Jag har fått en hel del mail med anledning av diskussionen om JAS Gripen - både vad gäller ledningsfrågan och Försvarsmaktens avvägning som resulterar i förslaget att Sverige ska ha 100 Gripen C/D istället för Försvarsberedningens eniga ställningstagande om att antalet (från nivån 100 plan) skall minskas i väsentlig grad.Jag resonerar såhär:
Försvarsmakten har tidigare meddelat att det operativa behovet är 60-80 stridsflygplan. Nu föreslås 100 JAS Gripen C/D (i enlighet med vad riksdagen tidigare har beslutat). Jag ställer mig frågan om det är rimligt att flygvapnet ska vara dimensionerat för att utbilda piloter och taktikutveckla för en exportmarknad? Till detta kommer de industriella behov/hänsyn som tas eftersom industrin av många anses ge värdefull tekniskt spinn-off till övriga delar av svensk industri.
Med andra ord. Det exportstöd, i vid mening, och industristöd som hela tiden trycker upp antalet plattformar jämfört med vad som är "rena" operativa behov, det måste anses vara investeringar som kommer flera samhällssektorer till del.
I nuläget belastar dock denna "samhällsnytta" en och samma utgiftspost - Försvarsmakten. Dessa satsningar på flyget utgör en betydande del av hela materielanslaget, det tar resurser i anspråk och leder till en infrastruktur och organisation som överskrider behovet och begränsar utvecklingsbehovet inom prioriterade områden.
Vad är då slutsatsen? Kalla saker för dess rätta namn! Om det är exportstöd och en industri som skall subventioneras så måste man säga just det och inte tillkämpat försöka hitta en retorik som lindar in och döljer. Nästa steg är att diskutera om det är skattebetalarna som ska finansiera det överhuvud taget, eller om man ska lägga ner eller om man ska hitta andra finansiärer som kan dela på bördan.
4 kommentarer:
Tack Annika, hoppas bara att dina kollegor både till höger och till vänster lyssnar.
Jag är dock nyfiken på vad leasingavtalen till Ungern och Tjeckien innebär men man har talat om motköp/offsetavtal på 150 %, jag vet inte om det stämmer men försvarsmateriellavtal brukar ligga i det häradet och det är FMV som skrivit på avtalet, alltså indirekt Försvarsmakten. Vi kanske kan se att Tjeckien och Ungern får del av TU JAS gratis om det är den höga procensatsen i offset som gäller. Därefter är jag nyfiken om priset ifrån FMV inkluderar TU, Cz och Hu har ju fått ett paket som innebär on site support, basmateriell, m.m. Betalar dom för allt så det ingår i offsetavtalet eller vad är det som ligger utanför och innebär ett vanligt avtal?
En tredje fråga är hur pass mycket dyrare är det att bedriva TU med Hu och Cz i "familjen" jämfört med att bara göra det för svensk räkning.
Tänk också på att Thailand skall köpa 12 flygplan av FMV för (vad jag har sett i media) sju miljarder kronor. Vilket offset pratar vi om nu?
J.K Nilsson
Jag kan inte annat än hålla med dig. Rätt utgift under rätt utgiftspost.
Tack för en väldigt bra blogg.
Enig !
Genom att specificera vilka av skattebetalanas resurser som används till vad skulle debatten om hur lite försvarseffekt som uppnås för 40 miljarder bli lite mer nyanserad. Stora delar av dessa pengar är idag mer eller mindre illa förtäckt industri-, regional- och/eller arbetsmarknadsstöd, redovisat på försvarsanslaget under politikområde 6. Inte helt säker på att detta ger en rättvisande bild !
Frågan du ställer är relevant förutsatt att du har svaret på frågan "vilka är hoten mot Sverige om tre år, om fem år, om sju år?" Sanningen är ju att du liksom andra försvarspolitiker agerar som om ni fått veta sanningen av någon överjordisk gestalt medan ni i själva verket fått höra vad några omvärldsanalytiker har för uppfattning. Sanningen är ju att omvärldsanalytiker har i stort sett samma chans att se bortom det närmaste året som börsanalytiker har, d v s några procents sannolikhet över tärningsslag år tre men angående år fem likvärdigt med att slå tärning. Vidare är det ju så, att hur vi dimensionerar försvaret idag (t ex inriktningspropositionen i mitten av mars) påverkar i högsta grad vad vi kan åstadkomma i försvarsväg 2020. När det gäller Flygvapnet är ledtiden längre än med de flesta andra förbandstyper. Riksdagsbeslutet strax före andra världskrigets utbrott att kraftigt förstärka Flygvapnet resulterade i att den beslutade uppbyggnaden nåddes omkring 1960. Under uppbyggnadstiden förlorade vi upp mot en flygdivision om året i haverier av den enkla anledningen att rekryteringsunderlaget till ledande befattningar från divisionschef till högsta eskaderledning var för tunt och att erfordelig utbildning blev bristfällig eftersom så få inom Flygvapnet hade nödvändig erfarenhet. Att öka antalet flygdivisioner från de nu diskuterade med exempelvis ytterligare två är inte bara en fråga om att köpa fler flygplan (från beställningstidpunkt till operativ division en ledtid på kanske 5 à 7 år om satsningen är stor), utan hela verkanskedjan från teknisk personal i underhållsverkstäder och på stationskompaniet, stridsledningspersonal för såväl luftförsvarsuppgifter som för understöd av våra armé- och marinförband, teknisk utrustning för sådan stridsledning (helst inte som idag lätt att avlyssna av den som är intresserad), utbildning av piloter allt från att helt enkelt lära sig manövrera till det inte fullt så enkla att strida och slutligen att inhandla/utveckla vapen till flygplanen (idag verkligen nedprioriterat i fördelningen av anslagen). Flygdivisionerna är nästan de enda förbanden som efter 1993 haft rimliga mobiliseringstider medan de flesta armé- och marinförband varit utan rimliga möjligheter att bli färdiga att agera i ett "normalt" krigsförlopp. Oavsett färg på regering tror jag inte ett dugg på att en mobiliseringsorder utfärdas 24 månader innan krig bryter ut. Jag tror inte ens tre månader är rimlig mobiliseringstid men låt gå för att vissa förband kan tillåtas ha så lång mobiliseringstid.
Flygvapnet kan fortfarande, liksom under hela kalla kriget, sättas in i skarpa uppdrag ett par timmar efter order - direkt från fredsverksamhet. Mobilisering utökar kapaciteten både i antalet timmar per dygn och småningom totala antalet dygn.
Så tillbaka till grundproblemet: oavsett från vilket håll ett militärt hot uppstår så är det klokt att ha ett Flygvapen.
Slutligen; om du känner igen denna text beror det på att du är beläst på försvarsbloggar. Jag har nämligen återanvänt delar av texten ur ett annat blogginlägg jag gjort.
Skicka en kommentar