Håkan Juholt (s), biträdande partisekreterare tillika ledamot i Försvarsberedningen, sticker sin vana trogen ut hakan i gårdagens DN. Rubriken ”Skrota alliansfriheten” väcker uppmärksamhet och innehållet manar till eftertanke.
Håkan Juholt tänker som vanligt både vilt och klokt på samma gång, det är bra att det rörs om i grytan och att det inte är det ständiga mantrat om NATO som dras fram så snart någon vill testa gränser i försvarspolitiken.
Till skillnad från Juholt sätter jag dock inte alls något likatecken mellan slopad militär alliansfrihet och ett ökat vardagligt och praktiskt samarbete i den nordiska kretsen, vilket jag också säger i dagens uppföljningsartikel. Det står oss fritt att skippa NATO-modellen med ömsesidiga försvarsgarantier och istället bygga ett modernt, behovsstyrt samarbete som lösgör resurser till förebyggande arbete och civil krishantering.
Miljöpartiet har under lång tid förespråkat en "arbetsfördelning" när det gäller t.ex. militär krishantering och ökad samordning i Norden. Det är inte rimligt att alla skall förbereda sig, organisera sig och utrustas för att göra allt. Jag välkomnar Juholt eftersom vi behöver vara fler i den kampen. De intressen som motsätter sig detta är nämligen både starka och många. Det är myndigheter som inte vill förlora sina uppgifter, det är försvarsgrenar som alla vill vara i hög beredskap för internationella insatser och det är politiker som tycker att medlemskap i NATO eller JAS i utlandstjänst är det enda sättet att förnya svensk försvars- och säkerhetspolitik.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar