lördagen den 17:e maj 2008

Bör ÖB avgå?

ÖB Håkan Syrén har inget annat val än att avgå, skriver Bo Pellnäs på Brännpunkt i en artikel där han totalsågar regeringen.

Pellnäs är en god retoriker, men frågan är vad som skulle hänta om ÖB skulle följa hans råd? Om regeringen nu är så oduglig, vad är det som säger att de är bättre på tillsättningar? Vilken "sorts" ÖB skulle regeringen peka ut? Och hur skulle denna nya man eller kvinna tas emot i organisationen i nuvarande läge? Skulle det inte bli ett enda stort ifrågasättande av vad än denna person vill genomdriva (...tillsatt av regeringen... Tolgfors hantlangare....)?

Jag tycker och hoppas att Håkan Syrén skall sitta kvar. Men det är klart att det finns en personlig gräns för vad man står ut med. Det måste man respektera. Och Tolgfors uttalanden i Rapport igår, när han inte bara kunde svara rakt ut ja! på frågan om han har förtroende för ÖB, underlättar ju inte precis för Syrén. Dessutom var det nog ett misstag eftersom ministern senare, i det pressmeddelande om skickades ut efter det att Rapport-intervjun genomfördes, särskilt skriver:

"- Jag har fullt förtroende för ÖB och hans vilja och beredskap att förbättra Försvarsmaktens hantering av ekonomin."

Vänsterns försvarspolitik

Gunilla Wahlén (v) skriver idag på Brännpunkt om torsdagens riksdagsbeslut om strategiska flygtransporter, SAC. Det finns anledning att diskutera kostnader och flygtidsuttag (det görs också i en gemensam reservation från (s, v, mp) till beslutet). Därför är det synd att Wahlén inte håller sig till det, utan argumenterar emot det utifrån perspektivet att man bör satsa på det nationella försvaret istället:

"Vänsterpartiet vill bygga ett robust försvar som har närvaro i hela landet. Det svenska försvaret ska kunna garantera vår suveränitet men även delta i internationella fredsbevarande insatser."

"Att samtidigt som det nationella försvaret går på sparlåga satsa flera miljarder på att bygga upp en ny flygbas i Ungern på initiativ av Nato är huvudlöst."

Jag har ställt frågan förut och jag kan göra det igen: Vänstern vill satsa på det nationella försvaret ("ett robust försvar som har närvaro i hela landet") och utbilda 10 000 värnpliktiga. Men vad tycker vänstern att det får kosta och hur får det ihop denna ambition med de anslag som tilldelas i deras budgetmotioner?

fredagen den 16:e maj 2008

På förekommen anledning

Med anledning av kommentarer till tidigare inlägg på denna blogg, som bland påstår att beredningen enbart diskuterade miljöhot i sin senaste rapport, finns det nog anledning att påminna var man kan hitta rapporten och läsa den; här.

Se bl.a. from sidan 116 i bilagan med rubriken "Ryssland".

Uppdatering: Den 16 maj gick Försvarsberedningens ordförande, Karin Enström (m) ut i ett pressmeddelande med hänvisningar till beredningens rapport.

Dagens kult(ur)inslag

Lars Ångström, en god vän och föredömlig försvarspolitiker, har en ny tillvaro efter alla år i riksdagen, Greenpeace och Svenska Freds. Titta noga på filmen, så förstår ni både vad han gör (det verkar helt underbart!) och som bonus får ser ni försvarsminister Sten Tolgfors i en ny roll!


Juholt vs Ries

Från TT:

Försvarsberedningen försvarar sig

Försvarsberedningens tidigare ordförande, Håkan Juholt (s), reagerar skarpt på den hårda kritiken från säkerhetsexperten Tomas Ries.

Försvarsberedningen har gjort en helt undermålig säkerhetsanalys, hävdar Utrikespolitiska institutets chef Tomas Ries. Men han får mothugg av socialdemokraternas representant i beredningen Håkan Juholt.

- Jag är överraskad över att han devalverar sig själv på detta sätt. Vi beskriver i Försvarsberedningen de många hot och utmaningar som är riktade mot ett modernt, högteknologiskt samhälle som Sverige. De är fler i dag än någonsin tidigare. Man kan skada Sverige och våra funktioner på så många fler sätt än tidigare och vi måste skydda oss på så många nya sätt. Men det innebär inte nya uppgifter för militären och historien är full av exempel där nationer har förberett sig för att möta gårdagens hot, säger Juholt.

