningsuppgifter till vilka frågeställaren refererar har jag inte kunnat konstatera något stöd för påståendet att enheter ur den ryska Östersjömarinen varit involverade i bottenundersökningarna."

Ministern skriver vidare att "Enligt rysk doktrin betraktas infrastrukturen för gas- och oljeexporten som ett nationellt säkerhetsintresse. Jag hade möjlighet att diskutera denna fråga med den förre ryske försvarsministern Sergej Ivanov när han besökte mig i oktober förra året."

Det väcker ju lite funderingar. Dels vore det naturligtvis intressant att veta vad som sades vid nämnda möte. Dels vore det intressant att höra vilka slutsatser ministern drar av sitt eget konstaterande att infrastrukturen för gas- och oljeexporten utgör ett nationellt ryskt säkerhetsintresse?

Det där med säkerhetsintresse i ministerns svar föranleds av Hamiltons fråga, han skrev:

"Marinchefen har även uttalat sig för permanent rysk marin närvaro i bland annat Medelhavet på grund av pipelineexport av rysk gas och olja, det vill säga en principiell hållning, som tillsammans med president Putins tv-uttalande den 26 oktober 2006 om den ryska Östersjömarinens uppgift att skydda den planerade gasledningen, indikerar en ambition att ha hög rysk marin närvaro i Östersjön, om gasledningen skulle förverkligas."

Skygglappar på

Aftonbladet rapporterar att tekniska nämnden på Gotland, med tio röster mot en (en miljöpartist röstade nej), har beslutat att tacka ja till det rysk-tyska bolaget Nord Streams erbjudande om att bygga ut hamnen i Slite för närmare 70 miljoner kronor. Det är ett definitivt beslut eftersom frågan inte ska vidare till kommunstyrelsen eller fullmäktige.

Slite på Gotland skall därmed bli en knutpunkt när Nord Stream bygger den kontroversiella gasledningen mellan Ryssland och Tyskland.

"Det var inget svårt beslut. Vi var helt eniga med undantag för miljöpartiet, säger tekniska nämndens ordförande, centerpartisten Kjell Skalberg, som betonar att nämnden bara tagit ställning i själva hamnfrågan. "

Ok, något är alldeles på tok här. Ordförande i nämnden säger att man bara har tagit ställning i själva hamnfrågan. Det är möjligt att så är fallet, strikt formellt. Men att bortse från att detta kommer att användas av bolaget på olika sätt i den fortsatta (nationella och internationella) processen, det är antingen naivt eller bara dumt.