Klimat och säkerhetspolitik

Reuters rapporterar om en säkerhetspolitisk analys från Australien, "Climate Change, The Environment, Resources And Conflict". Rapporten är inte öppen, men sammanfattningen har publicerats i Sydney Morning Herald.

"Climate change and rising sea levels pose one of the biggest threats to security in the Pacific and may also spark a global conflict over energy reserves under melting Arctic ice, according to Australia's military."

"(...) the biggest threat of global conflict currently lay beneath the Arctic as melting icecaps gave rise to an international race for undersea oil and gas deposits. (...) Environmental stress, caused by both climate change and a range of other factors, will act as a threat multiplier in fragile states around the world, increasing the chances of state failure (...) The Arctic is melting, potentially making the extraction of undersea energy deposits commercially viable. Conflict is a remote possibility if these disputes are not resolved peacefully".

I rapporten står det också att klimatförändringarna troligtvis kommer att öka kraven på den australiensiska militären att delta i fler internationella stabiliseringsoperationer, återuppbyggande (post-konflikt) och katastrofbiståndsinsatser.


Jag har skrivit om detta, utifrån svensk kontext, för Krigsvetenskapsakademien. (Gå in här, välj Läs mer vid KKrVAHT nr 1 2008 i högerspalten. Klicka sedan på Läs mer vid "Klimatförändringarnas etablering som säkerhetspolitiskt hot Inträdesanförande i KKrVA avd V den 30 januari 2008").

....en närmare granskning

För en tid sedan läste jag Helge Löfstedts inlägg i Gula Tidskriftens senaste nummer. Det har sedan dess legat och värkt i bakhuvudet. Jag tänkte nu sprida denna huvudvärk till fler, genom att tipsa om artikeln och bjuda på några rader. På ett lågmält sätt framförs brutala jämförelser mellan de Nordiska försvarsmakterna.

Löfstedt diskuterar också kostnadsdrivande faktorer bakom Försvarsmaktens ekonomiska problem. Han skriver:

"Den kanske viktigaste kostnadsdrivaren utgörs av bristande avvägning mellan ambition och kostnad i verksamheten. Målsättningar för förband och materiel sätts ofta utan att ekonomin får påverka ambitionerna. Man suboptimerar kvalitet medan de ekonomiska konsekvenserna inte studeras lika grundligt. När det ekonomiska uppvaknandet kommer återstår då bara att minska antal i planerad produktion. Det är då ofta inte möjligt att finna alternativ med en bättre relation mellan operativ effekt och kostnad.

Korta avskrivningstider, d v s snabb omsättning, innebär att investeringar i utbildning och utrustning och materiel utnyttjas kort tid med högre kostnader som följd.

Svensk materiel är ofta i teknikens framkant, man går i bräschen för ny teknik och är innovatör av nya tekniska lösningar. Att vara innovatör tenderar att bli kostnadsdrivande.

Vi finner också att det nya treterminssystemet medför längre utbildning till färdighet som internationell soldat än i grannländerna. Vidare innebär det ojämn beläggning som medför att utbildningskapaciteten utnyttjas mindre väl".

Ta del av artikeln genom att gå in på KKrVA:s hemsida.
Klicka på "Läs mer" vid "KKrVAHT nr 6/2007 - innehåll".
Välj sedan "Arméstridskrafter för att Försvara Sverige bättre – ett realistiskt förslag av överingenjör Helge Löfstedt"

Inträdet är ett faktum

Igår höll jag mitt inträdesanförande för Kungliga Krigsvetenskapsakademien avd. V. Temat var Klimatförändringarnas etablering som säkerhetspolitiskt hot och till min stora glädje accepterade Peter Haldén, FOI, att opponera på mitt anförande. Det gjorde han, som förväntat, med den äran och resultatet kommer så småningom att publiceras i Gula Tidskriften.


Det känns bra att kunna bidra med ett nytt ämnesområde till akademien. Jag är väldigt övertygad om att varje säkerhetspolitisk analys som saknar klimatförändringsperspektivet kommer att betraktas som grund, ja till och med obsolet framöver.


I en rapport, The Budgets Compared: Military vs. Climate Security, som publicerades idag skriver den amerikanska tankesmedjan IFPF bland annat följande:

"Accepting his Nobel Peace Prize, Al Gore called on the nations of the world to mobilize to avert climate disaster "with a sense of urgency and shared resolve that has previously been seen only when nations have mobilized for war."

"This report measures in fiscal terms how far our own nation has to go to reach that goal. For the 2008 fiscal year, the government budgeted $647.51 billion for military security. It budgeted $7.37 billion to slow climate change. (...) For every dollar allocated for stabilizing the climate, the government will spend $88 on achieving security by military force. (...) The government is allocating 99% of combined federal spending on military and climate security to military security".

Vidare konstaterar IFP:

"In addition to laying out the disparities between the two budgets and analyzing where the money is going, this report traces the connections between military and climate security, including the following:

• Climate change will create enormous problems for the U.S. military, as the military itself has confirmed.
• The U.S. military contributes to the problem of climate change more than any other single institution worldwide.
• The Bush administration's foreign policy of leading with one (the military) and largely ignoring the other (stabilizing climate) are the two most prominent causes of the United States' loss of standing in the world.

Nybliven ledamot

Jag har blivit invald i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Det är ett ganska modigt val av den traditionstyngda akademien (jag är grönast i dubbel bemärkelse - både yngst och miljöpartist).

När jag började formulera idéer till mitt inträdesanförande, anmärkte mitt wordprogram på ordet "Krigsvetenskapsakademien". Det kom upp en ruta med ”Beakta ordformen Krigsvetenskapsakademien. I vanlig text kan den kännas ålderdomlig eller främmande”. Det är inte speciellt rättvist mot akademien, men det bekräftar de fördomar som jag hade mot verksamheten för säg 10 år sedan. Min inställning har ändrat sig sedan dess, för det var var ungefär då jag började läsa akademiens tidskrift, den s.k. "Gula Tidskriften". Där har jag hittat många guldkorn under åren och den har starkt bidragit till kunskapsinhämtningen för min egen del.

Sedan finns det, som i alla sammanhang, en och annan nostalgiker som väcker både irritation och förundran. På samma sätt som mitt ledamotskap säkert är uppseendeväckande för en del av dem som hör till det mer traditionella eller konservativa gardet. Det kanske också kommer att väcka funderingar i miljöpartiet, jag menar, en akademie med både Kung och Krig i samma namn... Men de flesta tycker nog att det är bra att finnas med och göra sin röst hörd i alla de sammangang som erbjuds. Själv lockas jag alltid av oförutsägbara vägar.

Jag ser särskilt fram emot att bidra till diskussioner som rör den bredare säkerhetspolitiska hotbilden med bland annat klimatförändringar, samhällets sårbarhet, sociala klyftor och resursbrist som bakomliggande konfliktorsaker.

Akademien är indelad i sex avdelningar, var och en representerande olika kompetenser inom försvaret. Jag återfinns i avdelning V (annan vetenskap av betydelse för totalförsvaret).