TT: Han menar att ni saknar en strategisk säkerhetsanalys av de geopolitiska realiteterna.

- De geopolitiska realiteterna är att maktmedlen så oerhört snabbt ändrat karaktär. Länder skadas just nu av organiserade it-attacker. Vi vet att Estland förra året utsattes för en mycket allvarlig IT-attack, som skadade landets funktionalitet. Vi vet att kinesiska IT-attacker mot Tyskland just nu skadar Tysklands funktionalitet och kostar landet stora summor. Geopolitiken är inte endast det fysiska territoriet. Tomas Ries utgår ifrån att aktörerna bara är stater, men är det någonting vi lärt oss av 11 september så är det att aktörerna är så många fler än bara stater, säger Juholt.

- Detta har inget med att göra hur regeringen har slarvat och kört svenska Försvarsmakten i botten, det är jag djupt kritisk till, men att koppla det till Försvarsberedningens omvärldsanalys är orimligt, det är två helt olika debatter, säger han. (TT)

Juholt uttalar sig om försvarsekonomisk styrning och passar också på att diska av en del andra frågeställningar när han ändå är igång, i Ekot.

Ries ryter

Utrikespolitiska institutets chef, Tomas Ries, går genom TT till storms mot Försvarsberedningens säkerhetspolitiska analys:

"- De har inte tänkt alls. Den bedömning de gjorde i december var helt undermålig och saknade helt en strategisk analys av Sveriges säkerhetspolitiska miljö", säger han till TT.

Ries utspel är intressant på flera sätt.

1. Tomas Ries var själv inbjuden till Försvarsberedningen för att bidra med sina kunskaper om den säkerhetspolitiska situationen. Det gjorde han också, på ett givande sätt, vilket satte avtryck i beredningens rapport bland annat när det gäller just de områden Ries kritiserar beredningen för. Det handlar t.ex. om Arktis ("där alla nu bedriver en kapplöpning om områdets tillgångar"), regionala kriser ("med starka militära komponenter") samt inte minst miljöhot (som nu Ries påstår fått beredningen att glömma bort "de hårda geopolitiska realiteterna").

2. Ries uttalanden om Försvarsministern är också värda att notera. Han vill uppenbarligen ha till en konflikt både med beredningen och försvarsministern:

"- ÖB har hittills varit mycket lojal, men nu har det gått långt över smärtgränsen. Försvarsministern avgick på grund av detta och i stället har vi fått en tomhylsa som bara verkställer alliansregeringens beslut utan minsta hänsyn till Sveriges försvarsbehov, det är mycket skrämmande".

3. Slutligen är väl Ries ute på lite hal is när han instämmer med Försvarsmaktens/MUST:s analys av den säkerhetspolitiska situationen och så krasst ställer den i ett slags motsatsförhållande till Försvarsberedningens analys. Mig veterligt får inte UI/Ries ta del av MUST:s H-märkta rapporter. Han jämför väl inte analyser om han bara har läst den ena?

ESV-rapporten

ESV konstaterar i sin rapport påtagliga brister i den interna styrningen och kontrollen. Bristerna gäller otydligheter i ansvarsfördelning och befogenheter, i kompetens-överföringen samt avsaknad av en sammanhållen planerings- och uppföljningsprocess. ESV menar att orsakerna till bristerna är strukturella och påverkas av den rådande kulturen. Sammantaget innebär det att det saknas en samlad bild av den ekonomiska situationen i Försvarsmakten.

Rapporten finns att läsa här.

Uppdatering: Nu har försvarsministern kommenterat rapporten och han gör det genom ett pressmeddelande på följande sätt:
"Försvarsminister Sten Tolgfors kommenterar ESVs rapport
- Bilden av Försvarsmaktens situation är dubbel. Försvarsmaktens verksamhet håller god kvalitet, men den ekonomiska styrningen måste förbättras.
- ESVs rapport är tydlig och kritiken mot Försvarsmaktens ekonomiska styrning är allvarlig. Samtidigt är den konstruktiv med sina förslag till förändringar. Den bekräftar i många delar den bild Försvarsdepartementet fått under de senaste månadernas diskussion om Förvarsmaktens ekonomi.
- Det är nödvändigt att problemen tydliggörs, eftersom det är grunden för att finna en lösning.
- Vi bad ESV att gå in för att stärka Försvarsmaktens kapacitet för ekonomisk prognos-, uppföljnings- och styrningsverksamhet. Nu kommer regeringskansliet att gå igenom rapporten och se i vad mån det behövs politiska beslut för att stärka myndighetens ekonomifunktion. Jag utgår från att försvarsmaktsledningen själv - precis som de tidigare aviserat - tar till sig innehållet i rapporten.
- Jag har fullt förtroende för ÖB och hans vilja och beredskap att förbättra Försvarsmaktens hantering av ekonomin."

Morgonens artikelskörd

I SvD skriver Mikael Holmström om den svidande kritiken mot Försvarsmaktens ekonomistyrning i den ESV-rapport som presenteras på Försvarsdepartementet idag.

Han skriver också att "ÖB Håkan Syréns förslag till åtgärder för att få försvarets ekonomi i balans fick i går omedelbart underkänt av försvarsminister Sten Tolgfors".

Just detta spår följs upp i en annan SvD-artikel, där Tolgfors citeras på följande sätt:

"Försvarsminister Sten Tolgfors var märkbart missnöjd med Försvarsmaktens redovisning. Den ger inga svar på frågan hur försvaret kan ha ett underskott på 1,5 miljard.

– Verksamheten är av mycket god kvalitet, men ekonomin är inte acceptabel. Vad som orsakar underskott kan vi inte spåra i det här materialet, det är till och med så att en del av förklaringarna som kommit från Försvarsmakten inte stämmer när vi granskar uppgifterna, sade Sten Tolgfors vid en pressträff i riksdagshuset."

Jag hoppas att detta är ett missförstånd, men man vet ju aldrig. Jag hoppas att Tolgfors inte var så kategorisk igår, för att inte späda på "konflikten" ytterligare.

Staffan Kihlström skriver i dagens DN om ESV-rapporten och om huruvida Försvarsmaktens bedömning av Ryssland skiljer sig från Försvarsberedningens analys.

Ur artikeln:

"Annika Nordgren Christensen (mp), i beredningen säger att hon har goda skäl att utgå ifrån att ÖB:s bedömning är densamma som den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, har gjort.

- Och jag har läst den. Jag kan inte i min vildaste fantasi se att Must gör en så väsensskild bedömning av Ryssland än vad Försvarsberedningen gjorde. (...)

Allan Widman, fp-ledamot i försvarsutskott och försvarsberedning, förvånas över ÖB:s nya bedömning av säkerhetsläget.

- När vi gör våra bedömningar fäster vi stort avseende vid det underlag vi får från Must, från departementets experter och olika sakkunniga.

- Den fråga som nu är relevant att ställa är: Vad har hänt mellan den 4 december och den 15 maj som ändrar vår bedömning. Jag förutsätter att Försvarsberedningen kommer att kalla till sig Försvarsmakten för att reda ut det."

Försvarsministern kommenterar samma frågeställning i SvD:

Sten Tolgfors anser också att det är anmärkningsvärt att ÖB nu gör en annorlunda säkerhetspolitisk bedömning än för bara några månader sedan.

– Det är också flera år sedan vi övergav tanken att Sverige ensamt ska kunna stå emot en invasion. Det grundades på att den hotbilden inte längre finns."

Och det är ju helt rätt.

Brännpunkt skriver Johan Tunberger om de systemfel han anser ligger bakom det nuvarande moraset. Låt mig citera några avsnitt i artikeln:

"Försvarsmakten är bedövad av en intern ”stabskompromiss” och den politiska ­nivån saknar kompetens och vilja att tvinga fram nödvändiga reformer."

"Trots byråkratiska strider finns inom Försvarsmakten en stark tradition av kollegialitet, särskilt inom egna särintressegruppen, och ansvar för underställd personal. Följden blir en stark aversion mot att fatta beslut som gör folk ledsna. Hellre då ge dem något till tröst.Följden är att man undviker, eller skjuter upp, beslut som logiskt sett är nödvändiga."

"En väsentlig förklaring till försvarseländet ligger i försvarsindustrin. Det finns en järntriangel, militära planerare i karriären, försvarsindustriföreträdare samt starka krafter i flertalet politiska partier. Denna järntriangel utövar ett starkt inflytande på försvarsdepartementet. Det största problemet med egenutveckling är att det framtvingar alltför täta generationsskiften av flygplan, fartyg etcetera. En egenutvecklande försvarsindustri ­leder till krav på att belägga utvecklings- och produktionsavdelningar. När den svenska Försvarsmakten krymper, krymper också hemmamarknaden. Samtidigt är svensk anskaffning nödvändig som referens för exportmöjligheter. Resultatet blir orimligt höga utvecklingskostnader i förhållande till serieläng­derna. Man kan se Försvarsmakten som det värddjur på vilket försvarsindustrin i Sverige lever. Men det förefaller som om järntriangelns företrädare inte tvekar att begå det ­strategiska misstaget att låta värddjuret dö för att tillgodose sina kortsiktiga­ ­intressen."


(I DN-artikeln får jag tillfälle att säga att jag inte tycker att ÖB bör avgå eftersom jag dels inte kan se något bättre alternativ och dels inte se något skäl att han ska lämna nu när vi som bäst behöver en rutinerad ledning.)

torsdagen den 15:e maj 2008

Som lök på laxen...

Torsdagen fick inte övergå till fredag innan dess att nästa försvarsrelaterade nyhet exploderade, som lök på laxen.

I Aktuellt klockan 21.00 berättade Mats Knutsson om en ESV-rapport om Försvarets ekonomistyrning, som presenteras under morgondagen. Enligt Knutsson riktar ESV mycket hård kritik mot hur försvaret hanterar sin ekonomi. ESV vill frånta ÖB makten över ekonomin.

Jag, och många med mig, har gång på gång försökt fördela skuldbördan över den pågående försvarskrisen mellan regeringen och Försvarsmakten. Regeringen ansvarar för den omöjliga processen samt undlåtenhet att ge ÖB draghjälp när det gäller kostnader som han inte kan styra över och Försvarsmakten förtjänar kritik för sina prognoser och sin ekonomistyrning. Det är naturligtvis mycket allvarligt och oacceptabelt. I den delen är det inget nytt, men ESV:s rapport visar säkert mer i detalj var bristerna sitter och hur man kan komma till rätta med dem.

Nu blir det intressant att se hur Försvarsministern och regeringen väljer att reagera på rapporten. En "ha ha vad var det jag sade"-attityd nu stjälper mer än hjälper. Och Tolgfors linje om att man har kört ekonomin i botten utan att det hörs ett pip om det, kan säkert ÖB tillbakavisa igenom egna noteringar om alla möten på Försvarsdepartementet där saken lär ha varit uppe. Regeringen bör en smula ödmjukt betänka beslut man ansvarar för och som inte alltid är helt ansvarsfulla (se också Wiseman's Wisdoms blogginlägg). Och ÖB måste vara lika ödmjuk inför den bistra kritiken kring ekonomistyrningen.

Nu gäller det att inte tappa tempo och fastna i skyttegravarna kring det som har varit, vi måste koncentrera oss på att få till en långsiktig inriktning som är i balans - både verksamhetsmässigt och ekonomiskt.

Anm: ESV utvecklar den ekonomiska styrningen för regering, Regeringskansliet och andra statliga myndigheter samt gör analyser och prognoser av statens ekonomi. ESV är en central förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet. Varje år genomför ESV en ekonomiadministrativ värdering av samtliga myndigheter. I EA-värderingen bedömes hur väl myndigheterna lever upp till de ekonomiadministrativa kraven i regelverket.

Den 28 april i år rapporterade ESV att de ekonomiadministrativa värdena (EA-värdena) avseende 2007 för Försvarsmakten är: CB.

EA-värdet är tvåställigt. Den första positionen benämns koncernvärde och den andra positionen myndighetsvärde. Som exempel på vad som kan ingå i koncernvärdet nämns i riktlinjerna mätning av hur myndigheterna rapporterar till statsredovisningen. Myndighetsvärdet ska i huvudsak vara ett uttryck för säkerheten och precisionen i myndigheternas hantering av tillgångar och skulder samt tydligheten och precisionen i redovisningen av intäkter och kostnader. Varje position kan ha värdet A, B eller C.

Pressmeddelande från (mp)

Plågsam hantering av försvarspolitiken

Annika Nordgren Christensen, Miljöpartiets ledamot i försvarsberedningen och Peter Rådberg, ledamot i försvarsutskottet, tycker att med ÖB:s förslag fortsätter den försvarspolitiska dikeskörningen.

- Det underlag som Försvarsmakten har överlämnat till regeringen i dag vilar på en totalt osäker grund. Försvarsmaktens förslag är utarbetade utifrån att man inte vet vad försvaret ska ha för uppgifter och inriktning, hur de ekonomiska ramarna ser ut ens för de närmaste åren och man får ingen draghjälp av regeringen när det gäller att spara på sådant som myndigheten inte själv rår på, till exempel stödmyndigheter som FMV, FOI och Fortifikationsverket, säger Annika Nordgren Christensen.

- Bäst i Försvarsmaktens underlag är att man äntligen minskar antalet JAS-plan för att skapa utrymme för efterfrågade markförband. Sämst är att man återigen verkar vilja experimentera med en omfattande flyttkarusell. Det har genom försvarsbeslut efter försvarsbeslut alltid visat sig att det blir dyrare än förväntat, säger Peter Rådberg.

- Det är plågsamt att se hur regeringen hanterar försvarspolitiken. Miljöpartiet tycker att det är helt rätt att genomföra besparingar på försvaret, men med den beslutsprocess regeringen har lagt upp, riskerar vi att få en mycket mindre men nästan lika dyr försvarsmakt, som kanske inte ens är användbar för det vi vill göra, säger Annika Nordgren Christensen.

Försvarsmakten vs Försvarsberedningen?

Jag har läst de delar i Försvarsmaktens underlag som talar om att man gör en delvis annan bedömning av det säkerhetspolitiska läget (läs: Ryssland) än Försvarsberedningen. Jag har också friskat upp minnet genom att läsa Försvarsberedningens rysslandstexter.

Det visar sig att denna uppmålade skillnad inte är något att hetsa upp sig över. Försvarsmakten lutar sig i sin analys mot MUST:s bedömningar. MUST:s bedömningar är ett viktigt underlag även till beredningens analyser. Jag kan faktiskt inte se att Försvarsmakten och beredningen gör olika bedömningar av läget.

Uppdatering: Staffan Danielsson, Centerpartiets ledamot i Försvarsberedningen, skriver på sin blogg att han delar uppfattningen att det inte skiljer i sak mellan Försvarsberedningen och Försvarsmaktens/MUST:s analyser av Ryssland.

Försvarsministern säger däremot till Rapport att han tycker det är anmärkningsvärt att Försvarsmakten gör en annan analys. Men jag tror faktiskt det beror på att han (också) reagerade utan att först friska upp minnet kring beredningens skrivningar och MUST:s underlag.

Försvarsmaktens underlag till regeringen

Försvarsmaktens budskap med anledning av det överlämnade underlaget till regeringen kan man läsa sig till på hemsidan:

– Det vi har tagit fram är en skiss på en ny försvarsmakt på en helt annan ekonomisk nivå, säger ÖB Håkan Syrén och fortsätter:

– Jag kommer därför att anmäla till regeringen att vi under de närmaste åren inte med säkerhet kommer att kunna leverera efterfrågad effekt och inte heller uppnå balans mellan verksamhet och ekonomiska resurser.

Detta tryckte också ÖB alldeles särskilt på under sin presskonferens under eftermiddagen.

(Det lär få igång Tolgfors, då han trycker gång på gång att man måste vara i ekonomisk balans, innan det försvarspolitiska inriktningsbeslutet nästa vår genomförs. Man har ju också från Försvarsdepartementets sida sagt att man måste vara nöjd med underlaget, för att Försvarsmakten skall få lyfta över mer pengar från materiel till drift i samband med höstens budget. Frågan är om detta buskap från ÖB innebär att det inte blir någon pengaöverföring i höst?).

Försvarsmakten skriver också på hemsidan att eftersom regeringen kräver en ökad internationell ambition och tilldelar minskade ekonomiska anslag, tvingas Försvarsmakten sänka ambitionen "när det gäller förmågan att möta omfattande militära operationer som hotar Sverige".

Anmärkningsvärt är att Försvarsmakten underkänner den säkerhetspolitiska analys som Försvarsberedningen (dvs. riksdagens sju partier) har gjort:

"Det underlag som Försvarsmakten lämnar till regeringen innehåller stora osäkerheter. Det gäller i första hand möjligheterna att göra en helhetsbedömning av verksamheten. Detta bland annat eftersom myndighetens bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde skiljer sig från den som tidigare har gjorts i Försvarsberedningens rapport ”Säkerhet i samverkan”. Skillnader i synen på omvärldsutveckling påverkar i sin tur utformningen av militärstrategi, insatsorganisation och grundorganisation i relation till de pengar Försvarsmakten får."

I det överlämnade underlaget skriver Försvarsmakten:

"Försvarsmaktens förmåga att efter successiva beslut av regering och riksdag kunna utveckla förmåga att möta olika former av mer omfattande militära operationer som hotar Sveriges fred och självständighet nedgår kraftigt. Ambitionssänkningen innebär långsiktigt en avsevärd operativ risktagning och är en konsekvens av regeringens inriktning att öka ambitionen i internationell krishantering och anvisad ekonomi."

Här är vi tillbaka i "antingen eller"-resonemanget. Man ställer internationell förmåga mot nationell kapacitet.

I underlaget planerar man också för en ny uppgift: Deltagande i NRF:

"Vid fredsskapande och säkerhetsfrämjande insatser är ambitionen att, i samtliga konfliktnivåer upp till och med Peace Enforcement-operationer, kunna bidra med insatsförband och stabsofficerare, att som Framework Nation leda multinationella styrkor inom ramen för EU battle group-koncept samt att kunna bidra till NATO Response Force."

Jag återkommer efter genomläsning av underlaget.

Läs missiv här och bilagan här.
ÖB:s information till försvarsmaktsanställda (ges genom en inspelad intervju) kan man se här.

Räkna med kvitteringsförsök!

Mikael Holmström skriver i dagens SvD att "Förvarskrisen utvecklas nu till en ren prestigestrid mellan regeringen och ÖB. Skattebetalarna och nationen riskerar att bli förlorarna".

Dagen kommer med all säkerhet sluta med 1-0 till Försvarsmakten (kommunalråd kommer intervjuas och de kommer relatera till regeringen inte Försvarsmakten, oppositionen vänder sig mot regeringens sätt att hantera processen och om Försvarsmakten ger sken av att det är något helt nytt med att man inte med den föreslagna organisationen kommer att kunna möta en invasion av landet, kommer man också kunna trumma upp en bredare allmänhet, för att inte tala om moderata kärnväljare och borgeliga politiker i allmänhet).

Om det är en prestigekamp, som Holmström skriver, var så säker på att regeringen försöker kvittera i närtid. Frågan är bara hur det anfallet kommer att se ut?

Foto: Jeff J Mitchell, Aftonbladet

P1 Morgon

Allan Widman (fp) och jag diskuterar försvaret i dagens P1 Morgon.

onsdagen den 14:e maj 2008

Försvarspolitiskt klimax

Det var en naturligtvis en självklarhet, att delar av morgondagens presentation av Försvarsmaktens sparplan skulle läcka ut (i SvD).

Ordföranden i försvarsutskottet, Anders Karlsson (s), vänder sig i Rapport ikväll emot en minskad ambitionsnivå när det gäller det territoriella försvaret och säger:

"Vi har ju sagt hela tiden att man skall först tala om vilket försvar man skall ha, efter det skall man göra besparingarna och nu gör man precis tvärt om".

Han har i princip rätt, men det är ju lite uppförsbacke i trovärighetsfrågan med tanke på socialdemokraternas egen budgetmotion från hösten 2007...

I samma inslag säger jag något om att det inte är konstigt att det blir som det blir (försvarsreportaget börjar 07.20 in i klippet).

I morgon, torsdag, upplever Sverige något av ett försvarspolitiskt klimax:

Först håller Försvarsutskottet en offentlig utfrågning om den utvärdering av 2004 års försvarspolitiska beslut som har gjorts på utskottets uppdrag (den börjar kl. 09.00 och sänds i SVT 24).

Klockan 12.00 inleds Försvarsutskottets debatt om tre betänkanden, nämligen:

Multilateralt samarbete om strategiska flygtransporter, Stärkt krisberedskap samt Vissa frågor rörande Försvarsmaktens organisation m.m. Ingen kan inbilla mig att försvarspolitikerna i nuvarande läge kommer att hålla sig strikt till sina betänkanden. Det lär med andra ord bli försvarspolitisk batalj.

Mitt under brinnande debatt, klockan 13.45, håller ÖB presskonferens med anledning av överlämnandet av besparingsförslagen till regeringen.

PS. Apropå riksdagsdebatten om betänkandet Stärkt krisberedskap: Under morgondagens regeringssammanträde fattas det beslut om kommittédirektiv för uppdraget att pröva möjligheten av att låta annan huvudman bedriva verksamhet vid räddningsskolorna i Skövde och Rosersberg (undrar om man kommer att presentera vem som skall utreda saken också?). Regeringen tar ytterligare ett kommittédirektiv, nämligen det uppdrag som handlar om att avveckla Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar den 31 december 2008, till förmån för den nya myndigheten för samhällets krishantering.

Så, det går med andra ord att lägga ner myndigheter och starta om. Med de förtjänster det kan innebära... Kanske skall man damma av Johan Tunbergers idé om att lägga ner myndigheten Försvarsmakten för att göra en omstart?

tisdagen den 13:e maj 2008

Litet, dyrt och oanvändbart - men i samverkan!

SvD:s Mikael Holmström skriver idag om hur dagsnoteringen ser ut i Högkvarterets sparpaket. Det viktigaste i hela artikeln kommer sist:

"Försvaret har idag 953 man utomlands men ska enligt riksdag och regering öka till uppåt 2000 man. Rotation av personal sker var sjätte månad vilket innebär 4000 soldater per år. För varje soldat utomlands krävs tre soldater hemma i värnpliktsutbildning, anställning och återhämtning efter insats, alltså 12000 soldater. Den ekvationen verkar bli svår att förena med sparförslaget."

Lite grovt tillyxat anser jag att Försvarsberedningens inriktning om att försvaret skall formas "utifrån och in" (med andra ord att internationell ambition etc. skall vara dimensionerande) betyder att man med den internationella ambitionsnivån som utgångspunkt, lägger till prioriteringen "markoperativ tyngdpunkt" (som återfinns i höstens budgetproposition) och därifrån räknar ner vad detta innebär för insats- respektive grundorganisation.

Så länge som regeringen inte tar i stödmyndigheter och systemfel som inte Försvarsmakten "äger", riskerar vi att få en liten, jättedyr (relationen mellan effekt och pengar) och helt oanvändbar Försvarsmakt. Den kanske i små delar kommer att vara redoatt rycka ut i internationella insatser med mycket kort beredskap, men frågan är om de delarna blir för dyra att alls skickas ut? De insatser som pågår länge och i civil-militär samverkan (inriktningen i regeringens strategi för internationella insatser) kommer inte att uthålligt kunna personalförsörjas.

Försvarsminister Tolgfors vill fortsätta nöta in regeringens bild av att det är Försvarsmakten ensam som bär skuld till de ekonomiska problemen. Utöver det presenterar han idag på Brännpunkt följande "paket av åtgärder" som man avser genomföra för att "hantera Försvarsmaktens ekonomiska problem":

"1. Försvarsmaktens ekonomistyrning förstärks. Ekonomistyrningsverket har fått regeringens uppdrag att föreslå förbättringsåtgärder för att stärka Försvarsmaktens ekonomiska styrning. Försvarsmakten har fått uppdraget att månatligen lämna ekonomiska rapporter och prognoser till regeringen och redovisa ekonomin på förbandsnivå."

"2. Regeringen har föreslagit en överföring från materielanslaget till förbandsanslaget om 170 miljoner kronor för 2008 på vårens tilläggsbudget. Därutöver avser regeringen, när riksdagen fattat beslut om tilläggsbudgeten i juni, bevilja Försvarsmakten en ut­ökad anslagskredit."

"3. Det är entydigt så att det krävs strukturella åtgärder för att balansera Försvarsmaktens ekonomi. De ekonomiska problemen kan inte lösas genom neddragningar av Försvarsmaktens ­löpande verksamhet. Flera av dem ger effekter som inte kan ­accepteras för innehåll och kvalitet i verksamheten."

Min anm: Men regeringen ger fortfarande inte ifrån sig den minsta hjälp med de strukturella åtgärderna, de som bl.a. har med andra myndigheter att göra och som Försvarsmakten inte kan föreslå eller genomföra själv.

"4. Om en trovärdig färdplan för att skapa balans i Försvarsmaktens ekonomi med hänsyn till ovanstående delmoment tas fram under våren, kan det ge regeringen grund för en ny prövning av ytterligare överföring mellan de båda anslagen i höstens tilläggsbudget."

Min anm: Det är ju intressant att arbetet nu skall ske i samverkan, men att Försvarsmakten trots denna samverkan uppenbarligen kan presentera "fel" förslag (ur regeringens perspektiv)...

En sak som jag tror att man riskerar att missa i nuvarande process, är de möjligheter till samordning, eller i varje fall samutnyttjande m.m., mellan Försvarsmakten och andra myndigheter, som på vissa ställen redan är etablerat och på andra ställen under uppbyggnad. Ta t.ex. Räddningsverkets skolor och den pågående processen med vilka som skall vara kvar och i vems regi. Man bör helt enkelt lägga Försvarsmaktspusslet med dessa rationaliseringsmöjligheter som ingående värden i den processen. Samhällsekonomiskt vore det en höjdare, helt enkelt!

Till slut, lite tragikomiskt är det allt att ministern trycker på att man nu arbetar i samverkan med Försvarsmakten, men artikeln är undertecknad av försvarsministern själv.

måndagen den 12:e maj 2008

Vilka värden skall försvaras?

DN:s Maciej Zaremba publicerar en artikel idag som redan nu måste räknas som en av 2008 års viktigaste. Under rubriken "Ska läkaren bli bödel?" skriver Zaremba smärtsamt klarsynt om regeringens lagförslag som slår fast att papperslösa inte har rätt till vård om de inte kan betala själva:

"Det har hänt förr att riksdagen fattat beslut vars korrumperande följder man inte förstod förrän decennier senare. De rashygieniska lagarna från 1934 och 1941 är det bästa exemplet. Låt oss därför säga tydligt att Tobias Billströms förslag till särbehandling inom vården har fyra sådana kvaliteter: Det upphäver principen om alla människors lika värde. Det gör våld på vårdpersonalens yrkesetik och det drabbar de mest värnlösa. Slutligen drar det vanära över Sverige. Fast den här gången kommer ingen att kunna hävda att han inte visste: "Ni håller på att lagfästa diskriminering", förklarade FN:s särskilde rapportör Paul Hunt för regeringen den 13 februari i år." (...)

"Att lära flyktingar och andra papperslösa veta hut genom att vägra dem vård är en högst ovanlig metod. Förutom Sverige är det i Europa endast Österrike som använder obehandlad cancer som migrationspolitisk signal. I Italien och Spanien, som har flest papperslösa i Europa, har dessa tillgång till vård på lika villkor. I Frankrike, Belgien och Holland finns statliga/kommunala fonder som betalar för vården av illegala invandrare. Det kan tyckas inkonsekvent förstås att avsätta fonder för vård av människor som inte har rätt att vistas i landet. Men jag antar att man i dessa stater aldrig glömt att det var just bristen på konsekvens som byggde upp civilisationen. När allt kommer omkring är det inte särskilt följdriktigt att vårda fiendesoldater som man nyss försökt ha ihjäl. Likväl är det självklart att vi gör det, av medkänsla kanhända, men mest för att inte mista självrespekten. För vi är väl inga bödlar heller. Nej, just det. Och läkare är inga gränspoliser."

Någon kanske undrar vad detta har med försvarspolitik att göra? Mitt svar är att om den ledande principen för det "viljestyrda försvaret" är att vi skall försvara vissa värden och intressen, så bör vi rimligen efterleva vissa grundläggande värden som vi sedan skall ut och försvara. OK?

söndagen den 11:e maj 2008

Efterfrågade arméförband

Rapport "erfar" att Försvarsmakten i sitt sparpaket på torsdag föreslår att antalet stridsflygdivisioner skall minskas från fyra till tre, innebärande 60 JAS Gripen (istället för de beslutade 100 st C/D).

Allan Widman (fp) framhåller betydelsen av ett efterfrågestyrd utformning av Försvarsmaktens insatsorganisation i ett inslag i Rapport:

"Sverige har ett i jämförelse med andra länder mycket stort flygvapen och det har under lång tid gjort att bland annat arméförbanden har fått styka på foten. Det är olyckligt eftersom just arméförband eftefrågas både internationellt och nationellt i mycket stor utsträckning".