Försvarspolitik i Almedalen

Försvarsminister Sten Tolgfors hade en hektisk dag i Visby i onsdags, då han dels höll ett längre anförande om försvaret i framtiden och dels öppnade två seminarier ("Militära insatser/civilt bistånd - en möjlig ekvation?" samt "Sveriges roll i internationella insatser").

I sitt inledningsanförande till seminariet om civil-militär samverkan sade Tolgfors bland annat:

"Det finns en tydlig koppling mellan säkerhet, social och ekonomisk utveckling och mänskliga rättigheter. (...) Få saker är potentiellt skadligare för stabiliteten än unga, arga arbetslösa män. (...) Sverige ska ta ett större men mer samordnat ansvar. Insatserna har blivit allt mer komplexa och ställer nya krav på en bredd av civila och militära förmågor. Dagens krig utkämpas sällan mellan stater, utan istället mellan en eller flera stater och en kombination av sviktande stater och icke-statliga aktörer. Det gör att det många gånger är lättare att vinna kriget än att vinna freden. (...) Det måste till stånd en bättre gemensam planering för mer effektiv samverkan mellan civila och militära insatser. (...) Det är likaså viktigt med fler kvinnor i internationella insatser. Förutom all den kompetens kvinnor bidrar med så kan de t ex ge oss tillgång till den halva av civilbefolkningen som vi annars inte kan nå. I den nationella strategin är denna comprehensive aproach, eller sammanhållna politiken tydlig. Ännu återstår att förverkliga det fullt ut. När så sker måste det ske med respekt för de enskilda civila och militära verksamheternas respektive särart och behov. (...) Förmodligen kommer utökad samverkan i praktiken att peka på nya inte minst praktiska utmaningar, och olika aktörer ser på samverkan på olika sätt. Men utan bättre samverkan ingen varaktig säkerhet. Den politiska ambitionen är tydlig. Så låt oss lösa gränsdragningsfrågorna tillsammans."

OK ministern, det är bra. Men varför har det inte hänt någonting ännu, när det gäller att praktiskt och konkret samverka civilt och militärt i hela kedjan från planering till utvärdering i internationella insatser? Den strategi för svenska internationella insatser som sent omsider regeringen lade på riksdagens bord har ju legat till sig ett tag nu. Försvarsberedningen kom dessutom den 13 juni med ett batteri konkreta förslag (må så vara att inte dessa har hunnit tas omhand). Men när den nyligen tillträdda alliansregeringen genom den dåvarande försvarsministern (Odenberg) i Sälen deklarerade att civil-militär samverkan var en av regeringens viktigaste prioriteringar, så har man ju haft lite tid på sig att åstadkomma något, kan man tycka. Och om det skall komma en skrivelse om insatsen i Afghanistan till hösten, så vore det ju katastrof om man inte från regeringens sida kunde leverera några konkreta beslut för att institutionalisera samverkan här hemma.

Nu övergår jag till seminariet "Sveriges roll i internationella insatser". I detta inledningsanförande sade ministern bland annat följande:

"Efterfrågan på internationella fredsinsatser ökar. FN har gått från 50 000 till bortåt 140 000 man i insatser på några få år, samtidigt som Europa prioriterat andra organisationer. Den genomsnittliga fredsbevararen i världen är en ung muslimsk man. Det är viktigt att Europa bidrar till FN framöver, politiskt men också eftersom en FN-insats annars kan kräva betydligt större numerär på grund av skillnader i utbildnings- och utrustningsnivå. (...) Sverige ska ha kapacitet till både snabbinsatser genom att vara ledande nation för en av EU:s stridsgrupper och mer långsiktiga insatser som den i Afghanistan. (...) Från i höst kommer Sverige att ha tre toppmoderna Medevac C 10-or tillgängliga. Vi vill sända ett par av dem till Afghanistan, till stöd för våra män och kvinnor, men också för deras utländska kollegor. (...) Möjligheten till nordiskt samarbete ska alltid prövas vid nya insatser. Efterhand kan också gemensamma förband för internationella insatser för ökad kvalitet, ekonomi och uthållighet komma att utvecklas."

Bra att Tolgfors framhöll FN:s fredsinsatser. Frågan är vilka slutsatser ministern drar av det faktum att Sverige bidrar med långt färre personer till FN-ledda insatser än t.ex. Benin. Ministern uppehöll sig också vid frågan om helikoptrar. Det är alltid aktuellt. Inte minst nu, när Försvarsmakten står fast vid planen att avveckla HKP4-systemet och kraftsamla sina resurser för att införa de nya helikoptrarna HKP14 och HKP15. Detta trots de förseningar som uppstått. HKP14 bedöms ha en initial nationell förmåga under 2011. Försvarsmakten har konsekvensbeskrivit beslutet till regeringen (går att läsa här).

I Tolgfors tal vid seminariet "Försvarspolitik - hur ska morgondagens militära försvar se ut?" uppehöll han sig bland annat vid NATO och föreställningen om att Sverige är ett neutralt land:

"Trösklarna för medlemskap har minskat, liksom fördelarna. Nato är ingen snabbfix för svensk försvarspolitik. Alliansöverenskommelsen om att medlemskap inte står på agendan denna period gäller. Min reflektion nu är att Sverige lämnade den gamla neutralitetspolitiken - som gick långt utöver militär alliansfrihet - redan i början av 1990-talet. Men på grund av den frånvaro av debatt som präglat svensk säkerhets- och försvarspolitik så finns fortfarande en vanlig föreställning att den ännu gäller. När jag träffar gymnasieelever, händer de att de frågar om framtiden för Sveriges neutralitetspolitik. Den avskaffades när de var två-tre år. De har gått nästan tolv år i skolan och tror fortfarande att vi är ett neutralt land. Det är ett kraftigt underbetyg åt 15 års säkerhetspolitisk debatt."

(Och här är gymnasieeleverna som bekant i gott sällskap med Vänsterpartiet).

Vidare säger ministern (i bjärt kontrast till den debatt som har svallat den senaste tiden och förmodligen med adress främst till sina bröder och systarar i alliansen):

"Försvaret ska dimensioneras utifrån och in. Försvaret ska vara användbart i världen, i vårt närområde och i Sverige."

Även i detta anförande tar ministern upp FN-insatser (heja Tolgfors!):

"Ett särskilt problem är att Europa inte längre deltar under FN-flagg, samtidigt som FN är ansträngt och har gått från 50 000 till 140 000 man under blå flagg. Att ansvara för en av EU:s stridsgrupper är ett omfattande åtagande. Samtidigt drar vi nytta av den tillgänglighet som andra länder ger när de svarar för EU:s snabbinsatsberedskap. Under förberedelse- och beredskapsperioden av NBG 08 har utrymmet för deltagande i andra internationella insatser påverkats. Målsättningen bör vara att vårt deltagande i EU:s stridsgruppssamarbete inte ska reducera vårt kontinuerliga bidrag till mer långvariga insatser."

Precis det sistnämnda tog jag upp i en avvikande mening till en av beredningens rapporter för många år sedan.

För alla som undrar vad den kommande inriktningspropositionen har att bjuda på när det gäller grundorganisationsförändringar, så får man gissa utifrån följande besked:

"Kortsiktigt är färdplanen för de närmaste åren klar, men ännu ej avdömd. Min bedömning är att vi kommer klara balanseringen av förbandsanslaget utan dramatiska förändringar av för förmåga eller grundorganisation. Förslag till beslut kommer i höstens budgetproposition. Förmågepåverkande förslag och förslag gällande grundorganisationen kommer i samband med inriktningsproppen."

Tolgfors tog också upp Försvarsberedningens existens i sitt tal:

"Jag ser den senaste tiden som en framgång för försvarsberedningen som form. När jag gav beredningen dess uppdrag underströk jag att jag ville pröva möjligheten till en bred överenskommelse - i annat fall har alliansen majoritet ändå, men det hade ett värde. Rapporten kommer att utgöra en grund för höstens proposition om försvarets inriktning och dimensionering. Jag är av uppfattningen att försvarsberedningen legitimerar sig själv. Dels med möjligheten till breda lösningar, dels med möjligheten till ett långsiktigt förnyelseperspektiv."

Det är ju lite minerad mark, att kommentera något som man själv är en del av, men jag kan ändå inte låta bli att skicka med den vikt det har (framför allt för saken, men också för regeringen och till och med för oppositionen) om beredningen finns kvar under hösten och vinterns arbete med proposition och riksdagsbeslut.

När vi nu har en så unikt bred samsyn om behov, inriktning och stödmyndigheter etc. vore det bedrövligt om det inte kan hålla hela vägen ut, genom ett riksdagsbeslut. Men det förutsätter att vägen från beredningens förslag, från rapport genom proposition och till riksdagsbeslut, fortlöpande förankras i ett fora där förtroende och vilja finns. Med de oceaner av tid som kommer att flyta mellan proposition och riksdagsbehandling, inklusive Sälenkonferens i januari, finns en uppsjö möjligheter att göra försvarspolitiken till en bråddjup konfliktlinje mellan oppsoition och regering inför valet 2010. Och det kan ju vara kul för dagen, men knappast konstruktivt för framtiden.

Ovanpå dessa seminarieinsatser kommenterade försvarsministern också socialdemokraternas och miljöpartiets uppgörelse om FRA-lagen, på följande sätt:

"- Jag förväntar mig betydligt mycket mer ansvar för landets säkerhet av ett parti som aspirerar på att vara regeringsbärande. Det som Mona Sahlin i dag i pressmeddelandet med Maria Wetterstrand presenterat är en uppgörelse av tomhet. Socialdemokraterna är överens endast med miljöpartiet - alltså inte med vänsterpartiet - och endast om att riva upp lagen.

- De presenterar ingen uppfattning om säkerhetspolitiken i sak. Överenskommelsen har inget konkret innehåll och man berättar inte vad som ska komma istället för den lag som riksdagen fattat beslut om, eller ens om det ska finnas en lag som reglerar signalspaning och stärker integriteten. Det enda man säger är att man ska utreda behovet.

- Utspelet är svårt att ta på allvar. Att riva upp lagregleringen skulle innebära att man återgår till en oreglerad tillvaro. Man skulle försämra skyddet för rikets säkerhet och svenskar i internationella insatser och skapa år av osäkerhet utan förstärkt skydd för den enskilda integriteten."

Det lustiga i detta uttalande är att Tolgfors verkar uppröra sig å Lars Ohlys vägnar, för att han inte var med.

Foto: Alexande Karlsson/Combat Camera

ÖB:s nyhetsbrev

ÖB, Håkan Syrén, har publicerat ett nytt nyhetsbrev. Det finner man här.

Folkpartiets NATO-utredning?

Den 14 januari 2008 meddelade Folkpartiet att man avsåg tillsätta en egen utredning om svenskt NATO-inträde. Folkpartiets försvarsnätverk skulle kalla oberoende forskare och experter till hjälp för ett sådant arbete. Folkpartiet hade ambitionen att utredningen skulle verka i samma anda som sin finska motsvarighet och presenteras i slutet av våren.

Denna försening (om utredningen ens är tillsatt?) uppmärksammas av Ulf Bjereld, som bloggar från Almedalen på Almedalsbloggen. Bjereld vill gärna ha tips om vad förseningen beror på och utlovar ett gratis exemplar av den senaste SOM-rapporten Skilda världar till den som tipsar på ett sätt som leder till genombrott i spaningen.

Finland och NATO

Den parlamentariska säkerhetspolitiska uppföljningsgrupp i Finland som tillsattes i september 2007 lämnade i fredags sin rapport till statsminister Matti Vanhanen. Jag har inte hittat den på svenska, men för den som kan läsa finska finns den här.

Det verkar ha varit lite turbulent där på slutet och överlämningen försenades. Juha Korkeaoja (c) som leder gruppen har sagt att rapporten hade innehållit sådan reservationer att det var omöjligt att underteckna den. Till sist nådde man dock enhällighet.

I Vasabladet kan man bl.a. läsa:

"Gruppen konstaterar att Finlands säkerhetspolitiska grundlinje är hållbar och att den inte är i behov av några betydande justeringar. Finland ska också i framtiden sköta sitt eget försvar och utgångspunkten är att hela landet ska försvaras. Allmän värnplikt förblir grunden för försvarssystemet, konstaterar rapporten.

Uppföljningsgruppens ordförande, riksdagsledamot Juha Korkeaoja (c) säger att ett Natomedlemskap är ett alternativ för Finland, men att saken inte är aktuell.

-Vi lever inte längre i en tid där orden måste finslipas. Saken är klar: vi har praktiskt samarbete med Nato och ett medlemskap är möjligt, sade Korkeaoja."

Anm. Den säkerhetspolitiska uppföljningsgruppen hade till uppgift att granska den säkerhetspolitiska verksamhetsmiljön i Finland. Uppföljningsgruppen bestod av riksdagsledamöter och leddes av riksdagsledamot Juha Korkeaoja (c). Slutresultatet kommer att fungera som ett underlag för regeringens säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse, som skall lämnas till riksdagen i höst.

Finskt-svenskt-amerikanskt miljöarbete

Ibland får man gå över sundet för att få information om vad Sverige är inblandat i.

Det finska försvarsministeriet låter meddela att en finsk-svensk-amerikansk miljöguide har publicerats. Försvarsförvaltningarna i Finland, Sverige och USA har tillsammans sammanställt en miljöguide. Den engelskspråkiga guiden ska publiceras i både tryckt och elektronisk form i juli 2008 och syftet med miljöguiden är att främja iakttagandet av miljöaspekterna inom militära krishanteringsoperationer.

Enligt det finska ministeriet är det en "komprimerad och praktisk "verktygslåda" som stöder dagens miljöansvar. Den är ämnad för såväl operationernas ledare som miljöaspekternas ansvarspersoner och den omfattar krishanteringsoperationernas hela levnadslopp. Den omfattar miljödirektiv och tillvägagångssätt som i praktiken behövs under operationernas olika skeden och som konstaterats gynnsamma. Guiden behandlar även planeringen av operationer, skolning av trupper, genomförandet av operationer, demobiliserandet av trupper och miljöaspekter rörande avslutandet av operationer".

Bravo!

Besök i Halmstad

Fredagen den 27 juni besökte jag Halmstad och luftvärnsregementet, Lv 6. Det var angeläget att möta dem eftersom Försvarsberedningen i sin nya rapport går ganska hårt fram med luftvärnet. Som vanligt var det givande.

Det var också roligt att träffa kommunstyrelsens ordförande i Halmstad, Carl Fredrik Graf (m). Vi känner varandra sedan riksdagstiden och våra respektive uppdrag i Försvarsutskottet.

Jag kände när jag åkte hem att det blir på tok för lite förbandsbesök för min del nuförtiden, det är ett viktigt sätt att möta Försvarsmaktens personal ute i verksamheten och jag kan inte minnas ett enda av alla besök jag gjort som inte har gett ny kunskap och nya idéer. Det får väl erkännas att det faktum att tågbiljetterna numer går på det egna kontot dämpar resandet en del. Annat var det förr, när jag flitigt nyttjade riksdagens SJ-årskort till att besöka varenda militär verksamhet i hela riket. Men då hade jag å andra sidan mer att göra med grundorganisationsfrågor också, i och med uppdraget som ledamot av Försvarsutskottet.

(Bilden visar Carl Fredrik Graf i civila kläder, till vänster om honom ses chefen Lv 6, Lennart Klevensparr tillsammans med sina medarbetare).

Vänstern på Brännpunkt

Gunilla Wahlén, riksdagsledamot (v) i försvarsutskottet och ledamot av försvarsberedningen, skriver på Brännpunkt idag. Rubriken lyder: Fiaskot för Nordic Battlegroup fullbordat

Det finns orsak att granska BG-konceptet kritiskt. Det bör intressera både förespråkare och kritiker av konceptet. Tyvärr finns det flera problem med Wahléns artikel:

1. Argumentationen går ut på att det per definition är fel om en militär styrka/förmåga aldrig används.

Ett annat synsätt kan ju rimligtvis vara att man kan vara väldigt tacksam över det. Man kan också ställa sig frågan vad Wahlén drar för slutsats av sitt resonemang om användbarhet och efterfrågan när det gäller de satsningar på svenskt territorialförsvar som vänstern vill göra?

2. Vänstern tycker det finns viktigare saker för försvaret att ägna sig åt: "Kostnaderna har skenat och organisationen har dammsugits på personal och materiel. Det går ut över den övriga verksamheten och utbildningen av värnpliktiga."

Vad är det för "övrig verksamhet" som vänstern anser har blivit förfördelat? Om det är resurser för möjliga internationella uthålliga insatser så är det en sak, men om det är nationellt försvar man syftar på (och det tror jag) tycker jag att det är helt fel. Passningen om "utbildning av värnpliktiga" tyder på det. Vänstern vill således utbilda en massa värnpliktiga, vad de sedan skall göra eller vad utbildningen skall vara bra för, det återstår för Wahlén att förklara.

3. Resonemanget om BG11: "Konceptet med stridsgrupper under EU är ett uppenbart fiasko. Trots det har regeringen valt att anmäla Sverige för en ny beredskapsperiod 2011. Regeringen är alltså beredd att ösa in nya miljarder i en ny stridsgrupp (...)".

Wahlén verkar utgår från att man skall bygga upp en eventuell BG11 på samma sätt som NBG idag. Det är lite konstigt i sig eftersom hela den modell för försvaret som Försvarsberedningen har arbetat fram och redovsat så sent som den 13 juni, bygger på ett koncept där man enkelt uttryckt åker ut med det man har. Det skulle för BG11 betyda att det inte blir en verksamhet som utvecklas vid sidan av allt annat i Försvarsmakten.

Specialförbanden under (egen) lupp

Försvarsmaktens insatschef, generallöjtnant Anders Lindström, redovisade i dag sin utredning om ledarskapet, kulturen och sekretessen inom specialförbanden SSG (Särskilda skyddsgruppen) och SIG (Särskilda inhämtningsgruppen). Dessa förband är redan i dag ställda under samma ledning (operativ ledning och verksamhetsledning) och enligt tidigare inriktning skall de också uppgå i ett gemensamt förband. Lindström förordar nu att det arbetet snabbas upp.

Lindström skriver att det mellan SSG och SIG har funnits starka spänningar, rivalitet utifrån olika ekonomiska förutsättningar eller inriktningar vilka olika förmågor olika förband skall upprätthålla eller utveckla för framtiden. Lindström har undersökt flera frågor som tagits upp i media under våren. Han menar bl.a. att det inte finns belägg för påståenden att soldater skulle ha utnyttjat prostituerade under uppdrag i Afrika och han har "inte kunnat finna stöd för" att det skulle finnas rasistiska tendenser inom förbanden.

Vidare föreslås att Konteramiral Jörgen Ericsson återtar befälet som chef för specialförbanden och att Överste Hans Alm återtar befälet som chef för specialförbandsledningen. I utredningen har inte framkommit något som föranleder utredaren att rikta någon kritik mot dessa personer (som båda haft andra arbetsuppgifter medan specialförbandsutredningarna gjorts).

Utredningen är öppen och för den som är intresserad rymmer den en hel del information om specialförbanden som inte har varit allmänt känd.

I och med denna öppenhet kan man nu diskutera saker som inte har varit kända hos en bredare allmänhet, t.ex. att det ännu inte finns några kvinnor som är fast anställda som operatörer (men att ett särskilt program utvecklas för möjliggöra detta i närtid).

Rent allmänt framstår dock utredningen närmast som en reklambroschyr för specialförbanden - vilket förmodligen är en av orsakerna till att den är öppen.

– Utredningen slår fast att Sveriges specialförband fungerar väl och det är viktigt att trovärdigheten nu har återupprättats, säger ÖB Håkan Syrén i en kommentar till utredningen.

Trovärdigheten kan dock aldrig fullt ut upprättas enbart av en internt genomförd utredning. Det sker genom handling och avsaknad av skandaler och misstag.

Inslag i Ekot här. SvD-artikel här. Expressen här.

Officersförbundet på DN-debatt

Dagens DN-debattartikel är skriven av Officersförbundets ordförande Lars Fresker (bilden) och handlar om behovet av stöd till de som gör utlandstjänst och deras familjer.

Jag fick ett mail från en klok person som kommenterar artikeln och jag kan bara instämma:

"Ännu ett försök att skjuta sank på inriktningen mot internationalisering - men däremot ett som förtjänar uppmärksamhet och seriöst bemötande. Klart vi ska vara internationellt operativa. Lika klart att vi, efter mer än 15 års "processande", äntligen måste få till "både" ett anhörigsstödsprogram, klara anställnignsvillkor som försäkringar mm och avtal som är klara innan man ska genomföra missionsutbildning. Det är helt otroligt vilken tid det ska ta att gå från ord till handling."

Freskers artikel är uppbyggd kring en undersökning som Officersförbundet har låtit Synovate göra. Man har intervjuat drygt 900 personer som någon gång under de senaste två åren haft en anhörig som gjort utlandstjänst. Rapporten finns att läsa i sin helhet här.

Uppdatering om styrkeregister:

Jag fick ett mail som gjorde mig väldigt fundersam:

"(...) Jag vågar påstå att det är inga rejäla omtag. Kraven för PARP styrkeregister är det samma avseende beredskap/kapacitet respektive interoperabilitet för 30 och 90-dagarsförband. När förbanden har beredskap som överstiger 90 dagar, då minskar kraven. (...)"

Jag hittar inte speciellt mycket information på nätet, jag måste gräva vidare i detta, men enligt ÖB är det skillnad mellan 30- respektive 90-dagars beredskap i alla fall i ett avseende:

"Försvarsmaktens förslag för 2009 innebär dels en fortsatt låg nivå på soldatutbildningen, dels en minskning av den stående beredskapen för en del av de förband som ingår i de internationella styrkeregistren. Konkret innebär det senare att förband som nu har 10 eller 30 dagars beredskap istället ges beredskapskravet 90 dagar. Det sänker kraven på antal permanent kontraktsanställda soldater".

Rejäla omtag (jag hade fel)

Jag skrev igår om att försvarsdepartementet hade en beslutspunkt om anmälan till internationella styrkeregister m.m. vid dagens regeringssammanträde. Det visade sig att det var större saker i görningen än vad jag kunde tro.

Dagens beslut (om att anmäla förband till FN:s, EU:s och Natos styrkeregister samt att anta 57 partnerskapsmål inom PFF för perioden 2009-2014) innebär nämligen ett rejält omtag när det gäller till vilken beredskap förbanden är anmälda.

Tidigare skulle t.ex. följande förband upprätthålla 30 dagars beredskap:

Specialförband,

mekaniserad bataljon,

mekaniserat kompani,

ingenjörkompani,

militärpolisförband,

NBC-insatsstyrka,

artillerilokaliseringsradargrupp,

jägarpluton,

korvettdivision om 2 korvetter och stödfartyg,

minröjningsdivision om 2 minröjningsfartyg och stödfartyg,

en ubåt med stödenhet,

amfibiebataljon (del av),

stridsflygdivision JAS 39,

transportflygförband Tp 84,

signalspaningsflygplan S102B,

ledningsflyggrupp ASC 890,

ledningsresurs (stabsofficerare med bl.a. kompetens för civilmilitär samverkan),

och militära observatörer.

Nu skall enbart följande förband anmälas med 30 dagars beredskap samt till EU med hög beredskap:

Specialförband och mekaniserat kompani.

Följande förband ska nu anmälas till UNSAS respektive PARP styrkeregister med 90 dagars beredskap samt till EU med medel beredskap:

mekaniserad bataljon,

ingenjörkompani,

militärpolisförband,

CBRN-insatsstyrka,

artillerilokaliseringsradargrupp,

jägarpluton,

korvettdivision om 2 korvetter och stödfartyg,

minröjningsdivision om 2 minröjningsfartyg och stödfartyg,

en ubåt med stödenhet,

amfibiebataljon (del av),

stridsflygdivision JAS 39,

transportflygförband Tp 84,

signalspaningsflygplan S102B,

ledningsflyggrupp ASC 890,

stridsvagnskompani med transportpluton,

lätt mekaniserad bataljon,

luftvärnspluton,

flygunderstödsledning (TACP),

och - flygbasförband (APOD).

Förut var det enbart följande förband som var anmälda för 90-dagars beredskap:

stridsvagnskompani med transportpluton,

lätt mekaniserad bataljon,

luftvärnspluton,

flygunderstödsledning,

och flygbasförband.

Följande förband ska anmälas till UNSAS respektive PARP styrkeregister med 360 dagars beredskap samt till EU med låg beredskap:

operativt ledningsförband (F)HQ (det är samma som förut).

Följande förband ska dessutom anmälas som rotationsförband till EU i beredskap låg:

minröjningsdivision om 2 minröjningsfartyg och stödfartyg,

amfibiebataljon (del av),

och lätt mekaniserad bataljon.

Sammantaget innebär alltså dagens beslut att vi går från merparten av de anmälda förbanden i 30-dagars beredskap till att den absoluta merparten av förbanden skall ligga i 90-dagars beredskap.

Det mest sensationella är att man stryker anmälningen av stridsflygdivision JAS 39 i 30-dagarsberedskap och istället lägger den i 90-dagars beredskap!

Där ser man, undrens tid är inte förbi. Det trodde jag aldrig.

Fel besked är också ett besked

SOFF (Säkerhets- och försvarsföretagen) har nu kommenterat skrivningarna om materielförsörjningsprocessen och försvarsindustri i Försvarsberedningens nya rapport.

Peter Lundberg, Vd för SOFF, uttrycker besvikelse över att "Försvarsberedningen missar industrins betydelse för säkerhetspolitiken". Lundberg skriver att det inom försvars- och säkerhetsföretagen fanns vissa förväntningar på att rapporten skulle ge svar på hur politikerna ser på säkerhets- och försvarsindustrins roll och betydelse för den svenska försvarspolitiken, men att man tyvärr inte har sett så mycket av detta.

Dock är det så, att det nog snarare är fel saker beredningen skriver, än att det inte finns någon information. Lundberg skriver nämligen själv vad hans anser vore riktiga svar på hur politikerna ser på försvarsindustrins roll:

"I Försvarsberedningens rapport finns inte mycket om betydelsen av en kompetent och konkurrenskraftig teknologisk och industriell bas som stöd för utveckling av det framtida försvaret. Utan en aktiv svensk försvarspolitik som också inkluderar den försvarsindustriella dimensionen kommer de svenska företagen inte att upplevas som attraktiva samarbetspartners. Det kommer också att bli svårare att möta konkurrens från länder där staten och industrin är bättre koordinerade. När man i EU diskuterar utvecklingen av säkerhet och försvar nämns alltid industrin som en viktig förutsättning för Europas gemensamma förmågeutveckling. Det framstår då som märkligt att dessa frågor behandlas så marginellt när den svenska försvarspolitiken skall beskrivas".

Jag tror det vore klokt av SOFF och industrin att bemöta de besked som ges, snarare än att önska att skrivningar såg annorlunda ut och inta attityden att inga besked ges eftersom man inte framhåller det som industrin tycker är rätt/bra/viktigt. I ett sådant samtal når man ju aldrig varandra, man blir inte ens överens om vad man inte är överens om.

Till sist vill jag påminna om vissa förhållanden när det gäller den svenska försvarsbudgeten:

Materiel-, logistikförsörjning samt F&T omfattar cirka 74 procent av den totala försvarsbudgeten, det vill säga 29,4 miljarder kronor. Enligt beräkningar från EDA är Sverige det medlemsland som satsar den största andelen av försvarsbudgeten på anskaffning
och utveckling. Sverige satsar cirka 33 procent av försvarsbudgeten medan genomsnittet av medlemsländernas satsningar är cirka 19 procent.

Försvarsberedningen skriver bland annat att det "finns således en stor rationaliserings- och förändringspotential i materiel- och logistikförsörjningen". Jag tror inte att det är en överdrift.

Var är Sten Tolgfors?

Det finns förmodligen grupper på Facebook för varenda intresse eller böjelse som går att uppbringa på denna jord. Jag har tidigare skrivit om en sådan grupp (som det till skillnad från många andra känns helt relevant att vara med i).

Nu noterar jag, i efterdyningarna av FRA-debatten, att det har bildats en grupp som heter "Var är Sten Tolgfors? Ett experiment i övervakarövervakning". Gruppen har i skrivande stund 659 medlemmar och presenterar sig på följande sätt:

"Om herr Tolgfors vill övervaka oss, ska väl inte vi vara sämre. Här kan du rapportera in aktuella smygobservationer av vår försvarsminister. Vad hade han för färg på slipsen när han gick till jobbet och du råkade möta honom på Drottninggatan? Vad åt han till lunch? Med vem? Tog han sallad? Råkade ditt tjuvlyssnande öra snappa upp något av konversationen? Hade han mjäll på kavajkragen? Alla är välkomna att rapportera in allt de sett, hört och luktat av vår försvarsminister. Sant eller falskt, hårdkokt empiri eller löst skvaller - allt är tillåtet eftersom onödig överskottsinformation så småningom sorteras bort genom ett mycket komplicerat (men lika hemligt) filtreringssystem konstruerat av mig själv. Folkets Radioanstalt – många halvidioter är smartare än en superdator!"

Inriktningen på inläggen får nog klassas som ironiska och/eller humoristiska. Någon vid namn Olle Burvall har t.ex. postat följande kommentar:

"Namnet Tolgfors kan tänkas komma från bygden Tolg, en socken i Småland med drygt 500 invånare. Det är möjligt att Sten Tolgfors har släktforskat och som i ett led i släktforskningen besökt Tolg. I Tolg finns en skytteförening, som med stor sannolikhet har tillgång till diverse skjutvapen. Med tanke på att bygden endast har 500 invånare är det stor risk att säkerheten är bristfällig och det finns därför en viss risk att Tolgfors har tillskansat sig diverse dödliga vapen, som möjligtvis skulle kunna användas till att kapa ett flygplan eller användas vid ett gisslantagande i Rosenbad. Helt klart en säkerhetsrisk värt att undersökas närmare."

Försvarsministerns är i sällskap av ytterligare tre grupper som har FRA-beslutet som gemensam nämnare. De är dock av det mer allvarliga slaget.

Anmälan till internationella styrkeregister

Inför morgondagens regeringssammanträde har försvarsdepartementet en punkt på dagordningen som heter "Anmälan till EU:s, FN:s och Nato/PFF:s styrkeregister samt antagande av partnerskapsmål inom ramen för Partnerskap för fred".

Informationen om vad som döljer sig bakom de regeringsärenden som behandlas är ju något bristfällig, lindrigt sagt, eftersom man får nöja sig med just enbart rubriken på ärendet. Vi får se tiden an och hoppas att dimman skingrar sig efter det att beslutet är fattat. Frågan om anmälningarna till olika styrkeregister har ju varit uppe för debatt i samband med försvarets ekonomi, inte minst under senare tid. Jag har själv hävdat behovet av att titta på Sveriges registeranmälningar: Vilka förband med hög beredskap har under lång tid varit anmälda utan att någon gång varit efterfrågade (sådana finns) och vad har denna beredskap kostat?

Nåväl, inför morgondagens beslut skulle man möjligen kunna spekulera om att det är någon förändring pågång, kanske utifrån Försvarsmaktens förslag från den 29 februari då man lämnade sitt budgetunderlag till regeringen. I budgetunderlaget föreslog ju Försvarsmakten en rad åtgärder under budgetåret, bland annat en ny princip för beredskapssättning av insatsförband. Förändringen innebär en lägre beredskap för flertalet förband anmälda till internationella styrkeregister – från 10 och 30 dagar till 90 dagar – men samtidigt att ett större antal förband anmäls till styrkeregister.

Regeringen beslöt så sent som den 13 september 2007 att anmäla följande förband till UNSAS respektive PARP styrkeregister med 30 dagars beredskap:

"specialförband,
mekaniserad bataljon,
mekaniserat kompani,
ingenjörkompani,
militärpolisförband,
NBC-insatsstyrka,
artillerilokaliseringsradargrupp,
jägarpluton,
korvettdivision om 2 korvetter och stödfartyg,
minröjningsdivision om 2 minröjningsfartyg och stödfartyg,
en ubåt med stödenhet,
amfibiebataljon (del av) från 2007-07-01 (ny anmälan),
stridsflygdivision JAS 39,
transportflygförband Tp 84,
signalspaningsflygplan S102B,
ledningsflyggrupp ASC 890 från 2010-01-01 (ny anmälan),
ledningsresurs (stabsofficerare med bl.a. kompetens för civilmilitär samverkan),
och militära observatörer.

Följande förband ska anmälas till UNSAS respektive PARP styrkeregister med 90 dagars beredskap:
stridsvagnskompani med transportpluton,
lätt mekaniserad bataljon,
luftvärnspluton från 2008-01-01,
flygunderstödsledning från 2010-01-01 (ny anmälan),
och flygbasförband.

Följande förband ska anmälas till UNSAS respektive PARP styrkeregister med 360 dagars beredskap:
operativt ledningsförband (F)HQ (ny anmälan)."

I budgetpropositionen för 2008, utgiftsområde 6 "Försvar samt beredskap mot sårbarhet" angavs att regeringen har beslutat att följande förband ska anmälas till EU:s militära styrkeregister och till FN (UNSAS) och Nato (PARP) med 30 dagars beredskap:

"• ett specialförband,
• en mekaniserad bataljon,
• ett mekaniserat kompani,
• ett ingenjörkompani,
• ett militärpolisförband,
• en CBRN-insatsstyrka,
• en artillerilokaliseringsradargrupp,
• en jägarpluton,
• en korvettdivision om två korvetter och stödfartyg,
• en minröjningsdivision om två minröjningsfartyg och ett stödfartyg,
• en ubåt med stödenhet,
• en amfibiebataljon (del av) från 2007-07-01 (ny anmälan)
• en stridsflygdivision JAS 39,
• ett transportflygförband Tp 84,
• ett signalspaningsflygplan S102B och
• en ledningsflyggrupp ASC 890 från 2010-01-01 (ny anmälan).

Följande förband är anmälda med 90 dagars beredskap:
• ett stridsvagnskompani med transportpluton,
• en lätt mekaniserad bataljon,
• en luftvärnspluton från 2008-01-01,
• en flygunderstödsledning (TACP) från 2010-01-01och
• ett flygbasförband (APOD).

Ett Operativt ledningsförband (F)HQ är anmält med 360 dagars beredskap.

Följande förband/resurser kommer att avanmälas från EU:s militära styrkeregister, från FN (UNSAS) och Nato (PARP):
• en ledningsresurs (stabsofficerare med bl.a. kompetens för civilmilitär samverkan) med 30 dagars beredskap och
• militära observatörer med 30 dagars beredskap."

I budgetpropositionen skrev regeringen att Sveriges anmälningar till internationella styrkeregister bör beakta både de behov och den sammansättning som är mest sannolik att Sverige kan komma att bidra med samt kostnaderna för att åstadkomma och upprätthålla beredskap för detta. Samtidigt ska Försvarsmakten kunna delta i internationella insatser med en bredd av olika förbandstyper."

Ingen vidare styrning på verksamheten med andra ord. Av anmälningarna att döma kan man krasst konstatera att det där "behovskriteriet" som anges, det måste vara minst viktigt i de avvägningar som görs.

Låt mig gissa: Morgondagens beslut kommer t.ex. inte innebära någon sänkt beredskap eller indragna anmälningar för den stridsflygdivision JAS Gripen som är anmäld...

"Det är som om någon tryckt på en knapp"

Ur danska Politiken:

»Der skete så bratte klimaskift, som hvis der var blevet trykket på en knap. I løbet af to år skifter vejrsystemet til markant mildere vejr på Grønland og dermed på den nordlige halvkugle, og så begynder den meget voldsomme opvarmning af Grønland med temperaturstigninger på 10-14 grader celsius inden for 10-50 år«, fortæller professor Dorthe Dahl-Jensen ved ’Center for Iis og Kklima’ ved Niels Bohr Instituttet, Københavns Universitet.

Nya noggranna analyser av isborrkärnor från Grönland visar att klimatet kan svänga mycket snabbare än man hittills trott, på bara något år. För första gången har isborrkärnor från kilometertjock inlandsis kunnat visa på kraftiga väder och klimatomslag på bara något års sikt.

Läs en sammanfattning av studien i Science.

I Försvarsberedningens nya rapport följs den säkerhetspolitiska decemberrapporten upp, där beredningen konstaterande att klimatförändringarnas effekter är det största hotet mot människan.

I rapporten från den 13 juni skriver beredningen bl.a.:

"De globala miljöutmaningarna och klimatförändringarna hotar oss alla, varför användningen av fossila bränslen måste minska dramatiskt genom energibesparing, ökad energieffektivitet och förnybara energiformer. Energi har en koppling till säkerhet på flera sätt; genom moderna
energiberoende samhällens sårbarhet, kontrollen över energitillgångarna och dess distribution samt genom konkurrens om energitillgångar."

Försvarsindustristrategi (och Almedalen)

Försvarsdepartementet leder en interdepartemental arbetsgrupp som har uppdraget att arbeta fram en försvarsindustristrategi. Det övergripande syftet med strategin sägs vara att ta fram ett inriktningsdokument för försvarsindustriella frågor. Inriktningen ska underlätta nationella prioriteringar och vägval vid utvecklingssatsningar, inköp och exportstöd. Syftet är också att få till stånd en gemensam svensk syn vad gäller industri- och marknadsrelaterade frågor inom EU, samt att identifiera statens mål och ambitioner när det gäller den inhemska försvarsindustrin, bl. a. vilken materielförsörjning som även i fortsättningen bör finnas inom landet.

Oerhört intressant och viktigt, med andra ord.

Regeringen har låtit meddela att strategin ska redovisas senast den 31 mars 2008. Det är snart tre månader sedan. Jag kan tänka mig att både Försvarsberedningens klarspråk i den nya rapporten samt Genomförandegruppens avslutade (men hemliga) arbete har föranlett några nya möten i den interdepartementala arbetsgruppen.

Frågan är när strategin är klar? Lär inte bli före Almedalsveckan i Visby, så någon försvarsindustriskräll lär väl inte inträffa då. Det är inte utan att man undrar vad årets "almedalsgrej" blir när det gäller försvarsfrågor? I år arrangeras "Säkerhetspolitiskt sommartorg" av en rad myndigheter och organisationer i samverkan.

Bland deltagarna i samtalen (som därmed finns på plats bland journalisterna i Visby) återfinns bland många andra: Karin Enström (m) ordförande Försvarsberedningen, Sten Tolgfors, försvarsminister, Håkan Syrén, överbefälhavare, Karl Engelbrektson, chef Nordic Battlegroup, Anders Lindström, Försvarsmaktens insatschef, Lena Ag, Kvinna till Kvinna, Aleksander Gabelic, ordförande Svenska FN-förbundet, Allan Widman (fp) Försvarsberedningen, Kerstin Grebäck, ordförande Women´s International League for Peace and Freedom, Anders Thornberg, SÄPO, Pär Dahlbom, MUST, Magnus Ranstorp, Försvarshögskolan.

Bara denna närvaro gör automatiskt att det kommer att brissera i alla fall en försvarsskräll i medierna även denna Almedalsvecka (tänk bara tillbaka på Almedalen 2007).

PS. När det gäller Almedalen så vill jag också uppmärksamma ett Sida-arrangemang den 7 juli "Why do we need a European Union strategy for the Baltic Sea Region?". EU-minister Cecilia Malmström kommer att redovisa regeringens inriktning och det ser jag mycket fram emot:

"As its point of departure the seminar takes the Baltic Sea Strategy under preparation by the European Commission, after an initiative by the Swedish government. The Strategy seeks to address the challenges faced by a region characterised by, amongst others, a history of deep political divisions, economic disparities, low population density and long distances. It is to be adopted and launched in 2009 and constitutes one prioritised area of the Swedish presidency. During this seminar an introduction to the strategy is given and the pertinent question of why we need such a strategy is asked."

Pliktfrågan inte avgjord

På moderaternas sajt går man händelserna lite i förväg. I ingressen till en intervju med Försvarsberedningens ordförande, Karin Enström (med anledning av beredningens nya rapport), skriver man:

"Försvarsberedningens rapport var unik eftersom samtliga riksdagspartier ställde sig bakom flera omfattande beslut, bl.a. att avskaffa värnplikten."

Hoppla! Det gjorde inte beredningen. Pliktfrågan äger den sittande pliktutredningen, som enligt uppdraget skall lämna sin rapport efter det att regeringens försvarspolitiska inriktningsproposition läggs på riksdagens bord (outgrundlig äro Försvarsdepartementets processplanering). Men pliktutredningen lär finna ett sätt att få in sina grundläggande ställningstaganden i departementets kvarn innan propositionen är klar. Allt annat vore förvånande.

Uttryck för humor?

Under rubriken "Integritet i en ny tid" (vilket ju måste vara ett uttryck för stor humor dessa dagar) informerar Folkpartiet på sin hemsida om deras "Integritetgrupp". Det kan inte vara så värst kul, eller givande, att ingå i den gruppen efter FRA-beslutet nyligen. Läs bara hur deras uppdrag beskrivs (mina kursiv.):

"Integriteten kan hotas av såväl enskilda individer som av myndigheter. Det är staten som har huvudansvaret att skydda den enskildes integritet när den hotas – oavsett om hotet kommer ifrån någon annan individ, företag, organisation eller myndighet.

Den omfattande tekniska utvecklingen har inneburit att allt mer information om enskilda människors liv registreras, analyseras och lagras och att människors integritet kränks på exempelvis Internet. (...) Samtidigt har en rad nya inskränkningar av den enskildes integritet genomförts via lagstiftning. Mot bakgrund därav bör arbetsgruppen uppmärksamma den samlade effekten av all lagstiftning ur ett integritetsperspektiv."

Man kan tydligen höra av sig till gruppen med sina synpunkter. Förlängt svarsdatum till den 1 augusti 2008....

Tragikomiskt.

Ryckvis uppdatering

Bloggen kommer att uppdateras lite ryckvis under sommaren. Två av orsakerna till detta framgår av bilderna. Den vänstra illustrerar ett midsommarfirande som avlöpte helt i enlighet med tradition (i alla fall när det gäller vädret). Den högra illustrerar gårdagens solglimt samt två storfiskare som har hela sommaren planerad.

Men det går naturligtvis inte att helt stänga av försvarspolitiken. I synnerhet inte inför en så spännande försvarspolitisk höst. Återkommer om det inom kort.

FRA utreds?

Fredrick Federley (c) skriver följande på sin blogg idag:

"Utöver detta har regeringen själv tagit initiativ till en utredning om vad som egentligen sker på FRA och hur det står till med de uppgifter om olaglig lagring av uppgifter som vi sett i media den sista tiden."

Och det är ju lite spännande mot bakgrund av det frågesvar som Sten Tolgfors lämnade den 11 juni som svar på Max Anderssons (mp) fråga med följande slutkläm:

"Det finns således starka skäl att tro att FRA har ägnat sig åt avlyssning vars laglighet kan ifrågasättas. Avser ministern att vidta några åtgärder för att utreda om i vilken utsträckning detta har skett?"

Hur ministerns svar löd? Jo såhär: "Jag ser mot den bakgrunden ingen anledning att ytterligare utreda FRA:s verksamhet."

De enda liberalerna

Åh, vad jag gillar den illustration som Expressen har gjort till Peter Rådbergs och Peter Erikssons debattartikel om FRA idag!

I en radio nära dig

Studio Ett, P1, klockan 16:

Nordic Battle Group. I sex månader var Erik Skogberg redo att rycka ut i strid. Han ingår i EUs insatsstyrka Nordic Battle Group som stått beredd att snabbt skickas till någon uppblossad kris någonstans i världen. Nu tackas de stridsberedda soldaterna av under pompa och ståt - men det blev aldrig någon utryckning. Varför då?

Hör Karl Engelbrektsson, chef för Nordic Battle Group, Urban Ahlin, vice ordf. utrikesutskottet (s), Sten Tolgfors, försvarsminister (m), Annika Nordgren Christensen, ledamot i försvarsberedningen (mp), Alice Petrén, korrespondent och Gunilla Herolf, forskare SIPRI.

Inslaget om NBG finner man här (10 min in i klippet).

Testa gränserna?

Det finns ett talesätt som lyder När en utrikesminister inte får fler ideer ger han sig ut på resa.

Och Carl Bildt reser som bekant hela tiden.

Men en idé som han förfäktar, vilket jag är glad för, är ett utökat nordiskt samarbete. Han skriver på sin blogg om att Thorvald Stoltenberg, på uppdrag från de nordiska utrikesministernarna, skall "tänka fritt och högt" kring hur det nordiska samarbetet "kan utvecklas på något decenniums sikt eller så".

Tanken är, skriver Bildt, att han skall presentera ett papper mot slutet av året som kan stimulera debatten i dessa viktiga frågor.

Skulle man inte kunna processa någon form av strategidokument, som utarbetas med Stoltenbergs studie som grund, gemensamt i de nordiska ländernas parlament? Debatt i största allmänhet är ju naturligtvis kul i sig, men eftersom målet med studien bland annat är att undersöka vilka möjligheter de nordiska länderna har att utveckla och fördjupa sitt utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete, samt att undersöka hur samarbetet på bästa sätt kan bidra till att stärka gemensamma insatser när detta är aktuellt, bör ju parlamenden kopplas in. Och varför inte testa lite nordisk samverkan på riktigt, genom ett gemensamt utskott mellan parlamenten?

Snacka om att utmana byråkratin - bara en sådan sak!

I väntan på Godot

Tre nordiska försvarschefer (Juhani Kaskeala, Håkan Syrén och Sverre Diesen) publicerar en gemensam debattartikel i Finland, Sverige och Norge. De skriver med anledning av att de idag lägger fram en rapport, Nordic Supportive Defence Structures (NORDSUP) Progress report, för försvarsministrarna. I denna rapport har man tillsammans analyserat omkring 140 aktuella samarbetsområden. Bland dessa finns det ett fyrtiotal lovande områden som kan genomföras omgående. Försvarsmakten föreslår att dessa påbörjas redan nästa år.

På Försvarsmaktens hemsida skriver man:

"De samarbetsförslag som vinner politiskt gillande kommer att vidareföras av särskilda "samordnings- och ledningskontor" i respektive lands försvarshögkvarter. Dessa bör inrättas under hösten 2008 för att skapa bästa möjliga förutsättningar för långsiktighet och överblick i det fortsatta utvecklingsarbetet. En annan viktig uppgift blir att lägga en metodmässig grund för harmonisering av respektive lands krav på förmågor, förband och materielprojekt."

Det är tydligt att man från försvarschefernas sida vill skjutsa på det politiska beslutsfattandet, inte minst i Sverige. ÖB förväntar sig klartecken att gå vidare redan i de planeringsanvisningar som lämnas inför Försvarsmaktens septemberunderlag. Det går ju inte att vänta till propositionen i december, då händer ingenting förrän våren 2009.

Denna otålighet kommer också till uttryck i den underlag (se sid 6) Försvarsmakten lämnade till försvarsdepartementet i förrgår:

"Försvarsmakten understryker betydelsen av omedelbara politiska beslut och uppdrag till Försvarsmakten att påbörja samarbete i de områden som kan startas redan 2009 – för att åstadkomma kostnadsreduceringar men också för att markera vilja till samarbete och därmed skapa en ökad trovärdighet för projektet som helhet."

Det man skriver, om än med lite omskrivningrar, är: Fatta beslut och ge oss körorder, annars gör vi oss till åtlöje i den nordiska kretsen.

I sak är det inget helt nytt i debattartikeln, mer än att Kaskeala har anslutit till Diesen och Syrén, som ju har skrivit tillsammans förut (DN-debatt den 2007-08-31).

Det franska försvaret i omstöpning

Frankrike är i färd med att för första gången på 14 år revidera inriktningen för nationens försvar. Den vitbok om försvar och nationell säkerhet som president Nicolas Sarkozy idag lämnar, och som parlamentet diskuterar senare denna månad, verkar vara intressant läsning.

Något ur innehållet (enligt BBC):

• Intelligence budget for new satellites, drones and other surveillance equipment would double.
• Up to 10,000 soldiers would be assigned to internal security duties ranging from pandemics to cyber-attacks.
• A new national security council will be set up at the Elysee palace.
• Some 54,000 military and civilian defence jobs will be cut.
• Some 50 military bases and other defence facilities will be closed.
• France will trim its army, navy and air force from 271,000 troops to 224,000.
  The new policy will also see the number of combat-ready troops reduced from 50,000 to 30,000.
• The country's defence spending will total 377bn euros ($584bn) from 2009 to 2020, including 200bn euros that will be spent on equipment. As of 2012, the military budget will increase.
• Some of France's four permanent bases in Africa will be shut down.

"Lugnet" före stormen

Igår lämnade Försvarsmakten (FM) sitt ” fördjupade underlag avseende ledning, logistik och grundorganisation m.m.” till regeringen. Redovisningen utgår från slutrapport efter perspektivstudien 2005-2007 ”Ett hållbart försvar för framtida säkerhet” till regeringen samt Försvarsmaktens kompletteringar till budgetunderlag för 2009 från den 15 maj 2008.

I missivet Skriver FM följande om det ekonomiska läget:

”Den försvarspolitiska inriktningen 2004 innebar en anslagsminskning om 3 miljarder kronor per år. De fortsatta och aviserade ekonomiska reduceringarna om ytterligare 3-4 miljarder per år medför att Försvarsmakten befinner sig i en mycket allvarlig ekonomisk situation. Med de tilldelade totala anslagen och beslutad fördelning mellan anslagen kan situationen beskrivas i form av en strukturell obalans. Försvarsmakten finner anledning att särskilt understryka vikten av att se till helheten – den rådande obalansen inom anslagspost 6.1.1, Förbandsverksamhet och beredskap, och den identifierade obalansen mellan föreslagen insatsorganisation och förmåga att inom anslag 6.2, Materiel och anläggningar, materielförsörja densamma långsiktigt. Denna obalans ställer krav på snara och omfattande åtgärder för att återställa balans mellan uppgifter, verksamhet och resurser långsiktigt.”

Vidare konstaterar FM:
”De åtgärder och förslag som framgår av redovisningen är förknippade med risker som är svåra att bedöma utan fördjupade analyser. Dessa berör bland annat utvecklingen av personalförsörjningssystemet och risken för kompetensförluster i samband med den föreslagna och nödvändiga omstruktureringen av främst grundorganisationen. Försvarsmakten kan mot bakgrund av detta och med de osäkerheter som nämnts ovan inte med säkerhet anmäla att myndigheten de närmaste åren kan leverera efterfrågad effekt.”

I huvuddokumentet anger FM fyra alternativ som har tagits fram gällande logistik- och materielproduktion:

− En variant av den norska organisation Forsvarets Logistikorganisation (FLO). Alternativet innebär i princip att FMV till sina huvuddelar integreras i Försvarsmakten.
− En förstärkt logistik- och materielledning i Högkvarteret plus en tjänsteområdesorienterad stödorganisation. Detta skapas genom omstrukturering inom Försvarsmakten och att delar av dagens FMV överförs till Försvarsmakten. Kvarvarande delar av FMV kvarstår i egen myndighet utanför Försvarsmakten.
− Koncentrering av logistik- och materieltjänsten till en ny utvecklad stödmyndighet, utan-för Försvarsmakten, baserad på dagens FMV, delar av Högkvarteret, FMLOG, delar av andra förband ur Försvarsmakten samt eventuellt delar av FORTV och FOI.
− En variant av den danska organisationen Forsvarets Materieltjeneste (FMT)."
Försvarsmakten meddelar att man återkommer i september med ett fördjupat underlag avseende de olika alternativen inför regeringens ställningstagande. Samtliga alternativ, vilka är inklusive de besparingar som angivits i det kompletterande budgetunderlaget den 15 maj 2008, förutsätter att regeringen beslutar om en översyn av ansvarsfördelningen mellan Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket.

Den där översynen är helt överflödig. Jag hoppas inte regeringen kommer lägga tid och kraft på det. Försvarsberedningen har nämligen i politisk enighet, i sin rapport från fredagen den 13:e lämnat följande förslag, som innebär att behovet av översyn övergår till någon form av utredning om hur detta skall genomföras:

”För FMV innebär den fortsatta implementeringen av materielförsörjningsstrategin att dagens organisation behöver renodlas till en organisation för anskaffning av materiel. Tekniskt ansvar för levererad materiel och systemkompetens bör överföras till Försvarsmakten och till industrin. Strävan ska vara att FMV, på de områden där ambitionen inte är att kunna utveckla, först och främst ska besitta generella kompetenser för anskaffning. Marknads-, beställnings-, förhandlings- och inköpskompetens bör förstärkas.”

Och vidare: ”Som en konsekvens av den omfattande omstruktureringen av Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets forskningsinstitut och Totalförsvarets pliktverk som föreslås i denna rapport, bör kvarvarande och relevant verksamhet, på några års sikt, kunna integreras i en ny samlad myndighet. I samband med detta bör också en separat avvecklingsorganisation bildas.”

När det gäller personalförsörjning redovisar FM en beskrivning som skall utvecklas ytterligare i det underlag som lämnas till regeringen i september. I gårdagens underlag beräknas behovet av yrkesofficerare (YO) och planerar för att tillgången på YO är minst 7 400 ÅAK för anslaget 6.1 från och med 1 januari år 2010. Detta är 1 300 färre än det bedömda läget för år 2009 (tidigare plan).

Till detta kommer att FM på grund av personalförsörjningsansvar vid andra myndigheter samt behovet att ”kompetensförsörja eget kompetensområde”, har behov av ett större antal yrkesofficerare än de ÅAK som belastar anslaget 6.1. ”Det totala behovet av yrkesofficerare bedöms till minst 8 700 st för år 2014.”

Försvarsberedningen skriver bl.a. följande om YO i sin rapport:
” Dagens officerssystem är fortfarande i allt för stor utsträckning anpassat efter mobiliseringsförsvarets behov och struktur samt tidigare befälsordning. Detta innebär att det finns en rad obalanser. Åldersstruktur och fördelningen mellan högre och lägre officerare är de största problemen. Detta måste avhjälpas genom aktiva åtgärder.
Införandet av ett tvåbefälssystem är ett viktigt led i ökningen av försvarets användbarhet. Balansen mellan officerare, specialistbefäl och soldater måste noga övervägas. Likaså bör övergångsfasen till det nya tvådelade befälssystemet och införandet av heltidsanställda och kontraktsanställda soldater göras så kort som möjligt genom aktiva åtgärder. Antalet officerare måste stå i proportion till insatsorganisationens behov och antalet soldater.”

När det gäller Reservofficerare skriver beredningen att ”Reservofficerssystemet ska utvecklas då det är ett rationellt och effektivt sätt att förse insatsorganisationen med officerskompetens. Reservofficerskategorin ska utgöras av både officerare och specialistbefäl samt av officerare med särskild civil kompetens (till exempel läkare och jurister). Utbildningen av reservofficerare ska återupptas.”

Här finns det en avsevärd skillnad gentemot FM:s underlag, där man skriver:

”Tidigare genomförda strukturrationaliseringar med ambitionsminskningar har inte haft effekten att antalet RO minskat i takt med att organisation och uppgifter förändrats.
Nu föreslagna strukturella förändringar av grund- och insatsorganisation innebär ett minskat behov av RO . Försvarsmakten planerar för att reducera antalet RO med ca 6 000 st.”
Inom området Soldater och sjömän innebär FM:s planering att en soldatreform antas införas från den 1 januari 2010. Reformen motiveras genom kravet på tillgänglighet, professionalism och insats- samt bered-skapskrav främst för internationell verksamhet.

Försvarsmakten har genomfört en analys av behovet som utgått från:

”− Krav på tillgänglighet för att upprätthålla regional stabilitet inklusive övervakning av territoriet och förmåga att avvisa kränkningar.
− Behov av kompetenser för insatser internationellt och nationellt.
− Behov av att bemanna samtliga system i föreslagen insatsorganisation så att de fortsatt kan utvecklas och nyttjas.”

Vidare skriver FM: ”Som ett sista steg har det analyserade behovet kontrollerats mot regeringens ambition för internationella insatser. Försvarsmakten gör därmed bedömningen att det krävs minst 6 000 anställda heltidstjänstgörande soldater och 20 000 deltidstjänstgörande soldater och sjömän samt 12 000 hemvärnsmän (inklusive 4 000 med ”frivilligavtal”) för att tillsammans med officerare vid insatsförband säkerställa ovan angiven ambition. Redovisat antal är ett minimum.”

(Försvarsberedningen har, utgående från de jämförelser vi gjort av andra länder och ekonomiska förutsättningar, bedömt att insatsförbanden totalt kommer att omfatta ca 20-25 000 personer plus de nationella skyddsstryrkorna.)
Vidare skriver FM att målgruppen för inflödet av militär personal antas utgöra ålderskategorin 18-27 år med genomförd utbildning motsvarande gymnasienivå. ”Detta innebär att marknadsföring av Försvarsmakten som en attraktiv arbetsgivare påbörjas i skiftet mellan grund- och gymnasieskola.”
Glöm det. Om man måste vara 20 år för att gå på Systemet kan man inte vara 18 år när man rekryteras till soldat. Dessutom, när det gäller det där med marknadsföring från 15 års ålder, finns det internationella konventioner som reglerar det.

Försvarsmakten verkar också ha genomgått en tillnyktring när det gäller viktningen heltidsanställda/kontraktsanställda (med kontrakt likande dagens reservofficerare). FM skriver:

”Den militärt anställda och heltidstjänstgörande personalen (samtliga yrkesofficerare, tjänstgörande reservofficerare och anställda soldater) är drygt 30 % av totalvolymen.” Men jag tror man både bör och skall skruva den tyngdpunkten ytterligare, med färre heltidsanställda och fler kontraktsanställda, i enlighet med beredningens avvägningar.

FM:s underlag för inte fram några nya grundorganisatoriska reduceringsförslag. Men en intressant vink om hur tankarna går på Lidingövägen är följande skrivning:

”Nyttjandet utgår från att förbanden förvaltas, produceras och stöds av en grundorganisation. Denna kan antingen utgöras av dagens system med regementen, flottiljer, centra, skolor och baser eller utvecklas till regioner. (…) Gemensamt behöver dessa förbandsdelar (StF, FLB och HV), samordnat av chefen för grundorganisationsenheten, genomföra åtgärder för att höja attraktionen. Detta arbete och rekryteringsarbete bör kopplas mot en geografisk region. Detta syftar till att optimera rekryteringseffekten genom synlighet i samhället och därmed nå en hög attraktion och en viss samhällsförankring. Gemensamt deltagande i informations- och marknadsföringsåtgärder bedöms ge ett högre resultat än andra alternativ. Regionen kan vara stor och är inte den enda rekryteringsmöjligheten. Regionen bör även omfatta avvecklingsåtgärder i form av avtal/samarbete med större arbetsgivare, samarbeten med skolor, universitet och utbildningsföretag m.m.”

Nu gäller det för försvarsdepartementet att få till en, efter rådande omständigheter, så ordnad process som möjligt. Första steget blir att ge Försvarsmakten planeringsanvisningar inför det underlag som skall lämnas i september. Nu har man fått ett viktigt bidrag i form av Försvarsberedningens rapport. Man bör pressa sig till det yttersta inom försvarsdepartementet nu, för att så snabbt som möjligt kunna lämna anvisningarna till FM. Snart bryter ju semestrarna ut. Sedan är det strax september. Och i september är det inte långt till propositionen i december.

Och just nu råder egentligen bara lugnet före stormen...

Gullande med militariseringen?

Från Birger Schlaugs blogg idag:

"För det tredje fattar jag inte hur miljöpartister kan acceptera sitt partis gullande med militariseringen inom EU - vilket fortsatte när Försvarsberedningen presenterade sitt förslag. Till skillnad från vänstern tar ju inte mp avstånd från Nordic Battlegroup. För mig är partiets kovändning när det gäller EU:s stridsgrupper ett lika stort svek som det som Torbjörn Fälldin levererade när han godkände laddande av ny kärnreaktor, trots absolut löfte om motsatsen - enda skillnaden är att det skett smygande, utan större debatt i partiet (trots att Per Gahrton blev så förbannad att han lämnade sitt uppdrag som ansvarig i partistyrelsen)."

I den avvikande uppfattning som Vänsterpariet har lämnat till beredningens rapport skriver Gunilla Wahlén bl.a.:

"Idag har Sverige 900 personer ute i internationella insatser. Försvarsberedningen vill mer än fördubbla den styrkan till 2000 personer samt tillföra ytterligare förmåga till insatser och insatsberedskap. Försvarsberedningen vill dessutom ha möjlighet till ett fortsatt svenskt deltagande i EU:s stridsgruppskoncept. Sveriges åtagande i Nordic Battlegroup består idag av 2300 personer och har hittills kostat, utan att varit ute i någon insats, närmare 1,5 miljarder kronor. Sverige ska inte delta i EU:s stridsgruppkoncept med Battlegroups som på kort varsel kan sättas in i en konflikt utan ett FN-mandat bakom sig."

Den där sista slängen om FN-mandat är naturligtvis helt vilseledande, det framstår som att deltagande i BG-konceptet innebär att man måste åka runt världen och agera utan FN-mandat. Vad är det då vänstern vänder sig emot i rapporten? Jo deras avvikande uppfattning syftar på följande skrivning:

"Insatsorganisationen kommer att bestå av ett stort antal tillgängliga förband. Med dessa ska Sverige ha förmåga att:

• över tid kunna hålla upp till 2000 personer ur markstridskrafterna insatta internationellt och nationellt
• över tid kunna göra snabba evakuerings- eller förstärkningsinsatser med upp till 300 personer.
• periodvis kunna upprätthålla en planerad snabbinsatsberedskap motsvarande ramnationsansvaret i EU:s stridsgruppkoncept.
• hålla relevanta delar av flyg- och marinstridskrafterna tillgängliga för insatser och snabbinsatsberedskap."

Således: Kunna upprätthålla en planerad snabbinsatsberedskap motsvarande ramnationsansvaret i EU:s stridsgruppskoncept. Beredningen tar inte ställning till BG11 (alltså huruvida Sverige skall bidra till och/eller leda en BG år 2011 eller ej. Det har riksdagen beslutat att just riksdagen skall besluta).

Slutsats: Birger ansluter sig indirekt, genom sitt gullande med vänstern, till en uppfattning om att Sverige skall fokusera på det nationella försvaret (mer hemvärn/skyddsstyrkor, mer utbildning av värnpliktiga, inget internationellt samarbete etc. samtidigt som man (enligt vänsterns avvikande uppfattning till beredningens rapport) ställer sig bakom målen för vår säkerhet och målet för det militära försvaret:

"Jag instämmer helt i de, av en enig beredning framtagna, principer om personalförsörjning och principer för materiel- och logistikförsörjning, Att huvuddelen av Försvarsmaktens personal växlar mellan en civil och en militär tjänst tycker vi är en bra lösning. Jag instämmer även i de föreslagna reduceringar och neddragningar på bl.a. materialsidan inom den svenska Försvarsmakten."

Vänstern är således bl.a. med på att öka den internationella insatsförmågan, men de vill inte använda sig av denna ökade förmåga utan bara organisera och betala för den. Om Birger vill vara konsekvent, då måste han avvisa Vänsterns försvarspolitik (och inte bara omfamna en av deras slutsatser).

Avdelning skicklig påverkan

Svenska Freds inför och om Försvarsberedningens rapport

Svenska Freds ordförande Anna Ek publicerade igår en debattartikel på SVT Opinion:

"Inför försvarsberedningens rapport har en rad äldre herrar återigen börjat hota med "ryssen". Inte sällan jämför man dagens omställning av försvaret med den nedrustning som gjordes under mellankrigstiden. Om man lyssnar på dessa herrar är det lätt att tro att vi helt saknar försvar och att vi när som helst kan dras in i ett nytt europeiskt storkrig. Inget kunde vara mer fel. (...)

Det finns en potential för konflikt runt utvinningen av olja och gas i de arktiska områden, som på grund av klimatförändringarna är på väg att bli isfria. Inte minst Norge och Ryssland spelar här en viktig roll. Men den som tror att Sverige skall bidra till lösningen av den konflikten genom att bygga upp ett omfattande territorialförsvar är fel ute.

Här är satsningar på att minska Europas beroende av olja och gas den enda framkomliga vägen. För att göra detta behövs de resurser som idag förslösas på fortsatt militär upprustning.

I detta sammanhang är det intressant att läsa den norska regeringens bedömning av den pågående ryska upprustningen: "För en nasjon på Russlands störrelse er det snarere tale om en normalisering og oppgradering, fra en utgangspunkt på 90-tallet som var meget lavt" (St. prp.nr 48 2007-2008)."

I ett pressmeddelande med anledning av Försvarsberedningens rapport, skriver Svenska Freds under rubriken "Försvarsberedningen nykter men försiktig":

"Försvarsberedningens rapport ”Försvar i användning” föreslår en rad förändringar som bättre anpassar det svenska försvaret för att bidra till säkerhet för människor runt om i världen. Exempelvis väljer beredningen att prioritera markstridsförband framför Jas Gripen vilket är ett viktigt ställningstagande när det gäller Sveriges ambitioner i internationella insatser."

Fredagen den 13:e

Steg ett är taget (nu skall det genomföras också)

Det börjar bli sent och för första gången på länge är det vare sig försvarsberedningsmöte just nu eller i morgon.

Försvarsberedningen har idag lämnat sin rapport, "Försvar i användning", till försvarsminister Tolgfors, som tog emot den väl och omfamnade både slutsatser och det faktum att beredningsformen med deltagande av alla riksdagens partier förmår leverera även obehagliga, svåra, jobbiga och radikala förslag. Det är, som jag har påpekat tidigare, både till hjälp för saken, för regeringen och för möjligheten att driva igenom förslagen mot starka intressen samt vinna stöd för idéerna hos folk i allmänhet. Inte minst är det till stöd för regeringen under arbetet fram mot den proposition som läggs på riksdagens bord i december.

Tolgfors bet dock tillbaka mot Juholt (s), som har kommit med en rad vassa uttalanden den senaste tiden.

Dagen började dock för min del med en tidig resa till Stockholm för överlämning till ministern, pressträff och seminarium i regi av Folk och Försvar. Det kom trevliga och uppmuntrande kommentarer under tågresan till den debattartikel som jag och Håkan Juholt (s) publicerade på DN-debatt idag.

I mitt nuvarande något trötta tillstånd är det bäst att låta kommentarer till beredningens rapport och turer med avvikande uppfattningar m.m. vänta till i morgon.

Jag har mest fått kommentera beredningens förslag om att, som en konsekvens av den omfattande omstruktureringen av Försvarsmakten, FOI, FortV, FMV och Pliktverket, bör kvarvarande och relevant verksamhet på några års sikt kunna integreras i en ny samlad myndighet. Beredningen är nu också enig kring det gamla miljöpartikravet om att i samband med detta bilda en separat avvecklingsorganisation.

Jag för fram det i inslag i Aktuellt 21 (00.35 in i inslaget börjar förvarsrapporten) samt Ekot.

SvD och DN följer upp dagens rapport och DN:s Henrik Brors skriver i en analys att det är det "Mest genomgripande förslaget sedan Sovjets sönderfall"

Mååååål!

Försvarsberedningen har justerat sin rapport. Den är nu klar att överlämnas till försvarsministern i morgon. Därefter blir det presskonferens (webbutsänds på regeringens hemsida) och som grädde på moset skall vi genomföra ett seminarium i regi av Folk och Försvar.

Jag har varit med om det här nu 14 gånger under 13 års tid. Jag har hållt tyst om rapporternas innehåll fram till presskonferensen, så också denna gång.

Men jag kan ju säga så mycket som att det blir livat i morgon.

Bilderna i inlägget nedan illustrerar slutspurtsveckan ganska bra, om jag får säga det själv.

Längst ner till höger är det två trötta slitvargar i sekretariatet som ber för att vi skall gå i mål snart (Tommy Åkesson och Daniel Johansson). Längst ner till vänster ser Staffan Danielsson (c) och Gunilla Wahlén (v) ut som om de har tröttnat på Försvarsmaktens expert Michael Moore, men det är inte Michaels inlägg det är fel på utan det faktum att det är mitt i natten. Längst upp till vänster undertecknar jag slutligen rapporten medan Håkan Juholt (s) jobbar på ett gemensamt projekt som kommer att visa sig inom kort. Bilden i mitten är tagen när allt är klart och ordförande Karin Enström (m) skall signera. Till höger håller försvarsdepartementets expert HC Hagman humöret uppe på Else-Marie Lindgren (kd) med hjälp av choklad.

Långsamt påväg mot målet

Jag sitter på ett tåg som i tur och ordning har fått fel på datorerna, strömfel och nu senast var det växelfel. Men långsamt, mycket långsamt (och väldigt försenad) närmar jag mig Stockholm för ett möte med Försvarsberedningen. Det är slutspurt inför fredagens överlämnande av rapporten.

Ibland känns det som ett steg fram, två steg bak. Men sedan plötsligt lossnar det och vi rör oss framåt. Det är ganska tungjobbat, vilket är en smula oförklarligt då det ändå verkar som abmitionen är att få ihop en rapport som alla, eller nästan alla, står bakom.

Regeringen behöver ha en överenskommelse med oppositionen, om man skall kunna leverera en rapport med ingångsvärden som kan tåla en närmare granskning. Man behöver också ett "handslag" för att kunna lotsa den kommande inriktningspropositionen genom riksdagen (samt också för att kunna hantera försvarsfrågan internt inom framför allt (m) men också inom regeringen).

Frågan är då varför oppositionen skall hjälpa regeringen med detta? Det hade ju annars bara varit att luta sig tillbaka och betrakta spektaklet. Det enkla svaret är att det vore förödande för verksamheten. Till det kommer att oppositionen också behöver en "ram" som är färdigprocessad och som man har att förhålla sig till, både inför och efter valet 2010.

Sista kurvan innan upploppet

Försvarsberedningen lämnar sin rapport fredagen den 13 (ha ha, jag vet vad ni tänker!) och sammanträder så det står härliga till de kommande veckorna. Det betyder att det blir lite sparsamt med inlägg här på bloggen den närmaste tiden. Jag lägger upp en av mina Jan Stenmark-favoriter. Om det har något med beredningens arbete att göra? Inte det minsta.

(Ursäkta den minimala texten. Det står: "Jag fattade fortfarande inte att jag faktiskt rymt från hela skiten.")

Från Vilnius till Falköping

Vår dag i Vilnius inleddes med briefing på ambassaden och sedan samtal med Säkerhets- och försvarsutskottet vid Seimas (bilden till höger).
En av simultantolkarna hade en lite speciell språkmelodi, hennes sätt att uttala Sovjetunionen var fantastiskt roligt; SovjetUUUNNNiooon...

Efter det hade vi 30 minuter på oss att shoppa någon sak att ta med sig hem innan lunchen med vice försvarsminister och vice utrikesminister (bilden i mitten).

Därefter följde ett beredningssammanträde (bilden till vänster) och hemresa till Sverige igen sen eftermiddag.

Från Riga till Vilnius

I Riga träffade beredningen bland andra överbefälhavare brigadgeneral Juris Maklakovs (bilden till vänster tillsammans med ordf. Karin Enström (m)). Vi mötte också Saeimans försvarsutskott och innan dess att dagens beredningsmöte tog sin början (bild en till höger) var vi vid utrikesministeriet.

Efter beredningens interna möte satte vi oss på nytt i en buss, denna gången med destination Vilnius. Man kan lösa ut många svåra frågor under en lång busstransport. Bilden (i mitten) visar när Håkan Juhult (s) försöker övertyga Else-Marie Lindgren (kd) och Michael Moore (Försvarsmaktens expert) om något.

Klockan var 00.20 när vi klev av bussen vid hotellet. Trots den sena timman möttes vi upp av Kristian Bouveng som är tillträdande försvarsattaché vid Sveriges beskickning i Vilnius med sidoackreditering i Warszawa.

Från Tallinn till Riga

Dagen startade i Riigikogu och möte med det estniska Försvarsutskottet. Därefter möte med försvarsminister Jaak Aaviksoo (bilden till höger) och en trevlig lunch på residenset med ett antal kunniga och engagerade företrädare för den estniska tankesmedjan International Centre for Defence Studies. Därefter besökte vi Nato-centret för cyberförsvar innan vi klev på bussen till Riga (bilden till vänster).

Nu är det sen kväll i Lettland. I morgon är det fullt upp med möten under förmiddagen (försvarsministeriet, Saeimans försvarsutskott, utrikesministeriet). Sedan har beredningen internt sammanträde under eftermiddagen, innan det är dags att bänka sig i bussen igen för avfärd mot Vilnius, det sista stoppet på resan.

Tallinn

Sen kväll i Tallinn efter en intressant dag i Helsingfors. Vi tillbringade förmiddagen på Försvarsministeriet, åt lunch på den svenska ambassaden och tillbringade eftermiddagen tillsammans med regeringens arbetsgrupp för utarbetande av 2008 års säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse. Där diskuterades, utöver det nordiska samarbetet och strukturfrågor för våra respektive militära försvar, också IT-säkerhet och utveckligen i Ryssland.

På kvällen satte vi oss till rätta för sammanträde och textbehandling ombord på en båt i riktning mot Tallinn. I morgon skall vi träffa det estniska försvarsutskottet, försvarsministern, företrädare för en tankesmedja och besöka det nya Nato-centret för cyberförsvar innan avfärd mot Lettland och Riga.

Arbetet med beredningens rapport fortsätter. Vi jobbar oss sakta men säkert genom frågorna. Vissa saker går smidigt, andra saker tar längre tid. Det förankras, stöts och blöts, förhandlas och diskuteras ständigt i olika konstellationer. Det är beredningens sätt att jobba, man testar argument på varandra, ryker ihop, hittar gemensamma intressen, uppfinner något nytt och alldeles strålande - tills dess att någon skjuter hål på det och man får börja om. Det är dynamiskt och alla är djupt engagerade.

Bäst och sämst just nu

Bäst: Att vi är samlade under slutfasen av arbetet under många dygn, så att man inte behöver avbryta mitt i en svår fråga och inte ses förrän nästa sammanträde. Att alla bjuder till (ledamöter som experter) och verkligen anstränger sig för att komma framåt samt att ingen har en orubblig agenda utan förmår lyssna och ta till sig goda argument.

Sämst: Att man inte riktigt kan vara säker på hur regeringen behandlar beredningens kommande rapport (hur kommer rapporten viktas mot andra underlag och Försvarsdepartementets egna analyser?), att regeringspartierna kunde vara lite bättre koordinerade och sammanpratade (det hade underlättat) och att jag har varit borta länge hemifrån och längtar hem!

Bilden till höger visar UD:s expert Andreas Ekengren i samspråk med Sveriges ambassadör i Finland, Eva Walder-Brundin. Bilden till vänster är tagen under sammanträdet i båten påväg till Tallinn. Från vänster: Försvarsdepartementets expert HC Hagman, ledamöterna Staffan Danielsson (c), Håkan Juholt (s) och Gunilla Wahlén (v).

Kirkenes

Försvarsberedningen är nu i Kirkenes, i morgon bär det av mot Ivalo för vidare transport till Helsingfors. Här i Norge får vi bland annat påtagliga och skrämmande beskrivningar av miljösituationen, klimatförändringarnas konsekvenser och dess säkerhetspolitiska kopplingar samt en analys av Ryssland som är viktig att höra.

Vi fortsätter att kombinera resan med rapportarbete och under halva dagen idag har vi brottats med bland annat personalförsörjningsavsnittet.

(Den högra bilden är tagen under beredningens sammanträde i St Petersburg. Den vänstra bilden visar den norske statssekreteraren Espen Barth Eide)