Politik är att vilja

Det drar ihop sig.
Det vankas besked.

Onsdag 13 februari klockan 9.00 presenterar utrikesminister Carl Bildt regeringens utrikesdeklaration. Rimligtvis bör den extremt försenade skrivelsen om en strategi för internationella insatser ha landat på riksdagens bord innan den utrikespolitiska debatten äger rum (i så fall genom ett extra regeringssammanträde). Om inte annat för att möjliggöra diskussioner om regeringens inriktning, och inte diskussioner och spekulationer om vad saktfärdigheten beror på.

Å andra sidan kanske Bildt inte känner sig så lockad av att diskutera strategins innehåll och frågan om Tchad-insatsen på samma gång. I alla fall om det gamla kravet från allianspartierna finns med i skrivelsen, om att man skall koncentrera insatserna och inte vara lite här och där i korta nedslag.

Den stora förseningen till Tchad måste föranleda en diskussion. Hur rimligt är det att åka till Tchad och sedan i stort sett vända på klacken och åka hem? Det är dyrt att transportera sig (insatsen beräknas till 379 miljoner kr). Nuvarande riksdagsmandat för insatsen sträcker sig till månadsskiftet maj - juni. Det är bara Sverige som har anmält sig för enbart ett halvår.

Snart vankas också vårbudgeten. Till dess skall genomförandegruppen ha sagt sitt, försvarsministern (finansministern) skall ha bestämt om Försvarsmakten skall få flytta över pengar från materiel- till driftsbudget och -hävdar jag- det skall vara klart i någon form hur det blir med uppgraderingen av JAS till "Super JAS".

I vårbudgeten kan också frågan om ett svenskt deltagande i NRF (NATO:s snabbinsatsstyrka) tas upp. Det rör på sig i Finland och det skulle förvåna mig om inte hela grejen är väldigt lockande för Carl Bildt inför NATO-toppmötet i Bukarest senare i vår. Han vill nog gärna deklarera ett svenskt deltagande då. Förberett är det ju också, sånär som för vilka pengar som skall avdelas till detta (därav att kostnaderna kan komma att aviseras i vårbudgeten).

Bakgrunden är att Försvarsdepartementet i en anmodan den 21 december 2006 gav Försvarsmakten i uppgift att analysera möjliga styrkebidrag till NRF. Försvarsmakten skulle redovisa myndighetens uppfattning om möjliga svenska styrkebidrag till NRF samt under vilka tidsperioder dessa skulle kunna erbjudas. Försvarsmakten skulle även redogöra för de kostnadskonsekvenser föreslagna styrkebidrag får.

I en underbilaga till Försvarmaktens budgetunderlag för 2008 svarar försvaret på denna anmodan. Det av Försvarsmaktens redovisade underlaget, som är processat tillsammans med försvarsdepartementet, visar ett antal möjliga svenska styrkebidrag där några eller något kan anmälas till NRF. Försvarsmakten anmäler att det, utifrån nuvarande planering, finns möjlighet att anmäla marin- och flygvapenförband. Det finns i nuvarande insatsplanering för tidsperioden 2008-2010 inget ekonomiskt utrymme för insatser inom ramen för NRF. Inga pengar är således ännu avsatta till ett svenskt deltagande. Man resonerar väldigt löst om kostnaderna i underlaget, bl.a. kommer det generera kostnader att ha personal med så hög beredskap.

Det enda parti som fram till nu aktivt har drivit svenskt deltagande I NRF är folkpartiet. I oktober 2005 motionerade fp i riksdagen, de bl.a. skriver:

”Ett annat viktigt steg i ett närmande till NATO kunde bli deltagande i alliansens snabbinsatsstyrka, NATO Response Force (NRF).” Den 28 mars 2006 avslogs motionen i riksdagen (2005/06:UU18).

Försvarsministern sade såhär i januari, vid Rikskonferensen i Sälen:

"Nato öppnar för supplementära bidrag från partnerländer till snabbinsatsstyrkan (NRF). Vi hoppas kunna ta ställning i NRF-frågan under våren, gärna inför Bukarest. Gärna tillsammans med Finland".

Tänk om han hade sagt såhär istället:

"Vi hoppas kunna ta ställning till NRF-frågan under våren, gärna inför Bukarest, tillsammans med riksdagens partier".

Värstafallsscenariet nu -utifrån den vilja till så politiskt breda lösningar som möjligt i försvars- och säkerhetspolitiska frågor- är att försvarsberedningens pågående arbete med sin rapport om Försvarsmaktens inriktning m.m. i juni, blir än mer kringskuren vad gäller handlingsfrihet.

Om Försvarsmakten inte får flytta över pengarna mellan anslagen (och det blir totalt kaos). När genomförandegruppen tar hand om all från materielfrågor till rationaliseringsfrågor. Om det blir ett beslut om att uppgradera JAS (ännu en gång). När direktiven till utredningen om frivilligorganisationerna inte finns att läsa ens efter beslutet är fattat, pliktutredningen precis har börjat arbeta och strategin för internationella insatser läggs utan inflytande av oppositionen. Om det till dessa faktorer, vars slutsatser och ingångsvärden i de flesta fall är helt utom räckhåll för oppositionen och -vågar jag påstå- inte sällan också för allianspartierna, om det till detta skall adderas ett färdigt ställningstagande till NRF, med den inriktning och de nya friska pengar det medför, ja då kommer det bli uppförsbacke i beredningen.

Men, politik är att vilja och man skall aldrig ge upp. Det är ju helt enkelt så döviktigt att det blir ett bra inriktningsbeslut för försvaret nu, inom en lång rad områden. Det skall dessutom kunna överleva valet 2010. Därav behovet av att, som sossarna säger, alla skall med...

Allt annat blir dyrt. Och fel.

Oh, the horror

F.d. försvarsminister Björn von Sydow (s) skriver idag på SvD:s Brännpunkt under rubriken Värnplikt bättre än yrkesarmé.

Hans huvudsakliga skäl till att avvisa Försvarsmaktens inriktningsförslag är att det leder till för många officerare och alldeles för få soldater vilket blir "för litet i volym och uthållighet–och för dyrt!" Han nämner perspektivplaneringens siffror: 11000 officerare, 6800 soldater och 6700 civila.

Oh, the horror! Jag stutsar till på dessa siffror (men drar inte samma slutsats som von Sydow). Jag tänker; hur kan det vara möjligt att vi har en befälskår om ca 11000 när Finland har drygt 8000 officerare och utbildar 25000 värnpliktiga och 25 000 reservister, jämfört med våra 5-6000 värnpliktiga! Tror von Sydow att vi kan ha lika många officerare som idag och utbilda dubbelt så många?

Tja, kanske. Om vi inte hade haft en så stor andel högre officerare (som därmed inte befinner sig i utbildningsproduktionen), nämligen ca 34% (!) av befälskåren. I Finland är den siffran 15%. I Norge 22% och i Danmark är andelen högre officerare 15%.

Terrorismbekämpning enligt regeringen

Jag har nu läst regeringens skrivelse "Nationellt ansvar och internationellt engagemang – En nationell strategi för att möta hotet från terrorism".

Den lämnar ett lika intetsägande intryck som dagens debattartikel i DN.

Men kanske, på ett sätt, är det väl tur det.
Nu skriver nämligen regeringen att begreppet terrorism rymmer många fler företeelser än planering och utförande av konkreta attentat:

"Det kan handla om propaganda och spridning av våldsbudskap, insamlande av pengar och stöd till terroristnätverk eller deras familjer, indoktrinering, rekrytering till självmordsattentat, utbildning i gerillakrigföring eller bombtillverkning".

"Indoktrinering", omfattar det politiska partier?
"Spridning av våldsbudskap", omfattar det vissa stycken i gamla testamentet?

Det är ganska intressant att en hel skrivelse om terrorism undviker att definiera terrorism. Det i sig öppnar för att en rad åtgärder kan användas för i stort sett vad som helst eftersom det kan rymmas inom begreppet terrorism.

I skrivelsen redovisar regeringen sin syn på utgångspunkterna för svensk terrorismbekämpning samt presenterar viktigare förslag som kommer att genomföras under mandatperioden under fyra övergripande rubriker; avvärja, förebygga, skydda mot och hantera konsekvenser av terroristverksamhet. De åtgärder som föreslås är dock inte sällan sådant som antingen redan är påbörjat eller sådant som är en del av pågående arbete.

Under rubriken "Avvärja effektivare" aviserar regeringen följande åtgärder:

• Regeringen kommer att uppmuntra och vid behov ge specifika uppdrag för att främja ökad myndighetssamverkan. Anm. "Uppmuntra"?! Det är humor.
• Ny lagstiftning om buggning och preventiva tvångsmedel har trätt i kraft från 2008.
  En utredning för översyn av polisens arbetsmetoder tillsätts.
• För att möjliggöra bättre myndighetssamverkan med andra EU-länder presenteras en proposition om genomförande av delar av det s.k. Prümrådsbeslutet för riksdagen under 2008.
• Sverige bidrar aktivt för att utveckla Europol och Eurojust.
• Brottsbekämpande myndigheter föreslås ges tillgång till EU:s viseringssystem. En proposition om svenskt genomförande väntas under 2008.
• Inom EU och bilateralt ska en dialog med andra länder föras för att utbyta erfarenheter och finna vägar till ett än bättre samarbete och stärkande av de mänskliga rättigheterna. Anm. Är detta något som regeringen avser påbörja nu? Det verkar ju lite... slappt.
• Regeringen kommer att aktivt verka för att en överenskommelse nås om en övergripande FN-konvention mot terrorism. Anm. Och hur menar regeringen att terrorism skall definieras i en sådan konvention? Vad skall terrorism-begreppet omfatta?
• Vidareutveckling av det straffrättsliga samarbetet eftersträvas.
• Fortsatt dialog förs för att kunna stärka de mänskliga rättigheterna i internationella sammanhang. Anm. Är detta också något nytt?!
• Möjligheten övervägs att återkalla svenskt medborgarskap om t.ex. felaktiga uppgifter lämnats i syfte att dölja terroristanknytning.
• Nytt lagförslag för att införliva EU:s tredje penningtvättsdirektiv beräknas vara färdigt 2008.
• Regeringen överväger vilka ytterligare åtgärder som krävs för att Sverige ska kunna genomföra sina åtaganden enligt FN:s säkerhets-rådsresolutioner.

Under rubriken "Förebygga effektivare" aviserar regeringen följande åtgärder:

• Dialog som medel för att skapa fler möjligheter för representanter för det civila samhället att ge sin syn på hotbilder och möjliga åtgärder ska utnyttjas i högre utsträckning.
• Ett nationellt projekt för stärkande och skydd av demokratin sjösätts under mandatperioden. Anm. Jag är förtvivlat skeptisk till sådana "nationella projekt". Det är lönsamt för oss kommunikationskonsulter, men uppdraget är så brett och stort att det kan leda till precis hur (lite) och vad som helst.
• Möjligheter att ge stöd till personer som vill lämna extremistiska, våldsfrämjande miljöer studeras närmare. Anm. Detta är riktigt bra!
• Ratificering av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism förbereds.
• En policy tas fram i samarbete med Sida för hur och i vilken utsträckning utvecklingssamarbete, inom ramen för biståndsmålet, ska kunna utgöra ett instrument för att stärka staters egen förmåga att förebygga terrorism.
• Sverige ska även fortsättningsvis vara en viktig bidragsgivare till kapacitetshöjande insatser, framför allt inom FN och EU. Det bilaterala stödet till länder med särskilda behov ska fortsätta. Rättsäkerhets-perspektivet och respekten för de mänskliga rättigheterna ska genom-syra alla svenska insatser och stöd till rättssektorn ska fortsatt vara prioriterat. Stödformerna ska utvecklas för att därtill innefatta andra relevanta sektorer.

Under rubriken "Skydda effektivare" aviserar regeringen följande åtgärder:

• Pågående utredning skydd för samhällsviktiga anläggningar följs upp för anpassa skyddet till dagens säkerhetspolitiska hotbild.
• Ökad samverkan för att förhindra att massförstörelsevapen eller relaterat material sprids via Sverige ska fortsatt genomföras.
• Ratifikation av FN:s konvention om nukleär terrorism förbereds

Under rubriken "Effektivare konsekvenshantering" aviserar regeringen följande åtgärder:

• Pågående utredningar för att stärka den centrala nivåns förmåga att hantera kriser följs upp för att ytterligare stärka samverkansförmågan. Anm. Vilka pågående utredningar? Syftar man på Salomonsons utredning om krishanteringsfunktion i RK och Alltid redo! Dessa är ju avslutade sedan länge?
• Övningar och vidareutbildning är även fortsatt en ordinarie del av verksamheten för de myndigheter som har att hantera konsekvenser av en extraordinär händelse.
• Erfarenheter från genomförda övningar ska följas upp. Anm. Oj, kan man med att avslöja att detta inte redan görs?
• Ett arbete för att skapa medvetande om företags och enskildas ansvar i krissituationer och om vilka de egentliga hoten är påbörjas. Anm. Kommenterar detta mer nedan.

Mitt övergripande perspektiv är att samhällets måste organiseras på ett så uthålligt och robust sätt som möjligt eftersom det innebär att man bättre kan stå emot hot och stora kriser -vad än som ligger bakom dem. Det kan vara ett terroristdåd. Men det kan också vara en meteorit, en kärnkraftsolycka eller en olycka med farligt gods (tänk bara tanken järnvägsvagn med farliga ämnen som spårar ur och går itu på Göteborgs- eller Stockholms central eller på väg genom någon stad utmed rälsen. Det sistnämnda, farliga utsläpp, lär t.ex. vara betydligt mer sannorlikt än ett terroristdåd.

Regeringen är inne på detta resonemang när de t.ex. skriver att "Statens primära mål på området är att skydda individer och samhällsviktiga funktioner genom att minska sårbarheten. Detta arbete måste organiseras och bedrivas så att alla sorts hot kan bemötas. Det kräver åtgärder inom i stort sett alla samhällssektorer".

Men sedan urskiljer man som sagt terrorismen och konstaterar att "I strävan efter att minska hoten från terrorister rör de viktigaste åtgärderna förbättrad säkerhet vid gränser, skydd av transporter och transportmedel, skydd runt viktigare infrastrukturanläggningar, förbättrade instrument för att skydda samhällsviktiga funktioner mot terrorism samt möjligheter att förhindra obehörigas tillgång till vapen eller farliga ämnen".

Är det de viktigaste åtgärderna för att minska hotet från terrorister?

Inte så länge det finns människor beredda att spränga sig själva i luften. Och inte så länge det finns människor som är beredda att sända förståndshandikappade kvinnor att sprängas på ett torg.

Dessa individer kommer alltid att hitta en väg runt de skydd som byggs upp. Jag tror den viktigaste åtgärderna vi kan göra -lite på tvärs med detta- är dels att arbeta systematiskt för ett öppet och tolerant samhälle istället för ett slutet kontrollsamhälle med starkare och starkare "skyddsmetoder" och dels att arbeta för ökad framtidstro och framtidsmöjligheter för unga (hemma och borta). Det minskar rekryteringsmöjlighter och direkt eller indirekt stöd, vilket i sin tur krymper den "marknad" som utgör den luft som terrorister andas.

Nu till den sista punkten ovan om att ett arbete skall påbörjas för "att skapa medvetande om företags och enskildas ansvar i krissituationer och om vilka de egentliga hoten är".

Detta följs inte upp i texten och framstår därför som ganska mystiskt. Det är jättebra att trycka på enskildas ansvar (och möjligheter) i krissituationer, men vad är det för "arbete" som skall påbörjas? Och vad menas med att skapa medvetande om vilka de egentliga hoten är? Vilka är de egentliga hoten, enligt regeringen?

Mystiskt, eller i varje fall kryptiskt.

Strategi mot terrorism

Idag (fredag) presenterar regeringen en nationell strategi mot terrorism, för riksdagen. Det skriver utrikesministern och justitieministern på DN-debatt.

Ett "samlat grepp om terrorismfrågan" skall tas, skriver ministrarna. Dock utan att presentera några konkreta förslag - i alla fall inte i artikeln. Istället skriver man att "Senare under våren kommer berörda myndigheter att följa upp den strategi som nu presenteras för riksdagen med en handlingsplan. Planen ska innefatta konkreta åtgärder för att förbättra samverkan, utbildning och det operativa arbetet".

I artikeln står det också att "Målet är att Sverige ska möta terroristhotet med hjälp av en bred beredskap, god samordning och ett effektivt resursutnyttjande (...) Samordningen mellan myndigheterna måste bli ännu bättre".

Intressant. Det skall bli mycket spännande att läsa regeringens strategi (den finns ännu inte på nätet).

Underbart!

Bird & Fortune The Admirals Interview. Detta är my cup of tea!

(Tack Kristoffer för tipset)

Bryssel ToR

Försvarsberedningen har tillbringat tre dagar i Bryssel, därav det tillfälliga avbrottet i bloggandet. Jag återkommer med reflektioner från resan senare, men kan tills vidare bjuda på några bilder.

Överst ses beredningens huvudsekreterare Jan Hyllander, Allan Widman (fp) och ordförande Karin Enström (m) i ett samtal med smått legendariske Gareth Evans, International Crisis Group. Där under diskuterar försvarsdepartementets expert HC Hagman med Javier Solana, EU: s utrikespolitiske talesman.

Försvarsmakten redovisar orsaker

Försvarsmakten inkom igår till regeringen med sitt svar på regeringens anmodan att förklara orsakerna till kostnadsfördyrningarna. TT/SvD redovisar här.

Bland de åtta punkter som Försvarsdepartementet begärt att få redovisade återfinns frågan om varför Försvarsmakten ändrat bedömningen av det ekonomiska läget i förhållande till budgetunderlaget för 2008 som lämnades till regeringen i mars 2007. Försvarsmakten skriver i sitt svar att de viktigaste orsakerna är knutna till konsekvenser av den fortsatta reformeringen. Det understryks också att det i budgetunderlaget för 2008 fanns osäkerheter som Försvarsmakten till alla delar inte kunde förutse.

Den öppna delen av Försvarsmaktens redovisning finns att läsa här.

Försvarsmakten delar in fördyringarna i fyra områden:

Försvarsmaktens omställning/ reformering
• Utgörs av fördyringar som Försvarsmakten självt har fattat beslut och med stark och direkt koppling till Försvarsmaktens reformering. De kunde inte förutses i budgetunderlaget p g a reformeringens omfattning och komplexitet. Exempel är löne- och verksamhetsmedel kopplade till NBG 08, införandet av nytt förbandsutbildningssystem samt stöd kopplat direkt till insatsverksamheten.

Försvarsmakten övrigt
• Utgörs av fördyringar vilka bedöms nödvändiga av verksamhetskäl t ex beslut om antalet avgångar med SP, dels uteblivna rationaliseringar m a a FFU eller alltför optimistiska antaganden avseende egna initierade rationaliserings- & effektiviseringsåtgärder.

Yttre omständigheter
• Utgörs av fördyringar föranledda av orsaker som Försvarsmakten inte kan råda över, t ex resultat av centrala förhandlingar om löner och pensioner.

Regeringsbeslut
• Utgörs av fördyringar som Försvarsmakten inte kan råda över och är föranledda av beslut från regeringen i form av t ex minskade ekonomiska ramar eller andra beslut vilka inte har finansierats fullt ut.

Det finns mycket att kommentera i Försvarsmaktens redovisning, men låt mig för tillfället bara välja en sak: Förskjutning rationalisering av central ledning.

I ett tidigare blogginlägg länkar jag till siffror från Försvarsförvaltningsutredningen, bland annat när det gäller administration. De tål att plockas upp igen när Försvarsmaktens i sin redovisning skriver följande:

"Planeringen för 2008 har visat att de förväntade besparingarna inom Försvarsmakten inte har genomförts i den utsträckning som beräknats för innevarande år. Exempelvis har de planerade kostandsreduktionerna inom administration inte fullt ut kunnat genomföras i den takt som var planerad. Till stor del kan denna försening kopplas till att PRIO måste vara infört innan rationaliseringen kan tas ut. Detta ger en försämring 2008 om 140 mkr. Denna försämring kommer delvis att bestå över tiden".

Inkalla ett dreamteam!

SvD:s Mikael Holmström vilar inte på tangentbordet. Idag skriver han om den "summering och bedömning" av Försvarsmaktens ekonomiska läge som försvarsministern har delgett regeringskretsen och som SvD tagit del av. Den bekräftar allvarliga ekonomiska problemen för åren 2009-2011:

"Det samlade underskottet för förbandsverksamheten kan vara 4,5 till 6 miljarder på de tre åren efter 2008".

Ministerns summering ger uttryck för att det är "direkt kontraproduktivt" att omfördela de av Försvarsmakten begärda 850 miljoner kronor från materiel och utveckling till drift. Försvarsministern kritiserar också de åtgärder av panikartad karaktär som skall spara in de återstående 650 miljoner som saknas. Ministern konstaterar helt riktigt att det inte löser några ekonomiska problem utan bara flyttar fram dem i tid och "i värsta fall även ackumulerats".

Departementet begär därför en detaljerad redovisning av vilka konsekvenser panikåtgärderna får för verksamheten, försvarsförmåga och Sveriges internationella relationer.

Det är lätt att hålla med ministern. Det blir dyrt att panikspara och anslagsöverföringar löser inga problem på djupet. Frågan är bara vad Försvarsmakten skall göra istället, under rådande omständigheter?

Försvarsministern borde omedelbart kalla in en samling kunniga individer som från sätta sig med Försvarsmaktens perspektivplan och räkna igenom de egentliga kostnaderna för den föreslagna verksamheten. Det är ett faktum att perspektivplanen får stort genomslag i kommande beslut kring verksamhet och organisation. Om man vill komma till rätta med Försvarsmaktens ekonomi även långsiktigt, måste verksamhet och kostnader hänga ihop redan från början. Det finns nog skäl att förmoda att perspektivplanens kostnadsberäkningar inte är alldeles fullständiga.

Det bästa beslut Sten Tolgfors kunde fatta just nu, vore att kalla in de tre som genomförde den så kallade Försvarsförvaltningsutredningen, nämligen: Peter Lagerblad, Ola Hedin och Tobias Steen. Dessa tre skulle kunna gå igenom dels läget i allmänhet och dels studera de förslag som både Försvarsmakten lägger nu för att dra i nödbromsen samt de beräkningar som ligger till grund för Försvarsmaktens perspektivplanering. Gärna med förstärkning i form av miljöpartiets superekonom Lennart Olsen (som ingick i utredningens referensgrupp). Ett dreamteam!

Anm. Om någon har förträngt de kostnadsökningar mellan 1997-2004 som utredningen redovisade, rekommenderas följande slideshow från utredningens redovisning vid Sälenkonferensen för några år sedan. Studera särskilt bilderna 2-10 där en hel del intressanta jämförelser redovisas.

Inträdet är ett faktum

Igår höll jag mitt inträdesanförande för Kungliga Krigsvetenskapsakademien avd. V. Temat var Klimatförändringarnas etablering som säkerhetspolitiskt hot och till min stora glädje accepterade Peter Haldén, FOI, att opponera på mitt anförande. Det gjorde han, som förväntat, med den äran och resultatet kommer så småningom att publiceras i Gula Tidskriften.


Det känns bra att kunna bidra med ett nytt ämnesområde till akademien. Jag är väldigt övertygad om att varje säkerhetspolitisk analys som saknar klimatförändringsperspektivet kommer att betraktas som grund, ja till och med obsolet framöver.


I en rapport, The Budgets Compared: Military vs. Climate Security, som publicerades idag skriver den amerikanska tankesmedjan IFPF bland annat följande:

"Accepting his Nobel Peace Prize, Al Gore called on the nations of the world to mobilize to avert climate disaster "with a sense of urgency and shared resolve that has previously been seen only when nations have mobilized for war."

"This report measures in fiscal terms how far our own nation has to go to reach that goal. For the 2008 fiscal year, the government budgeted $647.51 billion for military security. It budgeted $7.37 billion to slow climate change. (...) For every dollar allocated for stabilizing the climate, the government will spend $88 on achieving security by military force. (...) The government is allocating 99% of combined federal spending on military and climate security to military security".

Vidare konstaterar IFP:

"In addition to laying out the disparities between the two budgets and analyzing where the money is going, this report traces the connections between military and climate security, including the following:

• Climate change will create enormous problems for the U.S. military, as the military itself has confirmed.
• The U.S. military contributes to the problem of climate change more than any other single institution worldwide.
• The Bush administration's foreign policy of leading with one (the military) and largely ignoring the other (stabilizing climate) are the two most prominent causes of the United States' loss of standing in the world.

Begränsad övervakning i Ryssland

Utrikesminister Bildt skriver på sin blogg att OSSE har fått inbjudan från Ryssland att sända valobservatörer inför presidentvalet i början av mars. Ca 70 personer inbjuds att följa valrörelsen under ca fyra dagar.

Bildt skriver:

"Att detta inte ger möjlighet till någon rimlig och saklig och allsidig bedömning av valrörelsen är lika uppenbart som det med all sannolikhet är avsiktligt. Det som förblir lite av ett mysterium är den osäkerhet och nervositet som dessa allt hårdare begränsningar på möjligheten att observera val i Ryssland innebär".

I Financial Times kan man läsa att "Europe's leading election watchdog has warned Moscow that it will scrap its monitoring of Russia's presidential poll on March 2 - weeks after it boycotted parliamentary voting - unless its observers can start work next week.

The Organisation for Security and Co-operation in Europe's elections arm said it wanted permission to send a "core" team of 20 observers to Russia next week. The national authorities have said observers cannot arrive before February 28.

The OSCE's Office for Democratic Institutions and Human Rights said the restrictions "don't give us enough time for any kind of meaningful observation".

(Helt apropå klipper jag in en filmsnutt för de som eventuellt har missat utrikesministerns framtoning som 17-åring.)

Snöbollen rullar vidare

DN:s Gunnar Jonsson skriver idag om att det underskott Försvarsmakten dras med 2008 (ungefär 1,5 miljarder) blir minst lika stort för vart och ett av de kommande tre åren. Nu avkrävs Försvarsmakten månadsvisa budgetrapporter till regeringen.

- De hittills föreslagna åtgärderna är av nödstoppskaraktär. Flera gör att kostnaderna ökar de kommande åren i stället, säger Sten Tolgfors till DN.

Jo precis. Jag hoppas bara att detta kan leda till berättigad krismedvetenhet inom och utom regeringen. Om det inte tas krafttag i strukturen, inklusive hårda prioriteringar, baxas bara denna snöboll framåt i tiden. Den växer och blir större. Panikbromsningarna blir mer panik än broms (och "kostar" ytterligare pengar på sikt).

DN skriver att frågan om överföring mellan anslagen avgörs i vårbudgeten och att en ny försvarsproposition kommer till hösten.

Ovanpå allt detta kommer en proposition om att ingå ett avtal kring strategiskt transportflyg (SAC, Strategic Airlift Capability) nu i februari. Man kan undra vad det kostar. Men å andra sidan är ju det motiverat utifrån operativa krav (transportera sig till insatsområden).

Det är däremot inte en (ytterligare) uppgradering av JAS. Det skall också klämmas in i materieplanen under våren. Antingen i form av ett informellt men bindande besked till Norge (vilket måste förankras med socialdemokraterna utifall det blir regeringsskifte 2010 plus att det går på tvärs mot den öppnare materielanskaffningsprocess som riksdagen fattat beslut om i flera år), eller formellt i vårbudgeten eller allra senast i budgetpropositionen för 2009 (vilket vore demokratiskt betydligt bättre).

Det är ju faktiskt så att man bara behöver lägga pussel med Norges tidsplan för anskaffning av nya stridsflygplan för att förstå att det svenska beskedet måste komma i närtid. Nästa sak att fundera över är hur man från statsmakterna skall agera för att se till så att det inte blir en svensk uppgradering oavsett om Norge väljer JAS Gripen eller ej.

Tillbaka till försvarsministerns uttalanden i DN.

"Sten Tolgfors vill inte föregripa Försvarsmaktens svar på regeringens frågor men tror att många bäckar små har blivit större. Budgetunderlagen på förbandsnivå har brustit, liksom uppföljningen. Där heter lösningen ökad politisk kontroll".

Försvarsmakten skall rapportera månadsvis till försvarsdepartementet. Jag ställer mig frågande till nyttan med denna åtgärd. Möjligen kan det bidra till att den politiska ledningen inser hur djupa de strukturella problemen är, och att det får upp känslan av ansvarstagade över de rattar och kranar det faktiskt är upp till politiker att vrida på. I så fall är det en bra åtgärd. Men det är ju naturligtvis inte en åtgärd som i sig förbättrar situationen eller rättar till några problem.

Sossarna på dekis

"Nuderaffären" har en utrikes- och försvarspolitisk koppling som jag tänkte ta upp idag.

Mona Sahlin sade i samband med att Per Nuder petades från sin post som talesman i ekonomiska frågor att han inte har den lust och engagemang som krävs.

Samtidigt kom det fram att hon hade erbjudit honom positionen som utrikespolitisk talesman för socialdemokraterna. Sahlin citeras i SvD:

–Annars var vi egentligen överens och jag har också erbjudit Pär Nuder andra uppdrag bland annat som utrikespolitisk talesman som han sagt nej till. Men han kommer att ha en viktig och stor roll även i fortsättningen.

Vad kan man dra för slutsatser av detta?

För det första att Mona Sahlin inte tycker att laget behöver toppas inom det utrikes- och säkerhetspolitiska området. Politikområdet ses väl förmodligen inte som något vinnande kort inför valet 2010, inget som socialdemokraterna vill göra något stort nummer av, men som något som av tradition betraktas som tungt och fint. En tillräckligt bra "gubbhylla" helt enkelt.

För det andra undrar jag vad den nuvarande talesmannen i utrikespolitisska frågor, Urban Ahlin, tycker om det här? Jag tycker att Ahlin är duktig, senast vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen gjorde han bra ifrån sig. Det kan inte vara kul att veta att man i partiledarens ögon är helt utbytbar och att man är kvar därför att Nuder sade nej.

Det är beklämmande att socialdemokraterna behandlar både försvars- och utrikesfrågorna som lämpliga "rockadplattformar". Anders Karlsson (s) blev ordförande i Försvarsutskottet och Nuder skulle ha blivit utrikespolitiker, inte för att de brinner för dessa frågor direkt (inte vad jag har kunnat se i varje fall) utan därför att andra personer skulle ta över deras positioner.

Socialdemokraterna hade kunnat välja en annan väg, i enlighet med traditioner från förr.

Föredömet har talat i Davos

"We have the future in our own hands. A global agreement to combat climate change must be reached; for example, a rational handling of the climate change challenge must be made politically possible in every major economy of the world. I firmly believe that global business has a key role to play since political reservations often are based on a fear that local business will be disadvantaged through a global agreement."

Vem har sagt detta i Davos måntro?
Jo allas vår Lars G. Josefsson, Vattenfall.

Vattenfall, detta föredöme.
(Ironi går väl fram här. Det gör det väl?)

"Klimatförändring i Östersjöområdet - igår, idag och imorgon"

Air temperature changes for the Baltic Sea basin from 1871-2004, shown as deviation from the 1961-1990 mean value. Bars represent annual values, the black curve shows the smoothed data.

I en ny bok sammanställs forskningsresultat om regional klimatförändring i Östersjöområdet.

Puff från SMHI:s hemsida:

"Arbetet som tillkommit genom Östersjösamarbetet BALTEX har genomförts av ett 80-tal forskare från 13 länder. Bland resultaten framgår att temperaturökningen i Östersjöområdet varit större än den globala förändringen under 1900-talet. En sammanställning av flera olika klimatscenarier visar också på en stor framtida ökning i temperatur (4-6 grader för svenska förhållanden fram till slutet av 2000-talet), ökad årsnederbörd, minskad utbredning av snö- och istäcken. Boken tar också upp konsekvenser av klimatförändringar för ekosystem, både till lands och till sjöss".

Läs mer i pressmeddelandet, här.

Krisa inte

En helt ovetenskaplig uppskattning är att försvarspolitiker ägnar 80 % av sin tid till att tänka på frågor som har med det militära försvaret att göra.

Det är ganska irrationellt, ur många olika aspekter. Vi kan ju nämligen vara helt säkra på att kriser av olika slag kommer att drabba landet -hela eller delar- och att frågan om strömavbrott inte är ett om utan ett när och hur omfattande. Med andra ord helt andra tidsperspektiv och sannorlikhetsperspektiv än det väpnade angreppet.

När medvetenheten om att kalla kriget var slut sjönk in, ja då försvann "Om kriget kommer", med dess anvisningar om hur man skulle göra, från telefonkatalogen. Någon motsvarighet till detta "skyltfönster" i varje hem finns väl inte längre. Så det gäller nog för var och en att bära med sig lite baskunskaper.

DN bistår dock med instruktioner. Civilförsvarsförbundet står för kunskapen:

"På landsbygden är återkommande strömavbrott inget ovanligt. Men de senaste årens stormar har även drabbat tidigare förskonade bostadsområden. Många undrar handfallet hur man klarar matlagning och värme - och vad i all världen gör man med toaletten?

Klimatförändringarna för bland annat med sig blåsigare väder. Men teknikberoendet gör oss sårbarare när tekniken fallerar, konstaterar Jan Alsander, utbildningschef på Civilförsvarsförbundet.

- I dag har vi tappat mycket kunskap. På 1800-talet visste alla hur man håller värmen och lagar mat utan el. Rätt hanterat är ett strömavbrott inte farligt. Man behöver inte vara orolig för att det är mörkt, menar Jan Alsander.

- Under 99,9 procent av mänsklighetens historia har vi klarat oss utan el. Med lite kunskap och förberedelser har vi en mental beredskap, och det är det allra viktigaste".

Läs vidare här.

Förhandlingar med diktatur - avtal med demokrati

Det handlar mycket om JAS Gripen här på bloggen just nu.

Idag fattade regeringen beslut om att sälja sex Gripen och ett radarövervakningssystem till Thailand. Det kan ju framstå som väldigt lägligt, nu när parlamentet precis har öppnat igen (i måndags) efter 16 månader av militärdiktatur.

Mikael Östlund, pressekreterare åt försvarsminister Sten Tolgfors, trycker också på just detta i sina kommentarer:

"- Militärjuntan upplöste sig den 22 januari. Ett nytt parlament har tillträtt och man har utsett talman och vice talmän. Inom kort förväntas också en premiärminister utses. Så Thailand är inte längre en militärdiktatur", säger han till TT.

Inte när avtalet skrivs under, nej. Men under tiden som avtalet förhandlades fram. Betyder inte det någonting? Nej, formellt sett gör det -otroligt nog- inte det. Vi har ju inga demokratikriterier i den svenska exportlagstiftningen. Men stridigheterna inom landet finns det däremot kriterier för. Men även denna gång kommer man att bortse från det. Allt annat vore en ren sensation.

Innan avtalet kan träda i kraft krävs att ett godkännande av Inspektionen för strategiska produkter (ISP), som granskar all vapenexport från Sverige. Försäljningen av stridsflygplanet Jas Gripen till Thailand har dock fått ja från de svenska myndigheter som behandlar vapenexport vid två tillfällen redan; för tolv respektive tio år sedan. Därutöver behandlade ISP frågan när den bindande offerten lämnades över till Thailand för två år sedan . Då kom, som brukligt är, Försvarets materielverk till ISP med en underrättelse om att man tänkte lämna anbud. Den godkändes. Detta var alltså före militärkuppen. Man gjorde med andra ord bedömningen vid andra omständigheter än de som var rådande under den sista förhandlingstiden.

Man har förhandlat klart med en militärdiktatur, men man skriver under kontraktet med en demokratiskt vald regering. Denna demokratiskt valda regering har minst en sak gemensam med sin föregångare: Man har att hantera den väpnade konflikten i de södra delarna av landet.

Anm. Det var inte precis solklart att försäljningen skulle komma upp vid dagens regeringssammanträde. Man hade valt att maskera det ganska kraftfullt i följande paragraf (eller rättare sagt, jag gissar att det var i följande paragraf):

"9 Framställning från Försvarets materielverk om bemyndigande att förnya samt utöka internationell överenskommelseFö2007/2498/MIL(delvis)".

Man kan jämföra det med ett annat av dagens beslut, som då framstår som ett under av tydlighet:

"8 Framställning från Försvarets materielverk om att få förhandla och ingå kompletterande avtal avseende JAS 39 Gripen med UngernFö2008/5/MIL".

Frågestund om JAS Gripen

Under riksdagens frågestund idag ställde miljöpartiets Peter Rådberg en fråga om eventuell uppgradering av JAS Gripen till försvarsministern. Frågorna och svaren redovisas i sin helhet:

Anf. 69 PETER RÅDBERG (mp):

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsministern.
Försvarsministern var ju i Motala i förrgår och hade en mycket öppen attityd till en ytterligare uppgradering av JAS till så kallad E/F-nivå. Det uttalande som försvarsministern gjorde i Motala tycker jag, milt sagt, är oförskämt. Jag tycker att det är en förolämpning mot riksdagen som förra våren tog ett beslut om en uppgradering från så kallad A/B-nivå till C/D-nivå med hänvisning till att det inte skulle bli någon ytterligare uppgradering före 2020.

Försvarsministern och regeringen brukar tala om stabilitet och långsiktighet i försvarets materielförsörjning samt att de operativa behoven ska styra. Båda dessa faktorer står i bjärt kontrast till den eventuella satsning som nu är på gång.

Min fråga till försvarsministern är: Vad gäller? Är det det som riksdagen beslutade i våras om en C/D-nivå eller är det super-JAS på E/F-nivå som gäller?

Anf. 70 Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Herr talman! Det är kul att jag i alla fall får prata här för Miljöpartiet. Nu är det tydligen yttrandeförbud som gäller för regeringen. Ingen får tycka och ingen får tänka.

Så här ligger det till, Peter Rådberg. Det finns en Handlingsplan Gripen som är antagen och som jag som mitt första större beslut satte i gång. Den syftar till att uppgradera A-versionen till C-versionen. Den syftar också till ett demonstratorprojekt som pågår mellan nu och 2010 för att titta på nästa generations teknik, det vill säga vad kommer i perioden 2020 till 2040? Den utvecklingen behöver inte komma i gång förrän 2015, men Miljöpartiet tycker att ingen i regeringen eller ens i riksdagen, vad vet jag, får prata om vad som ligger 15 år fram i tiden.
Dimensioneringen av Sveriges flygvapen sker utifrån Sveriges behov, punkt slut. Däremot är det alldeles utmärkt om vi kan få en nordisk samverkan och delaktighet i teknikutveckling, om vi kan dela kostnader med andra och att vi får Gripenfamiljen att växa, inte minst i ett nordiskt perspektiv.

Det som gäller är att vi uppgraderar den nuvarande A/B-versionen av Gripen till C/D-version. Då får vi 100 plan av precis samma snitt. Det sänker kostnader och förbättrar möjligheten för Försvarsmakten att använda dem mångsidigt. Vad som kommer efter detta, Peter Rådberg, är det min och din skyldighet att förhålla oss till.

Anf. 71 PETER RÅDBERG (mp):

Herr talman! Tack för svaret. Försvarsministern säger att det är Sveriges behov som ska gälla. Vilka är då Sveriges behov om vi ska uppgradera till så kallad E/F-nivå? Riksdagen har ju, som jag sade tidigare, fattat beslut om att det räcker med C/D-nivå fram till 2020, och innan bläcket hinner torka kommer regeringen med ytterligare ett förslag om att uppgradera till E/F-nivå.
Det nya planet är en ombyggnad av det gamla, men det blir så många nya delar att man i praktiken kan tala om ett helt nytt plan till miljardkostnader. Det kommer naturligtvis att kosta skattebetalarna miljarder kronor. Det tycker jag är oacceptabelt.

Försvarsministern pratar om Sveriges behov. Vilka är behoven för Sverige att uppgradera från C/D-nivå till E/F-nivå?

Anf. 72 Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):
Herr talman! Nu säger Miljöpartiet emot sig självt i varje inlägg. Vi talar ju om perioden efter 2020. För att vi ska ha något att tala om måste tekniken finnas på plats, annars har vi inget att ta ställning till.

Att livstidsförlänga Gripensystemet är ett mycket gott ekonomiskt alternativ för Sverige för att möta våra behov. Det är också det som skapar andras intresse för Gripensystemet att vi ser att det har så mycket teknisk potential för framtiden.

Den handlingsplan som riksdagen och jag har varit med och beslutat om ger grund för Norges och andra länders intresse för Gripen. För att testa på en flygande testbänk har riksdagen och jag beslutat om ett demonstratorprogram som pågår fram till 2010. Inga beslut är fattade. Vi förbehåller oss, precis som andra partier, rätten att tycka och tänka långsiktigt utan Miljöpartiets tillåtelse. Det går inte att 2019 komma på att vi behöver ett plan 2020. Man måste börja prata nu och utveckla teknik. Inga beslut är fattade.
................................

Kommentar: Ministern vill göra gällande att frågan om en eventuell uppgradering till den E/F-nivå som norrmännen är intresserade av -under förutsättning att Sverige har samma typ- är en fråga för framtiden. Han säger att det är något som i så fall skall starta 2015. Men, om drivkraften i detta är en eventuell JAS-affär med Norge, då måste Sverige hålla samma tidtabell som grannlandet. Om Norge bestämmer sig för vilket plan de skall köpa, säg kring 2010, måste de veta att Sverige gör samma affär vid detta tillfälle. Den svenska regeringen måste således bestämma sig samtidigt som Norge, det vill säga i närtid.

Som ministern säger själv, det går inte att 2019 komma på att man behöver ett plan 2020. Det går alltså inte att vänta till 2015 med att säga till Norge att vi skall ha samma sorts JAS om de måste ha besked om Sveriges åtaganden vid tidpunkten för ett norskt beslut kring 2010.

Ministern kommenterar "SuperJAS"

Försvarsministern besökte Motala under gårdagen, den främsta anledningen till det var naturligtvis Saab Underwater Systems med anledning av det avbrutna projektet TMS. Men besöket medförde också offentliga kommentarer kring frågan om eventuell ytterligare uppgradering av JAS Gripen till "SuperJAS".

Försvarsminister Tolgfors sade, enligt Corren, att han inte är negativ till tanken på att även Sverige skulle kunna byta till den tredje och starkare version av Gripen som erbjuds till Norge.

Correns reporter hänvisar till den Brännpunktartikel som folkpartiets försvarspolitiske talesman Allan Widman skrev i veckan, där han bland annat föreslog att Sverige skulle köpa lika många Gripen som Norge, 48 stycken. Det skulle öka möjligheterna att sälja Gripen till Norge och ge samordningsvinster.

Från Corren:

"Sten Tolgfors vill dock inte binda sig på något sätt i den frågan eftersom det är Sveriges behov som styr bland annat det antal Gripen Sverige behöver".

"– Man dock säga att större gripenfamiljen blir, desto bättre är det för oss. Då kan vi vara med och dela på utveckling med andra. Det är så långt frågan har kommit".

Bild: Ola Fagerberg, Corren

Kopplingen mellan klimat och säkerhet

Ta dig tid att titta på denna video. Den handlar om arbetet med den rapport som The CNA Corporation presenterade i april 2007: National Security and the Threat of Climate Change.

Det är saker på gång i USA kring detta, t.ex. vad gäller underrättelsetjänsten:

"(...) both Houses of Congress are now considering legislation that would put Federal intelligence experts to work studying the connection between climate change and national security. Both H.R. 2082 and S. 1538 would direct the Director of National Intelligence to submit to Congress, within 270 days of enactment, "a National Intelligence Estimate (NIE) on the anticipated geopolitical effects of global climate change and the implications of such effects on the national security of the United States."

Olika uppfattningar om informationen

På försvarsdepartementets ärendeförteckning inför morgondagens regeringssammanträde finns en beslutspunkt som lyder:

"Uppdrag till Ekonomistyrningsverket att lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en tillförlitlig intern styrning och kontroll inom Försvarsmakten Fö2008//EPS"

Idag kom Försvarsmaktens begäran till regeringen om att få flytta 200 miljoner kronor från anslaget för materiel och anläggningar och 100 miljoner från anslaget för forskning och utveckling till förbandsverksamheten. Denna begäran är en är en komplettering till den tidigare hemställan om överföring av 550 miljoner från anslaget för materiel och anläggningar till anslaget för förbandsverksamhet. Det innebär att Försvarsmakten begär att totalt 850 miljoner omfördelas till förmån för förbandsverksamhet.

Att notera är dock den mening som återfinns på Försvarsmaktens hemsida:

"Hemställan var muntligt kommunicerad med Försvarsdepartementet före årsskiftet."

Och det är ju något annat än vad försvarsministern har sagt.

Det som hittills har kommunicerats är att han strax före jul fick veta att försvaret hade brist på pengar. Tolgfors säger t.ex. till Expressen (länk ovan):

"Då ville man flytta 500 miljoner kronor från ett anslag till ett annat för att fylla hålen. Någon vecka senare fick Sten Tolgfors en chock. Då behövde man plötsligt 850 miljoner i stället.

- Det har växt mer än 300 miljoner över jul. Det är väldigt mycket pengar, en ökning på nästan 60 procent, säger Sten Tolgfors till Expressen.se".