måndag 13 augusti 2007

- My name is Bond, James Bond

Alla som intresserar sig för det nya EU-fördraget och EU:s relation till sina medborgare bör läsa följande analys i The Economist.

"OUTSIDE the world of James Bond, people with secret plans rarely brag about them in advance. Even Bond villains wait until they think 007 faces imminent death before blabbing out their plans for world domination. This is as you would expect: if you have a sneaky plot, is it a good idea to boast about it?

This simple analogy brings home just how odd it is that so many leading politicians have been standing up recently to declare that the European Union's big new idea is to hoodwink the voters. Specifically, ever more bigwigs have stated that the EU's new treaty was deliberately made as unintelligible as possible so as to make it easier to win new powers for Brussels. That was the lesson they drew from the ill-fated EU constitution when it was voted down by French and Dutch voters in 2005."

Analysen handlar således om den medvetna trategi som utgörs av det nya fördragets obegriplighet. I artikeln behandlas de Europeiska ledarnas önskan om att slippa debatt och folkomröstningar.

De Europeiska ledarna, skriver man, beter sig som de onda i James Bond-filmerna; de avslöjar sina planer för Bond precis innan de tänker skjuta honom. Dock är det ju så att publiken gillar när sådant beteende straffar sig (vilket det ju alltid gör, förr eller senare) och detta bör EU-ledarna naturligtvis tänka på.

I artikeln hänvisas till Edmund Burke. Economist skriver att de Europeiska ledarna har rätt när de påpekar att de steg som EG/EU har tagit hittills (valutaunionen, utvidgningen och den inre marknaden) knappast hade förverkligats om reformerna hade föregåtts av folkomröstningar.


"There is some truth in this. And there is also a perfectly respectable argument over the merits of direct and parliamentary democracy, as set out by Edmund Burke to the electors of Bristol in the 18th century. But at the most basic level, European politicians are not talking about avoiding referendums in terms of such principles. They are talking about the merits of obfuscation as a means of avoiding referendums. That is wrong.

Working by stealth is a bad habit if you believe in good governance. Telling voters you are being stealthy to avoid consulting them is disrespectful (Burke talked of using his judgment to represent voters, not of devising unreadable texts to bamboozle them). It is also hubristic. The Bond films offer another lesson here. Whenever the evil genius gloats “you have interfered with my plans for the last time, Mr Bond,” viewers know that a painful come-uppance is on its way. Filmgoers like hubris to be swiftly punished. EU leaders should take note."

I artikeln citeras flera ledare som öppet säger att fördraget är medvetet oläsbart i syfte att tysta debatten:

Valéry Giscard d'Estaing, f.d. president i Frankrike, förklarar att syftet med det nya fördraget är att "kamouflera" de stora ändringarna. Giuliano Amato, Italiens inrikesminister, gillar att det nya fördraget inte går att läsa och att det hjälper regeringar som möter "farliga" krav på folkomröstningar med att säga att fördraget är så svårt att det inte går att folkomrösta om.

Jean-Claude Juncker, Luxenburgs premiärminister, har nyligen ifrågasatt om det var "smart" att lägga fram konstitutionsförslaget som så öppet visade att makt flyttas från nationerna till Bryssel och Jean-Luc Dehaene, tidigare premiärminister i Belgien, säger i en intervju att det är “dangerous talk” att förespråka för mycket “transparency and clarity” i EU.

"Unsurprisingly, many of these remarks were instantly reproduced by newspapers in Britain and the Netherlands (another country where there are calls for a referendum)."

Och det är väl förklaringen till att vi sällan hittar sådana citat återgivna i svenska medier.

(Illustration av Peter Schrank)

Inga kommentarer: