torsdag 29 januari 2009

Sent omsider...

... vill jag kommentera det blogginlägg försvarsminister Sten Tolgfors gjorde igår under rubriken Dags för konkreta besked från Sahlin. Han skriver:

"De flesta påstår sig vilja ha en bred uppgörelse om försvaret, men vem medverkar konstruktivt till det att få det? Början på en bred uppgörelse kan knappast vara att frångå den rad av sjupartiuppgörelser som redan gjorts som grund för inriktningspropositionen under det senaste dryga året. En bra början vore helt enkelt att alla bara står för det dom redan har sagt."

Men i nuvarande läge, efter Mona Sahlins besked om att beredningens linje gäller, är det faktiskt bara Folkpartiet som har frångått uppgörelsen i och med relativt konkreta förslag som avviker från den tidigare linjen (som både är uttryckt i beredningens rapporter och i de planeringsanvisningar som folkpartiet var med och fattade beslut om i november 2008).

Tolgfors fortsätter:

"Men ändå, för att se om och hur det skulle gå att komma framåt har jag vid det här laget bjudit in och fört samtal med följande personer på departementet: Björn von Sydow, Håkan Juholt och hela försvarsberedningen, Anders Karlsson, ordförande i försvarsutskottet. De har fått en 25 minuters genomgång av innehållet i och arbetet med inriktningspropositionen. Jag återger inte samtalens innehåll, men de har varit bra i sig."

Väl så, men frågan är vad dessa sonderande samtal har lett till? Hur skall försvarsministern och regeringen gå vidare nu? För dessa samtal leder ju inte i sig till att man samverkar och söker breda uppgörelser.

Vid beredningens möte med försvarsministern fick vi den genomgång som ministern beskriver i bloggen, vi fick lämna synpunkter men det redovisades ju inte några siffror eller redovisades några avvikelser som eventuellt planerades jämfört med beredningens rapport. Ledamöterna uttryckte glasklart att alla höll fast vid de principer som beredningen hade kommit fram till (sånär som på Allan Widman (FP) och Else-Marie Lindgren (KD) som var inte närvarande). Jag var dock noga med att säga att man därmed inte kan konstatera att man står bakom propositionen, eftersom vi inte har en aning om hur regeringen uttolkar beredningens förslag och att inga siffror (vare sig inom personalförsörjningen eller annat) redovisades.

Dessutom måste Tolgfors uttrycka sig lite försiktigt kring det här med att frångå beredningens rapporter. Det är ju nämligen så att alla beredningens förslag inte återfinns i planeringsanvisningarna (t.ex. vad gäller reducering av antalet stridsflygplan). Skall man betrakta det som att också Tolgfors har frångått beredningens rapport?

Om regeringen vill samverka och söka breda majoriteter på riktigt, ja då måste man snart sätta sig vid ett bord med oppositionen, kavla upp ärmarna och ha bland annat miniräknare, Försvarsmaktens planeringsunderlag, utkast till propositionen och beredningens rapport till hands. Det är så ett lagspel ser ut inom försvarspolitiken. Först då börjar förankringsjobbet.

2 kommentarer:

Anonym sa...

För att citera många som kommenterat FM verksamhet de senaste åren (bl a ESV).
Utan en tydlig Målsättning och en planering som leder mot denna Målsättning (och sedan en uppföljning av hur det går) kommer vi att fortsätta att ha denna "skakiga" Försvarspolitik.

Arbetet börjar alltså med att slå fast en gemensam Målsättning. En sådan fanns ju i beredningens rapport.

Men nu verkar det ju inte som om alla sluter upp bakom den Målsättningen...

Förankringsjobbet kanske börjar med att komma överens om (och BESLUTA om) en Gemensam, Tydlig, Långsiktig Målsättning för Försvaret?

Anonym sa...

...vilket torde betyda att den antagligen inte var så tydlig...

Det finns ett axiom som säger att om mottagaren av din information gör nåt annat än du förväntat dig när så har du inte kommunicerat på rätt sätt.

Gudarna skall veta att beredningens underlag medger ung lika många tolkningar som det finns läsare av den OCH dessutom togs den fram innan förutsättningarna ändrades.

Jo Georgien ä n d r a d e förutsättningarna allt annat är önsketänkande.

Nej, förresten fel - Georgien ändrade ingenting, men där tydliggjordes det som Finland, Norge m fl länder redan uppmärksammat. Enbart Sverige är fortfarande blint. Enbart i Sverige kan man höra ett skällsord som "rysskräck".