FRA utreds?

Fredrick Federley (c) skriver följande på sin blogg idag:

"Utöver detta har regeringen själv tagit initiativ till en utredning om vad som egentligen sker på FRA och hur det står till med de uppgifter om olaglig lagring av uppgifter som vi sett i media den sista tiden."

Och det är ju lite spännande mot bakgrund av det frågesvar som Sten Tolgfors lämnade den 11 juni som svar på Max Anderssons (mp) fråga med följande slutkläm:

"Det finns således starka skäl att tro att FRA har ägnat sig åt avlyssning vars laglighet kan ifrågasättas. Avser ministern att vidta några åtgärder för att utreda om i vilken utsträckning detta har skett?"

Hur ministerns svar löd? Jo såhär: "Jag ser mot den bakgrunden ingen anledning att ytterligare utreda FRA:s verksamhet."

De enda liberalerna

Åh, vad jag gillar den illustration som Expressen har gjort till Peter Rådbergs och Peter Erikssons debattartikel om FRA idag!

I en radio nära dig

Studio Ett, P1, klockan 16:

Nordic Battle Group. I sex månader var Erik Skogberg redo att rycka ut i strid. Han ingår i EUs insatsstyrka Nordic Battle Group som stått beredd att snabbt skickas till någon uppblossad kris någonstans i världen. Nu tackas de stridsberedda soldaterna av under pompa och ståt - men det blev aldrig någon utryckning. Varför då?

Hör Karl Engelbrektsson, chef för Nordic Battle Group, Urban Ahlin, vice ordf. utrikesutskottet (s), Sten Tolgfors, försvarsminister (m), Annika Nordgren Christensen, ledamot i försvarsberedningen (mp), Alice Petrén, korrespondent och Gunilla Herolf, forskare SIPRI.

Inslaget om NBG finner man här (10 min in i klippet).

Testa gränserna?

Det finns ett talesätt som lyder När en utrikesminister inte får fler ideer ger han sig ut på resa.

Och Carl Bildt reser som bekant hela tiden.

Men en idé som han förfäktar, vilket jag är glad för, är ett utökat nordiskt samarbete. Han skriver på sin blogg om att Thorvald Stoltenberg, på uppdrag från de nordiska utrikesministernarna, skall "tänka fritt och högt" kring hur det nordiska samarbetet "kan utvecklas på något decenniums sikt eller så".

Tanken är, skriver Bildt, att han skall presentera ett papper mot slutet av året som kan stimulera debatten i dessa viktiga frågor.

Skulle man inte kunna processa någon form av strategidokument, som utarbetas med Stoltenbergs studie som grund, gemensamt i de nordiska ländernas parlament? Debatt i största allmänhet är ju naturligtvis kul i sig, men eftersom målet med studien bland annat är att undersöka vilka möjligheter de nordiska länderna har att utveckla och fördjupa sitt utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete, samt att undersöka hur samarbetet på bästa sätt kan bidra till att stärka gemensamma insatser när detta är aktuellt, bör ju parlamenden kopplas in. Och varför inte testa lite nordisk samverkan på riktigt, genom ett gemensamt utskott mellan parlamenten?

Snacka om att utmana byråkratin - bara en sådan sak!

I väntan på Godot

Tre nordiska försvarschefer (Juhani Kaskeala, Håkan Syrén och Sverre Diesen) publicerar en gemensam debattartikel i Finland, Sverige och Norge. De skriver med anledning av att de idag lägger fram en rapport, Nordic Supportive Defence Structures (NORDSUP) Progress report, för försvarsministrarna. I denna rapport har man tillsammans analyserat omkring 140 aktuella samarbetsområden. Bland dessa finns det ett fyrtiotal lovande områden som kan genomföras omgående. Försvarsmakten föreslår att dessa påbörjas redan nästa år.

På Försvarsmaktens hemsida skriver man:

"De samarbetsförslag som vinner politiskt gillande kommer att vidareföras av särskilda "samordnings- och ledningskontor" i respektive lands försvarshögkvarter. Dessa bör inrättas under hösten 2008 för att skapa bästa möjliga förutsättningar för långsiktighet och överblick i det fortsatta utvecklingsarbetet. En annan viktig uppgift blir att lägga en metodmässig grund för harmonisering av respektive lands krav på förmågor, förband och materielprojekt."

Det är tydligt att man från försvarschefernas sida vill skjutsa på det politiska beslutsfattandet, inte minst i Sverige. ÖB förväntar sig klartecken att gå vidare redan i de planeringsanvisningar som lämnas inför Försvarsmaktens septemberunderlag. Det går ju inte att vänta till propositionen i december, då händer ingenting förrän våren 2009.

Denna otålighet kommer också till uttryck i den underlag (se sid 6) Försvarsmakten lämnade till försvarsdepartementet i förrgår:

"Försvarsmakten understryker betydelsen av omedelbara politiska beslut och uppdrag till Försvarsmakten att påbörja samarbete i de områden som kan startas redan 2009 – för att åstadkomma kostnadsreduceringar men också för att markera vilja till samarbete och därmed skapa en ökad trovärdighet för projektet som helhet."

Det man skriver, om än med lite omskrivningrar, är: Fatta beslut och ge oss körorder, annars gör vi oss till åtlöje i den nordiska kretsen.

I sak är det inget helt nytt i debattartikeln, mer än att Kaskeala har anslutit till Diesen och Syrén, som ju har skrivit tillsammans förut (DN-debatt den 2007-08-31).

Det franska försvaret i omstöpning

Frankrike är i färd med att för första gången på 14 år revidera inriktningen för nationens försvar. Den vitbok om försvar och nationell säkerhet som president Nicolas Sarkozy idag lämnar, och som parlamentet diskuterar senare denna månad, verkar vara intressant läsning.

Något ur innehållet (enligt BBC):

• Intelligence budget for new satellites, drones and other surveillance equipment would double.
• Up to 10,000 soldiers would be assigned to internal security duties ranging from pandemics to cyber-attacks.
• A new national security council will be set up at the Elysee palace.
• Some 54,000 military and civilian defence jobs will be cut.
• Some 50 military bases and other defence facilities will be closed.
• France will trim its army, navy and air force from 271,000 troops to 224,000.
  The new policy will also see the number of combat-ready troops reduced from 50,000 to 30,000.
• The country's defence spending will total 377bn euros ($584bn) from 2009 to 2020, including 200bn euros that will be spent on equipment. As of 2012, the military budget will increase.
• Some of France's four permanent bases in Africa will be shut down.

"Lugnet" före stormen

Igår lämnade Försvarsmakten (FM) sitt ” fördjupade underlag avseende ledning, logistik och grundorganisation m.m.” till regeringen. Redovisningen utgår från slutrapport efter perspektivstudien 2005-2007 ”Ett hållbart försvar för framtida säkerhet” till regeringen samt Försvarsmaktens kompletteringar till budgetunderlag för 2009 från den 15 maj 2008.

I missivet Skriver FM följande om det ekonomiska läget:

”Den försvarspolitiska inriktningen 2004 innebar en anslagsminskning om 3 miljarder kronor per år. De fortsatta och aviserade ekonomiska reduceringarna om ytterligare 3-4 miljarder per år medför att Försvarsmakten befinner sig i en mycket allvarlig ekonomisk situation. Med de tilldelade totala anslagen och beslutad fördelning mellan anslagen kan situationen beskrivas i form av en strukturell obalans. Försvarsmakten finner anledning att särskilt understryka vikten av att se till helheten – den rådande obalansen inom anslagspost 6.1.1, Förbandsverksamhet och beredskap, och den identifierade obalansen mellan föreslagen insatsorganisation och förmåga att inom anslag 6.2, Materiel och anläggningar, materielförsörja densamma långsiktigt. Denna obalans ställer krav på snara och omfattande åtgärder för att återställa balans mellan uppgifter, verksamhet och resurser långsiktigt.”

Vidare konstaterar FM:
”De åtgärder och förslag som framgår av redovisningen är förknippade med risker som är svåra att bedöma utan fördjupade analyser. Dessa berör bland annat utvecklingen av personalförsörjningssystemet och risken för kompetensförluster i samband med den föreslagna och nödvändiga omstruktureringen av främst grundorganisationen. Försvarsmakten kan mot bakgrund av detta och med de osäkerheter som nämnts ovan inte med säkerhet anmäla att myndigheten de närmaste åren kan leverera efterfrågad effekt.”

I huvuddokumentet anger FM fyra alternativ som har tagits fram gällande logistik- och materielproduktion:

− En variant av den norska organisation Forsvarets Logistikorganisation (FLO). Alternativet innebär i princip att FMV till sina huvuddelar integreras i Försvarsmakten.
− En förstärkt logistik- och materielledning i Högkvarteret plus en tjänsteområdesorienterad stödorganisation. Detta skapas genom omstrukturering inom Försvarsmakten och att delar av dagens FMV överförs till Försvarsmakten. Kvarvarande delar av FMV kvarstår i egen myndighet utanför Försvarsmakten.
− Koncentrering av logistik- och materieltjänsten till en ny utvecklad stödmyndighet, utan-för Försvarsmakten, baserad på dagens FMV, delar av Högkvarteret, FMLOG, delar av andra förband ur Försvarsmakten samt eventuellt delar av FORTV och FOI.
− En variant av den danska organisationen Forsvarets Materieltjeneste (FMT)."
Försvarsmakten meddelar att man återkommer i september med ett fördjupat underlag avseende de olika alternativen inför regeringens ställningstagande. Samtliga alternativ, vilka är inklusive de besparingar som angivits i det kompletterande budgetunderlaget den 15 maj 2008, förutsätter att regeringen beslutar om en översyn av ansvarsfördelningen mellan Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets forskningsinstitut och Fortifikationsverket.

Den där översynen är helt överflödig. Jag hoppas inte regeringen kommer lägga tid och kraft på det. Försvarsberedningen har nämligen i politisk enighet, i sin rapport från fredagen den 13:e lämnat följande förslag, som innebär att behovet av översyn övergår till någon form av utredning om hur detta skall genomföras:

”För FMV innebär den fortsatta implementeringen av materielförsörjningsstrategin att dagens organisation behöver renodlas till en organisation för anskaffning av materiel. Tekniskt ansvar för levererad materiel och systemkompetens bör överföras till Försvarsmakten och till industrin. Strävan ska vara att FMV, på de områden där ambitionen inte är att kunna utveckla, först och främst ska besitta generella kompetenser för anskaffning. Marknads-, beställnings-, förhandlings- och inköpskompetens bör förstärkas.”

Och vidare: ”Som en konsekvens av den omfattande omstruktureringen av Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets forskningsinstitut och Totalförsvarets pliktverk som föreslås i denna rapport, bör kvarvarande och relevant verksamhet, på några års sikt, kunna integreras i en ny samlad myndighet. I samband med detta bör också en separat avvecklingsorganisation bildas.”

När det gäller personalförsörjning redovisar FM en beskrivning som skall utvecklas ytterligare i det underlag som lämnas till regeringen i september. I gårdagens underlag beräknas behovet av yrkesofficerare (YO) och planerar för att tillgången på YO är minst 7 400 ÅAK för anslaget 6.1 från och med 1 januari år 2010. Detta är 1 300 färre än det bedömda läget för år 2009 (tidigare plan).

Till detta kommer att FM på grund av personalförsörjningsansvar vid andra myndigheter samt behovet att ”kompetensförsörja eget kompetensområde”, har behov av ett större antal yrkesofficerare än de ÅAK som belastar anslaget 6.1. ”Det totala behovet av yrkesofficerare bedöms till minst 8 700 st för år 2014.”

Försvarsberedningen skriver bl.a. följande om YO i sin rapport:
” Dagens officerssystem är fortfarande i allt för stor utsträckning anpassat efter mobiliseringsförsvarets behov och struktur samt tidigare befälsordning. Detta innebär att det finns en rad obalanser. Åldersstruktur och fördelningen mellan högre och lägre officerare är de största problemen. Detta måste avhjälpas genom aktiva åtgärder.
Införandet av ett tvåbefälssystem är ett viktigt led i ökningen av försvarets användbarhet. Balansen mellan officerare, specialistbefäl och soldater måste noga övervägas. Likaså bör övergångsfasen till det nya tvådelade befälssystemet och införandet av heltidsanställda och kontraktsanställda soldater göras så kort som möjligt genom aktiva åtgärder. Antalet officerare måste stå i proportion till insatsorganisationens behov och antalet soldater.”

När det gäller Reservofficerare skriver beredningen att ”Reservofficerssystemet ska utvecklas då det är ett rationellt och effektivt sätt att förse insatsorganisationen med officerskompetens. Reservofficerskategorin ska utgöras av både officerare och specialistbefäl samt av officerare med särskild civil kompetens (till exempel läkare och jurister). Utbildningen av reservofficerare ska återupptas.”

Här finns det en avsevärd skillnad gentemot FM:s underlag, där man skriver:

”Tidigare genomförda strukturrationaliseringar med ambitionsminskningar har inte haft effekten att antalet RO minskat i takt med att organisation och uppgifter förändrats.
Nu föreslagna strukturella förändringar av grund- och insatsorganisation innebär ett minskat behov av RO . Försvarsmakten planerar för att reducera antalet RO med ca 6 000 st.”
Inom området Soldater och sjömän innebär FM:s planering att en soldatreform antas införas från den 1 januari 2010. Reformen motiveras genom kravet på tillgänglighet, professionalism och insats- samt bered-skapskrav främst för internationell verksamhet.

Försvarsmakten har genomfört en analys av behovet som utgått från:

”− Krav på tillgänglighet för att upprätthålla regional stabilitet inklusive övervakning av territoriet och förmåga att avvisa kränkningar.
− Behov av kompetenser för insatser internationellt och nationellt.
− Behov av att bemanna samtliga system i föreslagen insatsorganisation så att de fortsatt kan utvecklas och nyttjas.”

Vidare skriver FM: ”Som ett sista steg har det analyserade behovet kontrollerats mot regeringens ambition för internationella insatser. Försvarsmakten gör därmed bedömningen att det krävs minst 6 000 anställda heltidstjänstgörande soldater och 20 000 deltidstjänstgörande soldater och sjömän samt 12 000 hemvärnsmän (inklusive 4 000 med ”frivilligavtal”) för att tillsammans med officerare vid insatsförband säkerställa ovan angiven ambition. Redovisat antal är ett minimum.”

(Försvarsberedningen har, utgående från de jämförelser vi gjort av andra länder och ekonomiska förutsättningar, bedömt att insatsförbanden totalt kommer att omfatta ca 20-25 000 personer plus de nationella skyddsstryrkorna.)
Vidare skriver FM att målgruppen för inflödet av militär personal antas utgöra ålderskategorin 18-27 år med genomförd utbildning motsvarande gymnasienivå. ”Detta innebär att marknadsföring av Försvarsmakten som en attraktiv arbetsgivare påbörjas i skiftet mellan grund- och gymnasieskola.”
Glöm det. Om man måste vara 20 år för att gå på Systemet kan man inte vara 18 år när man rekryteras till soldat. Dessutom, när det gäller det där med marknadsföring från 15 års ålder, finns det internationella konventioner som reglerar det.

Försvarsmakten verkar också ha genomgått en tillnyktring när det gäller viktningen heltidsanställda/kontraktsanställda (med kontrakt likande dagens reservofficerare). FM skriver:

”Den militärt anställda och heltidstjänstgörande personalen (samtliga yrkesofficerare, tjänstgörande reservofficerare och anställda soldater) är drygt 30 % av totalvolymen.” Men jag tror man både bör och skall skruva den tyngdpunkten ytterligare, med färre heltidsanställda och fler kontraktsanställda, i enlighet med beredningens avvägningar.

FM:s underlag för inte fram några nya grundorganisatoriska reduceringsförslag. Men en intressant vink om hur tankarna går på Lidingövägen är följande skrivning:

”Nyttjandet utgår från att förbanden förvaltas, produceras och stöds av en grundorganisation. Denna kan antingen utgöras av dagens system med regementen, flottiljer, centra, skolor och baser eller utvecklas till regioner. (…) Gemensamt behöver dessa förbandsdelar (StF, FLB och HV), samordnat av chefen för grundorganisationsenheten, genomföra åtgärder för att höja attraktionen. Detta arbete och rekryteringsarbete bör kopplas mot en geografisk region. Detta syftar till att optimera rekryteringseffekten genom synlighet i samhället och därmed nå en hög attraktion och en viss samhällsförankring. Gemensamt deltagande i informations- och marknadsföringsåtgärder bedöms ge ett högre resultat än andra alternativ. Regionen kan vara stor och är inte den enda rekryteringsmöjligheten. Regionen bör även omfatta avvecklingsåtgärder i form av avtal/samarbete med större arbetsgivare, samarbeten med skolor, universitet och utbildningsföretag m.m.”

Nu gäller det för försvarsdepartementet att få till en, efter rådande omständigheter, så ordnad process som möjligt. Första steget blir att ge Försvarsmakten planeringsanvisningar inför det underlag som skall lämnas i september. Nu har man fått ett viktigt bidrag i form av Försvarsberedningens rapport. Man bör pressa sig till det yttersta inom försvarsdepartementet nu, för att så snabbt som möjligt kunna lämna anvisningarna till FM. Snart bryter ju semestrarna ut. Sedan är det strax september. Och i september är det inte långt till propositionen i december.

Och just nu råder egentligen bara lugnet före stormen...

Gullande med militariseringen?

Från Birger Schlaugs blogg idag:

"För det tredje fattar jag inte hur miljöpartister kan acceptera sitt partis gullande med militariseringen inom EU - vilket fortsatte när Försvarsberedningen presenterade sitt förslag. Till skillnad från vänstern tar ju inte mp avstånd från Nordic Battlegroup. För mig är partiets kovändning när det gäller EU:s stridsgrupper ett lika stort svek som det som Torbjörn Fälldin levererade när han godkände laddande av ny kärnreaktor, trots absolut löfte om motsatsen - enda skillnaden är att det skett smygande, utan större debatt i partiet (trots att Per Gahrton blev så förbannad att han lämnade sitt uppdrag som ansvarig i partistyrelsen)."

I den avvikande uppfattning som Vänsterpariet har lämnat till beredningens rapport skriver Gunilla Wahlén bl.a.:

"Idag har Sverige 900 personer ute i internationella insatser. Försvarsberedningen vill mer än fördubbla den styrkan till 2000 personer samt tillföra ytterligare förmåga till insatser och insatsberedskap. Försvarsberedningen vill dessutom ha möjlighet till ett fortsatt svenskt deltagande i EU:s stridsgruppskoncept. Sveriges åtagande i Nordic Battlegroup består idag av 2300 personer och har hittills kostat, utan att varit ute i någon insats, närmare 1,5 miljarder kronor. Sverige ska inte delta i EU:s stridsgruppkoncept med Battlegroups som på kort varsel kan sättas in i en konflikt utan ett FN-mandat bakom sig."

Den där sista slängen om FN-mandat är naturligtvis helt vilseledande, det framstår som att deltagande i BG-konceptet innebär att man måste åka runt världen och agera utan FN-mandat. Vad är det då vänstern vänder sig emot i rapporten? Jo deras avvikande uppfattning syftar på följande skrivning:

"Insatsorganisationen kommer att bestå av ett stort antal tillgängliga förband. Med dessa ska Sverige ha förmåga att:

• över tid kunna hålla upp till 2000 personer ur markstridskrafterna insatta internationellt och nationellt
• över tid kunna göra snabba evakuerings- eller förstärkningsinsatser med upp till 300 personer.
• periodvis kunna upprätthålla en planerad snabbinsatsberedskap motsvarande ramnationsansvaret i EU:s stridsgruppkoncept.
• hålla relevanta delar av flyg- och marinstridskrafterna tillgängliga för insatser och snabbinsatsberedskap."

Således: Kunna upprätthålla en planerad snabbinsatsberedskap motsvarande ramnationsansvaret i EU:s stridsgruppskoncept. Beredningen tar inte ställning till BG11 (alltså huruvida Sverige skall bidra till och/eller leda en BG år 2011 eller ej. Det har riksdagen beslutat att just riksdagen skall besluta).

Slutsats: Birger ansluter sig indirekt, genom sitt gullande med vänstern, till en uppfattning om att Sverige skall fokusera på det nationella försvaret (mer hemvärn/skyddsstyrkor, mer utbildning av värnpliktiga, inget internationellt samarbete etc. samtidigt som man (enligt vänsterns avvikande uppfattning till beredningens rapport) ställer sig bakom målen för vår säkerhet och målet för det militära försvaret:

"Jag instämmer helt i de, av en enig beredning framtagna, principer om personalförsörjning och principer för materiel- och logistikförsörjning, Att huvuddelen av Försvarsmaktens personal växlar mellan en civil och en militär tjänst tycker vi är en bra lösning. Jag instämmer även i de föreslagna reduceringar och neddragningar på bl.a. materialsidan inom den svenska Försvarsmakten."

Vänstern är således bl.a. med på att öka den internationella insatsförmågan, men de vill inte använda sig av denna ökade förmåga utan bara organisera och betala för den. Om Birger vill vara konsekvent, då måste han avvisa Vänsterns försvarspolitik (och inte bara omfamna en av deras slutsatser).

Avdelning skicklig påverkan