Överbudspolitik är bara förnamnet, det inleds nu och kommer att pågå under nästan ett års tid tills dess att regeringens försvarsinriktningsproposition är klubbad och klar i riksdagen våren 2009. Det gäller alla partier, mer eller mindre. Inget parti är vaccinerad mot att ryckas med.
En lämplig illustration råkar vara Gunilla Wahléns (v) nordliga besök nyligen, som resulterade i en intervju i Norrbottens-Kuriren idag:
"F 21 måste finnas kvar på grund av Barentsregionens ökade betydelse. Och jägarbataljonen i Arvidsjaur måste också finnas kvar liksom I 19 och A 9 i Boden."
Wahlén, som representerar vänstern i försvarsutskottet och Försvarsberedningen, motiverar sina ställningstaganden på följande sätt:
"- Vi såg hur Ryssland firade 1 maj i år, för första gången på många år med en militärparad. Landet drömmer också om en återgång till att bli en stormakt. Och de ambitionerna kan hota vårt land. Det måste vi ha en beredskap för."
Jag har inte bestämt mig för vad jag tycker om ett enda grundorganisationsförslag ännu eftersom jag tycker det är lämpligt att först besluta hur Försvarsmaktens uppgifter skall se ut, koka ner det till insatsorganisationens inriktning och omfattning vilket i sin tur leder till hur (och var) en lämplig "produktionsapparat" (GRO) bör utformas på det mest rationella sättet.
Det är också lite olyckligt, tycker jag, att argumentera för en viss utbildningsplattform genom att dra ett omedelbart likhetstecken mellan var den är placerad och att det behövs för att försvara Sverige i just det området etc. Då bör man istället diskutera insatsorganisationen och vad man anser att den skall göra (var och med vad).
Under alla omständigheter är det en smula uppseendeväckande av vänstern att föra fram militärparader och stormaktsambitioner som om det vore ett invasionshot som står för dörren.
Men, som sagt, detta med grundorganisationsfrågor lär vi få anledning att återkomma till många gånger under det kommande året....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
I de här sammanhangen är det som kommer rån de flesta politiker (även militärer) bara lögner och populism. Var fredsetableringen ligger har inget att göra med vilka områden som skall vara prioriterade i försvaret av landet. Möjligen verkar detta inte stämma med Stockholmsområdet eller finns det andra intressen?
Tyvärr är det så att i dagsläget har "fredsbaserna" ganska stor betydelse för krigsorganisationen. Flygvapnets och flottan krigsbaser är sedan flera år avvecklade. Arméns rörlighet är också hämmad eftersom största delen av transportförmågan liksom bakre uh-förband och depåer är avvecklade. Så tyvärr får vi nog påräkna att om kriget nu mot förmodan kommer så får man nöja sig med att uppträda från fredsbaserna. 4 kryssningsrobotar är nu allt som krävs för att slå ut Flygvapnets taktiska divisioner.
Skicka en kommentar