måndag 23 april 2007

Nybliven ledamot

Jag har blivit invald i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Det är ett ganska modigt val av den traditionstyngda akademien (jag är grönast i dubbel bemärkelse - både yngst och miljöpartist).

När jag började formulera idéer till mitt inträdesanförande, anmärkte mitt wordprogram på ordet "Krigsvetenskapsakademien". Det kom upp en ruta med ”Beakta ordformen Krigsvetenskapsakademien. I vanlig text kan den kännas ålderdomlig eller främmande”. Det är inte speciellt rättvist mot akademien, men det bekräftar de fördomar som jag hade mot verksamheten för säg 10 år sedan. Min inställning har ändrat sig sedan dess, för det var var ungefär då jag började läsa akademiens tidskrift, den s.k. "Gula Tidskriften". Där har jag hittat många guldkorn under åren och den har starkt bidragit till kunskapsinhämtningen för min egen del.

Sedan finns det, som i alla sammanhang, en och annan nostalgiker som väcker både irritation och förundran. På samma sätt som mitt ledamotskap säkert är uppseendeväckande för en del av dem som hör till det mer traditionella eller konservativa gardet. Det kanske också kommer att väcka funderingar i miljöpartiet, jag menar, en akademie med både Kung och Krig i samma namn... Men de flesta tycker nog att det är bra att finnas med och göra sin röst hörd i alla de sammangang som erbjuds. Själv lockas jag alltid av oförutsägbara vägar.

Jag ser särskilt fram emot att bidra till diskussioner som rör den bredare säkerhetspolitiska hotbilden med bland annat klimatförändringar, samhällets sårbarhet, sociala klyftor och resursbrist som bakomliggande konfliktorsaker.

Akademien är indelad i sex avdelningar, var och en representerande olika kompetenser inom försvaret. Jag återfinns i avdelning V (annan vetenskap av betydelse för totalförsvaret).

8 kommentarer:

Birger Schlaug sa...

Milde Moses! Vart bär det hän...?

Annika Nordgren Christensen sa...

Vi får väl se, först bär det i alla fall hän mot ett inledningsanförande som jag hoppas skall vara av intresse..

Birger Schlaug sa...

Fädernelandets försvar - mod och kunskap. Se är devisen för föreningen. Krigets sköna konst. Hoppas du inte känner dig alltför hemma - och om du gör det så ta det som ett varningstecken... Ungefär som att få beröm på ledarsidor som bär på ideologier, vars grunder hotar miljö och människors rött till drägligt liv.

Annika Nordgren Christensen sa...

Försvar betyder, i miljöpartiets tappning, allt från att hejda klimatförändringar till att bekämpa fattigdom. Det gäller att försöka bidra till att omdefiniera vad ett "bra försvar" egentligen innebär - en viktig uppgift för de Gröna. Och för detta behövs både mod och kunskap...:-) I KKRvA återfinns bland andra Wilhelm Arell, Hans Blix, Ove Bring och jan Eliasson - som väl knappast är speciellt militaristiska. De bidrar säkert med sina speciella kompetenser. Jag tycker det är viktigt att inte hålla sig till sin grupp och bara debattera med de egna. Då förvandlas man till en sekt och utvecklingen drivs knappast framåt.

Birger Schlaug sa...

Nej, vem har sagt att man bara skall hålla sig till sina egna? Inte jag i alla fall. Men man kanske skall vara mån om att vara uppmärksam på när man sitter på ett sluttande plan. Man bör åtminstone fundera på om man trivs där eller inte. Trivs man så är det väl okej - men de som inte trivs skall nog inte betraktas som sekterister för det.

Annika Nordgren Christensen sa...

Vi är helt överens!

Birger Schlaug sa...

Puss!

Anonym sa...

Skrämmande!