Likt Lazarus...

Europeiska rådet har som bekant enats om ett mandat till en regeringskonferens som ska slutföra arbetet med EU:s fördrag. Regeringskonferensen inleds i juli och målsättningen är att arbetet ska avslutas i oktober. Det nya EU-fördraget är tänkt att ersätta det förslag som 2005 stoppades av folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna.

Den aktuella debatten handlar till viss del om hur mycket "nytt" detta nya EU-fördrag kommer att vara, jämfört med det som förkastades av Frankrike och Nederländerna. Dessa ”nej” skulle enligt regelverken om enhälliga beslut vara tillräckliga för att konstitutionen skulle kastas i papperskorgen, men istället reser den sig i något omgjord tappning likt Lazarus från de döda.

Min främsta, ja faktiskt främsta, invändning mot fördraget verkar bestå. Visst, det kommer inte att finnas någon artikel i de ändrade fördragen som nämner EU:s symboler, såsom flaggan, hymnen eller mottot. Men det är ju bara symboler för något viktigare:

"INSPIRERADE av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv, ur vilket de universella värden har utvecklats som utgörs av människans okränkbara och oförytterliga rättigheter liksom frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten"

Men, vad är det för nyspråk? Ganska historielöst, kan man tycka. Det låter, vad värre är, som en udd, riktad mot någon annan.

Och, som en del av detta, trycks det än mer på migrationsproblematiken och gränskontroll:

"Europeiska rådet välkomnar därför den överenskommelse som nåtts om upprättandet av enheterna för snabba ingripanden vid gränserna, inrättandet av nätverket för kustpatrullering och av en centraliserad "verktygslåda"med teknisk utrustning som skall stå till medlemsstaternas förfogande."

Slutsatserna från toppmötet Bryssel finns att läsa här.

Följande skrivning är i en annan kategori och intressant:

"Det blir allt mer uppenbart att klimatförändring i betydande grad kommer att påverka
internationella säkerhetsfrågor. Europeiska rådet uppmanar den höge representanten och
Europeiska kommissionen att nära samarbeta i denna viktiga fråga och att förelägga
Europeiska rådet en gemensam rapport våren 2008."

Kopplingen miljö/klimat och säkerhet har gått från att vara ett påstående till ett konstaterande på bara något år. Frågan uppmärksammas, av både Europeiska rådet och generaler i USA. Det hålls seminarier och det skrivs rapporter. Det har hänt en del sedan 1995, då Försvarsberedningen publicerade sin första rapport och grundplattan till den vidgade hotbilden formades.

(På tal om seminarier och rapporter så ska jag medverka i Cogitos seminarium i Almedalen den 10 juli under rubriken "Hur kan vi förebygga konflikter relaterade till klimatförändringen?" Medverkar gör Björn-Ola Linnér, föreståndare Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet, Ola Mattson, generalsekr Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Helena Tagesson, Cogito och jag.)

För specialintresserade (av utrikes- och säkerhetspolitik) kan följande slutsatser från toppmötet citeras:

UTKAST TILL MANDAT FÖR REGERINGSKONFERENSEN
Avdelning V – Allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder och särskilda bestämmelser
om en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

8. Infogande i artikel 11 av en punkt 1 med följande lydelse (den nuvarande texten i punkt 1 utgår):22

"1. Unionens befogenhet i fråga om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken skall omfatta alla utrikespolitiska områden och alla frågor som rör unionens säkerhet, inbegripet en gradvis utformning av en gemensam försvarspolitik som kan leda till ett gemensamt försvar.

22: Regeringskonferensen kommer att enas om följande förklaring: "Utöver de särskilda förfaranden som avses i [artikel 11.1] understryker konferensen att bestämmelserna om Gusp, däribland det som berör unionens höge representant för utrikes- och säkerhetspolitik och avdelningen för yttre åtgärder, inte skall påverka varje enskild medlemsstats nuvarande rättsliga grund, förpliktelser och befogenheter i fråga om att utforma och genomföra sin utrikespolitik, sin nationella diplomattjänst, förbindelser med tredjeländer och deltagande i internationella organisationer, inbegripet en medlemsstats medlemskap i FN:s säkerhetsråd.

Konferensen noterar även att bestämmelserna om Gusp inte ger kommissionen några nya befogenheter att ta initiativ till beslut eller ger Europaparlamentet en utökad roll.

Konferensen erinrar även om att bestämmelserna om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken inte påverkar den särskilda karaktären hos medlemsstaternas säkerhets- och försvarspolitik."

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken omfattas av särskilda förfaranden. Den skall fastställas och genomföras av Europeiska rådet och rådet med enhällighet, om inte annat föreskrivs i fördragen.

Antagandet av lagstiftningsakter skall undantas. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken skall realiseras av unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik och medlemsstaterna, i enlighet med fördragen. Europaparlamentets och kommissionens särskilda roller på området fastställs i fördragen. Europeiska unionens domstol skall inte vara behörig med avseende på dessa bestämmelser, med undantag av dess behörighet att kontrollera att artikel [III-308] följs och att kontrollera lagenligheten av vissa beslut, såsom anges i artikel [III-376 andra stycket]."