Jag kan bara beklaga de korta, mestadels icke-illustrerade och sporadiska inläggen på denna blogg den senaste tiden. Förklaringen -den korta versionen- är att jag är under bredbandsbyte och att jag därmed bloggar på nåder med hjälp av en lånad dator och grannens trådlösa nätverk. Därmed är jag utan mina bokmärken till de hemsidor jag håller mig uppdaterad på, mitt bildarkiv och i stort sett allt annat som får tillvaron att fungera på det här planet. Usch. Jag blir grinig av det här.Jag försöker muntra upp mig själv genom att kalla det att jag genomlider för en humöriell sårbarhet. Betydligt allvarligare är den strukturella sårbarheten. Senast tydliggjord i det strömavbrott som drabbade Karolinska universitetssjukhuset på påskafton. Frågan jag ställer mig är vad som hade hänt om man inte hade hittat någon förklaring till strömavbrottet? Eller om man hade kunnat klarlägga att det rörde sig om en av människan orsakad handling, t.ex. genom intrång i IT-systemen?
På samma tema vill jag gärna uppmärksamma Krisberedskapsmyndighetens nyligen publicerade rapport om hanteringen av minan i Göteborgs hamn den 7-9 december 2005. Göteborgs krisberedskap och krishanteringsorganisation brukar framhållas som ett gott exempel, därför är det speciellt intressant att läsa hur man hanterade "minkrisen". Slutsatsen är bl.a. att hanteringen fungerade tillfredsställande (minan sprängdes utan att någon kom till skada), men att man hade betydande svårigheter att bedöma hur farlig situationen egentligen var.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar