OK, nu finns det ett aktuellt och konkret exempel att peka på när det gäller nödvändigheten av att begränsa och specialisera Sveriges anmälningar till styrkeregister. Jag har tidigare på denna blogg diskuterat det orimliga i att alla möjliga förbandstyper inom samtliga stridskrafter skall ha internationell beredskap. Att hålla på som Sverige gör nu kostar mycket pengar. Pengar som istället borde gå till satsningar inom den civila, konfliktförebyggande arbetet.Vad består då det pedagogiska exemplet av? Jo, under ett antal år har Försvarsmakten lånat ut stridsbåtar till sjöpolisen, Sjöfartsverket och Svenska sjöräddningssällskapet. Båtar som nu behöver återkallas för att användas i den egna verksamheten. Bland annat internationella insatser.
Trots behoven i dessa civila verksamheter anser Försvarsmakten (inte på eget bevåg, det är politiska beslut som ligger bakom anmälan till styrkeregister) att man inte kan låna ut några båtar längre, trots att ett antal internationellt anpassade båtar är förrådsställda. Dessa kan man inte låna ut eftersom de står i beredskap för den internationella amfibiestyrkan. Det innebär i sin tur att skattebetalarna måste bekosta nyinvesteringar inom sjöpolisen, Sjöfartsverket och Svenska sjöräddningssällskapet.
På Försvarsmaktens hemsida förklarar marininspektör Anders Grenstad hur det hänger ihop:
”Ska vi klara utbildningen av soldater, hålla kraven på internationell beredskap och samtidigt utveckla förbandstyperna, är vi i stort behov av alla båtar som finns. Vi kan helt enkelt inte låna ut några längre. Det finns heller inte några båtar i "malpåse" att ta av.”
Foto: Amf 1
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar