Politik är att vilja

Det drar ihop sig.
Det vankas besked.

Onsdag 13 februari klockan 9.00 presenterar utrikesminister Carl Bildt regeringens utrikesdeklaration. Rimligtvis bör den extremt försenade skrivelsen om en strategi för internationella insatser ha landat på riksdagens bord innan den utrikespolitiska debatten äger rum (i så fall genom ett extra regeringssammanträde). Om inte annat för att möjliggöra diskussioner om regeringens inriktning, och inte diskussioner och spekulationer om vad saktfärdigheten beror på.

Å andra sidan kanske Bildt inte känner sig så lockad av att diskutera strategins innehåll och frågan om Tchad-insatsen på samma gång. I alla fall om det gamla kravet från allianspartierna finns med i skrivelsen, om att man skall koncentrera insatserna och inte vara lite här och där i korta nedslag.

Den stora förseningen till Tchad måste föranleda en diskussion. Hur rimligt är det att åka till Tchad och sedan i stort sett vända på klacken och åka hem? Det är dyrt att transportera sig (insatsen beräknas till 379 miljoner kr). Nuvarande riksdagsmandat för insatsen sträcker sig till månadsskiftet maj - juni. Det är bara Sverige som har anmält sig för enbart ett halvår.

Snart vankas också vårbudgeten. Till dess skall genomförandegruppen ha sagt sitt, försvarsministern (finansministern) skall ha bestämt om Försvarsmakten skall få flytta över pengar från materiel- till driftsbudget och -hävdar jag- det skall vara klart i någon form hur det blir med uppgraderingen av JAS till "Super JAS".

I vårbudgeten kan också frågan om ett svenskt deltagande i NRF (NATO:s snabbinsatsstyrka) tas upp. Det rör på sig i Finland och det skulle förvåna mig om inte hela grejen är väldigt lockande för Carl Bildt inför NATO-toppmötet i Bukarest senare i vår. Han vill nog gärna deklarera ett svenskt deltagande då. Förberett är det ju också, sånär som för vilka pengar som skall avdelas till detta (därav att kostnaderna kan komma att aviseras i vårbudgeten).

Bakgrunden är att Försvarsdepartementet i en anmodan den 21 december 2006 gav Försvarsmakten i uppgift att analysera möjliga styrkebidrag till NRF. Försvarsmakten skulle redovisa myndighetens uppfattning om möjliga svenska styrkebidrag till NRF samt under vilka tidsperioder dessa skulle kunna erbjudas. Försvarsmakten skulle även redogöra för de kostnadskonsekvenser föreslagna styrkebidrag får.

I en underbilaga till Försvarmaktens budgetunderlag för 2008 svarar försvaret på denna anmodan. Det av Försvarsmaktens redovisade underlaget, som är processat tillsammans med försvarsdepartementet, visar ett antal möjliga svenska styrkebidrag där några eller något kan anmälas till NRF. Försvarsmakten anmäler att det, utifrån nuvarande planering, finns möjlighet att anmäla marin- och flygvapenförband. Det finns i nuvarande insatsplanering för tidsperioden 2008-2010 inget ekonomiskt utrymme för insatser inom ramen för NRF. Inga pengar är således ännu avsatta till ett svenskt deltagande. Man resonerar väldigt löst om kostnaderna i underlaget, bl.a. kommer det generera kostnader att ha personal med så hög beredskap.

Det enda parti som fram till nu aktivt har drivit svenskt deltagande I NRF är folkpartiet. I oktober 2005 motionerade fp i riksdagen, de bl.a. skriver:

”Ett annat viktigt steg i ett närmande till NATO kunde bli deltagande i alliansens snabbinsatsstyrka, NATO Response Force (NRF).” Den 28 mars 2006 avslogs motionen i riksdagen (2005/06:UU18).

Försvarsministern sade såhär i januari, vid Rikskonferensen i Sälen:

"Nato öppnar för supplementära bidrag från partnerländer till snabbinsatsstyrkan (NRF). Vi hoppas kunna ta ställning i NRF-frågan under våren, gärna inför Bukarest. Gärna tillsammans med Finland".

Tänk om han hade sagt såhär istället:

"Vi hoppas kunna ta ställning till NRF-frågan under våren, gärna inför Bukarest, tillsammans med riksdagens partier".

Värstafallsscenariet nu -utifrån den vilja till så politiskt breda lösningar som möjligt i försvars- och säkerhetspolitiska frågor- är att försvarsberedningens pågående arbete med sin rapport om Försvarsmaktens inriktning m.m. i juni, blir än mer kringskuren vad gäller handlingsfrihet.

Om Försvarsmakten inte får flytta över pengarna mellan anslagen (och det blir totalt kaos). När genomförandegruppen tar hand om all från materielfrågor till rationaliseringsfrågor. Om det blir ett beslut om att uppgradera JAS (ännu en gång). När direktiven till utredningen om frivilligorganisationerna inte finns att läsa ens efter beslutet är fattat, pliktutredningen precis har börjat arbeta och strategin för internationella insatser läggs utan inflytande av oppositionen. Om det till dessa faktorer, vars slutsatser och ingångsvärden i de flesta fall är helt utom räckhåll för oppositionen och -vågar jag påstå- inte sällan också för allianspartierna, om det till detta skall adderas ett färdigt ställningstagande till NRF, med den inriktning och de nya friska pengar det medför, ja då kommer det bli uppförsbacke i beredningen.

Men, politik är att vilja och man skall aldrig ge upp. Det är ju helt enkelt så döviktigt att det blir ett bra inriktningsbeslut för försvaret nu, inom en lång rad områden. Det skall dessutom kunna överleva valet 2010. Därav behovet av att, som sossarna säger, alla skall med...

Allt annat blir dyrt. Och fel.

Oh, the horror

F.d. försvarsminister Björn von Sydow (s) skriver idag på SvD:s Brännpunkt under rubriken Värnplikt bättre än yrkesarmé.

Hans huvudsakliga skäl till att avvisa Försvarsmaktens inriktningsförslag är att det leder till för många officerare och alldeles för få soldater vilket blir "för litet i volym och uthållighet–och för dyrt!" Han nämner perspektivplaneringens siffror: 11000 officerare, 6800 soldater och 6700 civila.

Oh, the horror! Jag stutsar till på dessa siffror (men drar inte samma slutsats som von Sydow). Jag tänker; hur kan det vara möjligt att vi har en befälskår om ca 11000 när Finland har drygt 8000 officerare och utbildar 25000 värnpliktiga och 25 000 reservister, jämfört med våra 5-6000 värnpliktiga! Tror von Sydow att vi kan ha lika många officerare som idag och utbilda dubbelt så många?

Tja, kanske. Om vi inte hade haft en så stor andel högre officerare (som därmed inte befinner sig i utbildningsproduktionen), nämligen ca 34% (!) av befälskåren. I Finland är den siffran 15%. I Norge 22% och i Danmark är andelen högre officerare 15%.

Terrorismbekämpning enligt regeringen

Jag har nu läst regeringens skrivelse "Nationellt ansvar och internationellt engagemang – En nationell strategi för att möta hotet från terrorism".

Den lämnar ett lika intetsägande intryck som dagens debattartikel i DN.

Men kanske, på ett sätt, är det väl tur det.
Nu skriver nämligen regeringen att begreppet terrorism rymmer många fler företeelser än planering och utförande av konkreta attentat:

"Det kan handla om propaganda och spridning av våldsbudskap, insamlande av pengar och stöd till terroristnätverk eller deras familjer, indoktrinering, rekrytering till självmordsattentat, utbildning i gerillakrigföring eller bombtillverkning".

"Indoktrinering", omfattar det politiska partier?
"Spridning av våldsbudskap", omfattar det vissa stycken i gamla testamentet?

Det är ganska intressant att en hel skrivelse om terrorism undviker att definiera terrorism. Det i sig öppnar för att en rad åtgärder kan användas för i stort sett vad som helst eftersom det kan rymmas inom begreppet terrorism.

I skrivelsen redovisar regeringen sin syn på utgångspunkterna för svensk terrorismbekämpning samt presenterar viktigare förslag som kommer att genomföras under mandatperioden under fyra övergripande rubriker; avvärja, förebygga, skydda mot och hantera konsekvenser av terroristverksamhet. De åtgärder som föreslås är dock inte sällan sådant som antingen redan är påbörjat eller sådant som är en del av pågående arbete.

Under rubriken "Avvärja effektivare" aviserar regeringen följande åtgärder:

• Regeringen kommer att uppmuntra och vid behov ge specifika uppdrag för att främja ökad myndighetssamverkan. Anm. "Uppmuntra"?! Det är humor.
• Ny lagstiftning om buggning och preventiva tvångsmedel har trätt i kraft från 2008.
  En utredning för översyn av polisens arbetsmetoder tillsätts.
• För att möjliggöra bättre myndighetssamverkan med andra EU-länder presenteras en proposition om genomförande av delar av det s.k. Prümrådsbeslutet för riksdagen under 2008.
• Sverige bidrar aktivt för att utveckla Europol och Eurojust.
• Brottsbekämpande myndigheter föreslås ges tillgång till EU:s viseringssystem. En proposition om svenskt genomförande väntas under 2008.
• Inom EU och bilateralt ska en dialog med andra länder föras för att utbyta erfarenheter och finna vägar till ett än bättre samarbete och stärkande av de mänskliga rättigheterna. Anm. Är detta något som regeringen avser påbörja nu? Det verkar ju lite... slappt.
• Regeringen kommer att aktivt verka för att en överenskommelse nås om en övergripande FN-konvention mot terrorism. Anm. Och hur menar regeringen att terrorism skall definieras i en sådan konvention? Vad skall terrorism-begreppet omfatta?
• Vidareutveckling av det straffrättsliga samarbetet eftersträvas.
• Fortsatt dialog förs för att kunna stärka de mänskliga rättigheterna i internationella sammanhang. Anm. Är detta också något nytt?!
• Möjligheten övervägs att återkalla svenskt medborgarskap om t.ex. felaktiga uppgifter lämnats i syfte att dölja terroristanknytning.
• Nytt lagförslag för att införliva EU:s tredje penningtvättsdirektiv beräknas vara färdigt 2008.
• Regeringen överväger vilka ytterligare åtgärder som krävs för att Sverige ska kunna genomföra sina åtaganden enligt FN:s säkerhets-rådsresolutioner.

Under rubriken "Förebygga effektivare" aviserar regeringen följande åtgärder:

• Dialog som medel för att skapa fler möjligheter för representanter för det civila samhället att ge sin syn på hotbilder och möjliga åtgärder ska utnyttjas i högre utsträckning.
• Ett nationellt projekt för stärkande och skydd av demokratin sjösätts under mandatperioden. Anm. Jag är förtvivlat skeptisk till sådana "nationella projekt". Det är lönsamt för oss kommunikationskonsulter, men uppdraget är så brett och stort att det kan leda till precis hur (lite) och vad som helst.
• Möjligheter att ge stöd till personer som vill lämna extremistiska, våldsfrämjande miljöer studeras närmare. Anm. Detta är riktigt bra!
• Ratificering av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism förbereds.
• En policy tas fram i samarbete med Sida för hur och i vilken utsträckning utvecklingssamarbete, inom ramen för biståndsmålet, ska kunna utgöra ett instrument för att stärka staters egen förmåga att förebygga terrorism.
• Sverige ska även fortsättningsvis vara en viktig bidragsgivare till kapacitetshöjande insatser, framför allt inom FN och EU. Det bilaterala stödet till länder med särskilda behov ska fortsätta. Rättsäkerhets-perspektivet och respekten för de mänskliga rättigheterna ska genom-syra alla svenska insatser och stöd till rättssektorn ska fortsatt vara prioriterat. Stödformerna ska utvecklas för att därtill innefatta andra relevanta sektorer.

Under rubriken "Skydda effektivare" aviserar regeringen följande åtgärder:

• Pågående utredning skydd för samhällsviktiga anläggningar följs upp för anpassa skyddet till dagens säkerhetspolitiska hotbild.
• Ökad samverkan för att förhindra att massförstörelsevapen eller relaterat material sprids via Sverige ska fortsatt genomföras.
• Ratifikation av FN:s konvention om nukleär terrorism förbereds

Under rubriken "Effektivare konsekvenshantering" aviserar regeringen följande åtgärder:

• Pågående utredningar för att stärka den centrala nivåns förmåga att hantera kriser följs upp för att ytterligare stärka samverkansförmågan. Anm. Vilka pågående utredningar? Syftar man på Salomonsons utredning om krishanteringsfunktion i RK och Alltid redo! Dessa är ju avslutade sedan länge?
• Övningar och vidareutbildning är även fortsatt en ordinarie del av verksamheten för de myndigheter som har att hantera konsekvenser av en extraordinär händelse.
• Erfarenheter från genomförda övningar ska följas upp. Anm. Oj, kan man med att avslöja att detta inte redan görs?
• Ett arbete för att skapa medvetande om företags och enskildas ansvar i krissituationer och om vilka de egentliga hoten är påbörjas. Anm. Kommenterar detta mer nedan.

Mitt övergripande perspektiv är att samhällets måste organiseras på ett så uthålligt och robust sätt som möjligt eftersom det innebär att man bättre kan stå emot hot och stora kriser -vad än som ligger bakom dem. Det kan vara ett terroristdåd. Men det kan också vara en meteorit, en kärnkraftsolycka eller en olycka med farligt gods (tänk bara tanken järnvägsvagn med farliga ämnen som spårar ur och går itu på Göteborgs- eller Stockholms central eller på väg genom någon stad utmed rälsen. Det sistnämnda, farliga utsläpp, lär t.ex. vara betydligt mer sannorlikt än ett terroristdåd.

Regeringen är inne på detta resonemang när de t.ex. skriver att "Statens primära mål på området är att skydda individer och samhällsviktiga funktioner genom att minska sårbarheten. Detta arbete måste organiseras och bedrivas så att alla sorts hot kan bemötas. Det kräver åtgärder inom i stort sett alla samhällssektorer".

Men sedan urskiljer man som sagt terrorismen och konstaterar att "I strävan efter att minska hoten från terrorister rör de viktigaste åtgärderna förbättrad säkerhet vid gränser, skydd av transporter och transportmedel, skydd runt viktigare infrastrukturanläggningar, förbättrade instrument för att skydda samhällsviktiga funktioner mot terrorism samt möjligheter att förhindra obehörigas tillgång till vapen eller farliga ämnen".

Är det de viktigaste åtgärderna för att minska hotet från terrorister?

Inte så länge det finns människor beredda att spränga sig själva i luften. Och inte så länge det finns människor som är beredda att sända förståndshandikappade kvinnor att sprängas på ett torg.

Dessa individer kommer alltid att hitta en väg runt de skydd som byggs upp. Jag tror den viktigaste åtgärderna vi kan göra -lite på tvärs med detta- är dels att arbeta systematiskt för ett öppet och tolerant samhälle istället för ett slutet kontrollsamhälle med starkare och starkare "skyddsmetoder" och dels att arbeta för ökad framtidstro och framtidsmöjligheter för unga (hemma och borta). Det minskar rekryteringsmöjlighter och direkt eller indirekt stöd, vilket i sin tur krymper den "marknad" som utgör den luft som terrorister andas.

Nu till den sista punkten ovan om att ett arbete skall påbörjas för "att skapa medvetande om företags och enskildas ansvar i krissituationer och om vilka de egentliga hoten är".

Detta följs inte upp i texten och framstår därför som ganska mystiskt. Det är jättebra att trycka på enskildas ansvar (och möjligheter) i krissituationer, men vad är det för "arbete" som skall påbörjas? Och vad menas med att skapa medvetande om vilka de egentliga hoten är? Vilka är de egentliga hoten, enligt regeringen?

Mystiskt, eller i varje fall kryptiskt.

Strategi mot terrorism

Idag (fredag) presenterar regeringen en nationell strategi mot terrorism, för riksdagen. Det skriver utrikesministern och justitieministern på DN-debatt.

Ett "samlat grepp om terrorismfrågan" skall tas, skriver ministrarna. Dock utan att presentera några konkreta förslag - i alla fall inte i artikeln. Istället skriver man att "Senare under våren kommer berörda myndigheter att följa upp den strategi som nu presenteras för riksdagen med en handlingsplan. Planen ska innefatta konkreta åtgärder för att förbättra samverkan, utbildning och det operativa arbetet".

I artikeln står det också att "Målet är att Sverige ska möta terroristhotet med hjälp av en bred beredskap, god samordning och ett effektivt resursutnyttjande (...) Samordningen mellan myndigheterna måste bli ännu bättre".

Intressant. Det skall bli mycket spännande att läsa regeringens strategi (den finns ännu inte på nätet).

Underbart!

Bird & Fortune The Admirals Interview. Detta är my cup of tea!

(Tack Kristoffer för tipset)

Bryssel ToR

Försvarsberedningen har tillbringat tre dagar i Bryssel, därav det tillfälliga avbrottet i bloggandet. Jag återkommer med reflektioner från resan senare, men kan tills vidare bjuda på några bilder.

Överst ses beredningens huvudsekreterare Jan Hyllander, Allan Widman (fp) och ordförande Karin Enström (m) i ett samtal med smått legendariske Gareth Evans, International Crisis Group. Där under diskuterar försvarsdepartementets expert HC Hagman med Javier Solana, EU: s utrikespolitiske talesman.

Försvarsmakten redovisar orsaker

Försvarsmakten inkom igår till regeringen med sitt svar på regeringens anmodan att förklara orsakerna till kostnadsfördyrningarna. TT/SvD redovisar här.

Bland de åtta punkter som Försvarsdepartementet begärt att få redovisade återfinns frågan om varför Försvarsmakten ändrat bedömningen av det ekonomiska läget i förhållande till budgetunderlaget för 2008 som lämnades till regeringen i mars 2007. Försvarsmakten skriver i sitt svar att de viktigaste orsakerna är knutna till konsekvenser av den fortsatta reformeringen. Det understryks också att det i budgetunderlaget för 2008 fanns osäkerheter som Försvarsmakten till alla delar inte kunde förutse.

Den öppna delen av Försvarsmaktens redovisning finns att läsa här.

Försvarsmakten delar in fördyringarna i fyra områden:

Försvarsmaktens omställning/ reformering
• Utgörs av fördyringar som Försvarsmakten självt har fattat beslut och med stark och direkt koppling till Försvarsmaktens reformering. De kunde inte förutses i budgetunderlaget p g a reformeringens omfattning och komplexitet. Exempel är löne- och verksamhetsmedel kopplade till NBG 08, införandet av nytt förbandsutbildningssystem samt stöd kopplat direkt till insatsverksamheten.

Försvarsmakten övrigt
• Utgörs av fördyringar vilka bedöms nödvändiga av verksamhetskäl t ex beslut om antalet avgångar med SP, dels uteblivna rationaliseringar m a a FFU eller alltför optimistiska antaganden avseende egna initierade rationaliserings- & effektiviseringsåtgärder.

Yttre omständigheter
• Utgörs av fördyringar föranledda av orsaker som Försvarsmakten inte kan råda över, t ex resultat av centrala förhandlingar om löner och pensioner.

Regeringsbeslut
• Utgörs av fördyringar som Försvarsmakten inte kan råda över och är föranledda av beslut från regeringen i form av t ex minskade ekonomiska ramar eller andra beslut vilka inte har finansierats fullt ut.

Det finns mycket att kommentera i Försvarsmaktens redovisning, men låt mig för tillfället bara välja en sak: Förskjutning rationalisering av central ledning.

I ett tidigare blogginlägg länkar jag till siffror från Försvarsförvaltningsutredningen, bland annat när det gäller administration. De tål att plockas upp igen när Försvarsmaktens i sin redovisning skriver följande:

"Planeringen för 2008 har visat att de förväntade besparingarna inom Försvarsmakten inte har genomförts i den utsträckning som beräknats för innevarande år. Exempelvis har de planerade kostandsreduktionerna inom administration inte fullt ut kunnat genomföras i den takt som var planerad. Till stor del kan denna försening kopplas till att PRIO måste vara infört innan rationaliseringen kan tas ut. Detta ger en försämring 2008 om 140 mkr. Denna försämring kommer delvis att bestå över tiden".

Inkalla ett dreamteam!

SvD:s Mikael Holmström vilar inte på tangentbordet. Idag skriver han om den "summering och bedömning" av Försvarsmaktens ekonomiska läge som försvarsministern har delgett regeringskretsen och som SvD tagit del av. Den bekräftar allvarliga ekonomiska problemen för åren 2009-2011:

"Det samlade underskottet för förbandsverksamheten kan vara 4,5 till 6 miljarder på de tre åren efter 2008".

Ministerns summering ger uttryck för att det är "direkt kontraproduktivt" att omfördela de av Försvarsmakten begärda 850 miljoner kronor från materiel och utveckling till drift. Försvarsministern kritiserar också de åtgärder av panikartad karaktär som skall spara in de återstående 650 miljoner som saknas. Ministern konstaterar helt riktigt att det inte löser några ekonomiska problem utan bara flyttar fram dem i tid och "i värsta fall även ackumulerats".

Departementet begär därför en detaljerad redovisning av vilka konsekvenser panikåtgärderna får för verksamheten, försvarsförmåga och Sveriges internationella relationer.

Det är lätt att hålla med ministern. Det blir dyrt att panikspara och anslagsöverföringar löser inga problem på djupet. Frågan är bara vad Försvarsmakten skall göra istället, under rådande omständigheter?

Försvarsministern borde omedelbart kalla in en samling kunniga individer som från sätta sig med Försvarsmaktens perspektivplan och räkna igenom de egentliga kostnaderna för den föreslagna verksamheten. Det är ett faktum att perspektivplanen får stort genomslag i kommande beslut kring verksamhet och organisation. Om man vill komma till rätta med Försvarsmaktens ekonomi även långsiktigt, måste verksamhet och kostnader hänga ihop redan från början. Det finns nog skäl att förmoda att perspektivplanens kostnadsberäkningar inte är alldeles fullständiga.

Det bästa beslut Sten Tolgfors kunde fatta just nu, vore att kalla in de tre som genomförde den så kallade Försvarsförvaltningsutredningen, nämligen: Peter Lagerblad, Ola Hedin och Tobias Steen. Dessa tre skulle kunna gå igenom dels läget i allmänhet och dels studera de förslag som både Försvarsmakten lägger nu för att dra i nödbromsen samt de beräkningar som ligger till grund för Försvarsmaktens perspektivplanering. Gärna med förstärkning i form av miljöpartiets superekonom Lennart Olsen (som ingick i utredningens referensgrupp). Ett dreamteam!

Anm. Om någon har förträngt de kostnadsökningar mellan 1997-2004 som utredningen redovisade, rekommenderas följande slideshow från utredningens redovisning vid Sälenkonferensen för några år sedan. Studera särskilt bilderna 2-10 där en hel del intressanta jämförelser redovisas.

Inträdet är ett faktum

Igår höll jag mitt inträdesanförande för Kungliga Krigsvetenskapsakademien avd. V. Temat var Klimatförändringarnas etablering som säkerhetspolitiskt hot och till min stora glädje accepterade Peter Haldén, FOI, att opponera på mitt anförande. Det gjorde han, som förväntat, med den äran och resultatet kommer så småningom att publiceras i Gula Tidskriften.


Det känns bra att kunna bidra med ett nytt ämnesområde till akademien. Jag är väldigt övertygad om att varje säkerhetspolitisk analys som saknar klimatförändringsperspektivet kommer att betraktas som grund, ja till och med obsolet framöver.


I en rapport, The Budgets Compared: Military vs. Climate Security, som publicerades idag skriver den amerikanska tankesmedjan IFPF bland annat följande:

"Accepting his Nobel Peace Prize, Al Gore called on the nations of the world to mobilize to avert climate disaster "with a sense of urgency and shared resolve that has previously been seen only when nations have mobilized for war."

"This report measures in fiscal terms how far our own nation has to go to reach that goal. For the 2008 fiscal year, the government budgeted $647.51 billion for military security. It budgeted $7.37 billion to slow climate change. (...) For every dollar allocated for stabilizing the climate, the government will spend $88 on achieving security by military force. (...) The government is allocating 99% of combined federal spending on military and climate security to military security".

Vidare konstaterar IFP:

"In addition to laying out the disparities between the two budgets and analyzing where the money is going, this report traces the connections between military and climate security, including the following:

• Climate change will create enormous problems for the U.S. military, as the military itself has confirmed.
• The U.S. military contributes to the problem of climate change more than any other single institution worldwide.
• The Bush administration's foreign policy of leading with one (the military) and largely ignoring the other (stabilizing climate) are the two most prominent causes of the United States' loss of standing in the world.

Begränsad övervakning i Ryssland

Utrikesminister Bildt skriver på sin blogg att OSSE har fått inbjudan från Ryssland att sända valobservatörer inför presidentvalet i början av mars. Ca 70 personer inbjuds att följa valrörelsen under ca fyra dagar.

Bildt skriver:

"Att detta inte ger möjlighet till någon rimlig och saklig och allsidig bedömning av valrörelsen är lika uppenbart som det med all sannolikhet är avsiktligt. Det som förblir lite av ett mysterium är den osäkerhet och nervositet som dessa allt hårdare begränsningar på möjligheten att observera val i Ryssland innebär".

I Financial Times kan man läsa att "Europe's leading election watchdog has warned Moscow that it will scrap its monitoring of Russia's presidential poll on March 2 - weeks after it boycotted parliamentary voting - unless its observers can start work next week.

The Organisation for Security and Co-operation in Europe's elections arm said it wanted permission to send a "core" team of 20 observers to Russia next week. The national authorities have said observers cannot arrive before February 28.

The OSCE's Office for Democratic Institutions and Human Rights said the restrictions "don't give us enough time for any kind of meaningful observation".

(Helt apropå klipper jag in en filmsnutt för de som eventuellt har missat utrikesministerns framtoning som 17-åring.)

Snöbollen rullar vidare

DN:s Gunnar Jonsson skriver idag om att det underskott Försvarsmakten dras med 2008 (ungefär 1,5 miljarder) blir minst lika stort för vart och ett av de kommande tre åren. Nu avkrävs Försvarsmakten månadsvisa budgetrapporter till regeringen.

- De hittills föreslagna åtgärderna är av nödstoppskaraktär. Flera gör att kostnaderna ökar de kommande åren i stället, säger Sten Tolgfors till DN.

Jo precis. Jag hoppas bara att detta kan leda till berättigad krismedvetenhet inom och utom regeringen. Om det inte tas krafttag i strukturen, inklusive hårda prioriteringar, baxas bara denna snöboll framåt i tiden. Den växer och blir större. Panikbromsningarna blir mer panik än broms (och "kostar" ytterligare pengar på sikt).

DN skriver att frågan om överföring mellan anslagen avgörs i vårbudgeten och att en ny försvarsproposition kommer till hösten.

Ovanpå allt detta kommer en proposition om att ingå ett avtal kring strategiskt transportflyg (SAC, Strategic Airlift Capability) nu i februari. Man kan undra vad det kostar. Men å andra sidan är ju det motiverat utifrån operativa krav (transportera sig till insatsområden).

Det är däremot inte en (ytterligare) uppgradering av JAS. Det skall också klämmas in i materieplanen under våren. Antingen i form av ett informellt men bindande besked till Norge (vilket måste förankras med socialdemokraterna utifall det blir regeringsskifte 2010 plus att det går på tvärs mot den öppnare materielanskaffningsprocess som riksdagen fattat beslut om i flera år), eller formellt i vårbudgeten eller allra senast i budgetpropositionen för 2009 (vilket vore demokratiskt betydligt bättre).

Det är ju faktiskt så att man bara behöver lägga pussel med Norges tidsplan för anskaffning av nya stridsflygplan för att förstå att det svenska beskedet måste komma i närtid. Nästa sak att fundera över är hur man från statsmakterna skall agera för att se till så att det inte blir en svensk uppgradering oavsett om Norge väljer JAS Gripen eller ej.

Tillbaka till försvarsministerns uttalanden i DN.

"Sten Tolgfors vill inte föregripa Försvarsmaktens svar på regeringens frågor men tror att många bäckar små har blivit större. Budgetunderlagen på förbandsnivå har brustit, liksom uppföljningen. Där heter lösningen ökad politisk kontroll".

Försvarsmakten skall rapportera månadsvis till försvarsdepartementet. Jag ställer mig frågande till nyttan med denna åtgärd. Möjligen kan det bidra till att den politiska ledningen inser hur djupa de strukturella problemen är, och att det får upp känslan av ansvarstagade över de rattar och kranar det faktiskt är upp till politiker att vrida på. I så fall är det en bra åtgärd. Men det är ju naturligtvis inte en åtgärd som i sig förbättrar situationen eller rättar till några problem.

Sossarna på dekis

"Nuderaffären" har en utrikes- och försvarspolitisk koppling som jag tänkte ta upp idag.

Mona Sahlin sade i samband med att Per Nuder petades från sin post som talesman i ekonomiska frågor att han inte har den lust och engagemang som krävs.

Samtidigt kom det fram att hon hade erbjudit honom positionen som utrikespolitisk talesman för socialdemokraterna. Sahlin citeras i SvD:

–Annars var vi egentligen överens och jag har också erbjudit Pär Nuder andra uppdrag bland annat som utrikespolitisk talesman som han sagt nej till. Men han kommer att ha en viktig och stor roll även i fortsättningen.

Vad kan man dra för slutsatser av detta?

För det första att Mona Sahlin inte tycker att laget behöver toppas inom det utrikes- och säkerhetspolitiska området. Politikområdet ses väl förmodligen inte som något vinnande kort inför valet 2010, inget som socialdemokraterna vill göra något stort nummer av, men som något som av tradition betraktas som tungt och fint. En tillräckligt bra "gubbhylla" helt enkelt.

För det andra undrar jag vad den nuvarande talesmannen i utrikespolitisska frågor, Urban Ahlin, tycker om det här? Jag tycker att Ahlin är duktig, senast vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen gjorde han bra ifrån sig. Det kan inte vara kul att veta att man i partiledarens ögon är helt utbytbar och att man är kvar därför att Nuder sade nej.

Det är beklämmande att socialdemokraterna behandlar både försvars- och utrikesfrågorna som lämpliga "rockadplattformar". Anders Karlsson (s) blev ordförande i Försvarsutskottet och Nuder skulle ha blivit utrikespolitiker, inte för att de brinner för dessa frågor direkt (inte vad jag har kunnat se i varje fall) utan därför att andra personer skulle ta över deras positioner.

Socialdemokraterna hade kunnat välja en annan väg, i enlighet med traditioner från förr.

Föredömet har talat i Davos

"We have the future in our own hands. A global agreement to combat climate change must be reached; for example, a rational handling of the climate change challenge must be made politically possible in every major economy of the world. I firmly believe that global business has a key role to play since political reservations often are based on a fear that local business will be disadvantaged through a global agreement."

Vem har sagt detta i Davos måntro?
Jo allas vår Lars G. Josefsson, Vattenfall.

Vattenfall, detta föredöme.
(Ironi går väl fram här. Det gör det väl?)

"Klimatförändring i Östersjöområdet - igår, idag och imorgon"

Air temperature changes for the Baltic Sea basin from 1871-2004, shown as deviation from the 1961-1990 mean value. Bars represent annual values, the black curve shows the smoothed data.

I en ny bok sammanställs forskningsresultat om regional klimatförändring i Östersjöområdet.

Puff från SMHI:s hemsida:

"Arbetet som tillkommit genom Östersjösamarbetet BALTEX har genomförts av ett 80-tal forskare från 13 länder. Bland resultaten framgår att temperaturökningen i Östersjöområdet varit större än den globala förändringen under 1900-talet. En sammanställning av flera olika klimatscenarier visar också på en stor framtida ökning i temperatur (4-6 grader för svenska förhållanden fram till slutet av 2000-talet), ökad årsnederbörd, minskad utbredning av snö- och istäcken. Boken tar också upp konsekvenser av klimatförändringar för ekosystem, både till lands och till sjöss".

Läs mer i pressmeddelandet, här.

Krisa inte

En helt ovetenskaplig uppskattning är att försvarspolitiker ägnar 80 % av sin tid till att tänka på frågor som har med det militära försvaret att göra.

Det är ganska irrationellt, ur många olika aspekter. Vi kan ju nämligen vara helt säkra på att kriser av olika slag kommer att drabba landet -hela eller delar- och att frågan om strömavbrott inte är ett om utan ett när och hur omfattande. Med andra ord helt andra tidsperspektiv och sannorlikhetsperspektiv än det väpnade angreppet.

När medvetenheten om att kalla kriget var slut sjönk in, ja då försvann "Om kriget kommer", med dess anvisningar om hur man skulle göra, från telefonkatalogen. Någon motsvarighet till detta "skyltfönster" i varje hem finns väl inte längre. Så det gäller nog för var och en att bära med sig lite baskunskaper.

DN bistår dock med instruktioner. Civilförsvarsförbundet står för kunskapen:

"På landsbygden är återkommande strömavbrott inget ovanligt. Men de senaste årens stormar har även drabbat tidigare förskonade bostadsområden. Många undrar handfallet hur man klarar matlagning och värme - och vad i all världen gör man med toaletten?

Klimatförändringarna för bland annat med sig blåsigare väder. Men teknikberoendet gör oss sårbarare när tekniken fallerar, konstaterar Jan Alsander, utbildningschef på Civilförsvarsförbundet.

- I dag har vi tappat mycket kunskap. På 1800-talet visste alla hur man håller värmen och lagar mat utan el. Rätt hanterat är ett strömavbrott inte farligt. Man behöver inte vara orolig för att det är mörkt, menar Jan Alsander.

- Under 99,9 procent av mänsklighetens historia har vi klarat oss utan el. Med lite kunskap och förberedelser har vi en mental beredskap, och det är det allra viktigaste".

Läs vidare här.

Förhandlingar med diktatur - avtal med demokrati

Det handlar mycket om JAS Gripen här på bloggen just nu.

Idag fattade regeringen beslut om att sälja sex Gripen och ett radarövervakningssystem till Thailand. Det kan ju framstå som väldigt lägligt, nu när parlamentet precis har öppnat igen (i måndags) efter 16 månader av militärdiktatur.

Mikael Östlund, pressekreterare åt försvarsminister Sten Tolgfors, trycker också på just detta i sina kommentarer:

"- Militärjuntan upplöste sig den 22 januari. Ett nytt parlament har tillträtt och man har utsett talman och vice talmän. Inom kort förväntas också en premiärminister utses. Så Thailand är inte längre en militärdiktatur", säger han till TT.

Inte när avtalet skrivs under, nej. Men under tiden som avtalet förhandlades fram. Betyder inte det någonting? Nej, formellt sett gör det -otroligt nog- inte det. Vi har ju inga demokratikriterier i den svenska exportlagstiftningen. Men stridigheterna inom landet finns det däremot kriterier för. Men även denna gång kommer man att bortse från det. Allt annat vore en ren sensation.

Innan avtalet kan träda i kraft krävs att ett godkännande av Inspektionen för strategiska produkter (ISP), som granskar all vapenexport från Sverige. Försäljningen av stridsflygplanet Jas Gripen till Thailand har dock fått ja från de svenska myndigheter som behandlar vapenexport vid två tillfällen redan; för tolv respektive tio år sedan. Därutöver behandlade ISP frågan när den bindande offerten lämnades över till Thailand för två år sedan . Då kom, som brukligt är, Försvarets materielverk till ISP med en underrättelse om att man tänkte lämna anbud. Den godkändes. Detta var alltså före militärkuppen. Man gjorde med andra ord bedömningen vid andra omständigheter än de som var rådande under den sista förhandlingstiden.

Man har förhandlat klart med en militärdiktatur, men man skriver under kontraktet med en demokratiskt vald regering. Denna demokratiskt valda regering har minst en sak gemensam med sin föregångare: Man har att hantera den väpnade konflikten i de södra delarna av landet.

Anm. Det var inte precis solklart att försäljningen skulle komma upp vid dagens regeringssammanträde. Man hade valt att maskera det ganska kraftfullt i följande paragraf (eller rättare sagt, jag gissar att det var i följande paragraf):

"9 Framställning från Försvarets materielverk om bemyndigande att förnya samt utöka internationell överenskommelseFö2007/2498/MIL(delvis)".

Man kan jämföra det med ett annat av dagens beslut, som då framstår som ett under av tydlighet:

"8 Framställning från Försvarets materielverk om att få förhandla och ingå kompletterande avtal avseende JAS 39 Gripen med UngernFö2008/5/MIL".

Frågestund om JAS Gripen

Under riksdagens frågestund idag ställde miljöpartiets Peter Rådberg en fråga om eventuell uppgradering av JAS Gripen till försvarsministern. Frågorna och svaren redovisas i sin helhet:

Anf. 69 PETER RÅDBERG (mp):

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsministern.
Försvarsministern var ju i Motala i förrgår och hade en mycket öppen attityd till en ytterligare uppgradering av JAS till så kallad E/F-nivå. Det uttalande som försvarsministern gjorde i Motala tycker jag, milt sagt, är oförskämt. Jag tycker att det är en förolämpning mot riksdagen som förra våren tog ett beslut om en uppgradering från så kallad A/B-nivå till C/D-nivå med hänvisning till att det inte skulle bli någon ytterligare uppgradering före 2020.

Försvarsministern och regeringen brukar tala om stabilitet och långsiktighet i försvarets materielförsörjning samt att de operativa behoven ska styra. Båda dessa faktorer står i bjärt kontrast till den eventuella satsning som nu är på gång.

Min fråga till försvarsministern är: Vad gäller? Är det det som riksdagen beslutade i våras om en C/D-nivå eller är det super-JAS på E/F-nivå som gäller?

Anf. 70 Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):

Herr talman! Det är kul att jag i alla fall får prata här för Miljöpartiet. Nu är det tydligen yttrandeförbud som gäller för regeringen. Ingen får tycka och ingen får tänka.

Så här ligger det till, Peter Rådberg. Det finns en Handlingsplan Gripen som är antagen och som jag som mitt första större beslut satte i gång. Den syftar till att uppgradera A-versionen till C-versionen. Den syftar också till ett demonstratorprojekt som pågår mellan nu och 2010 för att titta på nästa generations teknik, det vill säga vad kommer i perioden 2020 till 2040? Den utvecklingen behöver inte komma i gång förrän 2015, men Miljöpartiet tycker att ingen i regeringen eller ens i riksdagen, vad vet jag, får prata om vad som ligger 15 år fram i tiden.
Dimensioneringen av Sveriges flygvapen sker utifrån Sveriges behov, punkt slut. Däremot är det alldeles utmärkt om vi kan få en nordisk samverkan och delaktighet i teknikutveckling, om vi kan dela kostnader med andra och att vi får Gripenfamiljen att växa, inte minst i ett nordiskt perspektiv.

Det som gäller är att vi uppgraderar den nuvarande A/B-versionen av Gripen till C/D-version. Då får vi 100 plan av precis samma snitt. Det sänker kostnader och förbättrar möjligheten för Försvarsmakten att använda dem mångsidigt. Vad som kommer efter detta, Peter Rådberg, är det min och din skyldighet att förhålla oss till.

Anf. 71 PETER RÅDBERG (mp):

Herr talman! Tack för svaret. Försvarsministern säger att det är Sveriges behov som ska gälla. Vilka är då Sveriges behov om vi ska uppgradera till så kallad E/F-nivå? Riksdagen har ju, som jag sade tidigare, fattat beslut om att det räcker med C/D-nivå fram till 2020, och innan bläcket hinner torka kommer regeringen med ytterligare ett förslag om att uppgradera till E/F-nivå.
Det nya planet är en ombyggnad av det gamla, men det blir så många nya delar att man i praktiken kan tala om ett helt nytt plan till miljardkostnader. Det kommer naturligtvis att kosta skattebetalarna miljarder kronor. Det tycker jag är oacceptabelt.

Försvarsministern pratar om Sveriges behov. Vilka är behoven för Sverige att uppgradera från C/D-nivå till E/F-nivå?

Anf. 72 Försvarsminister STEN TOLGFORS (m):
Herr talman! Nu säger Miljöpartiet emot sig självt i varje inlägg. Vi talar ju om perioden efter 2020. För att vi ska ha något att tala om måste tekniken finnas på plats, annars har vi inget att ta ställning till.

Att livstidsförlänga Gripensystemet är ett mycket gott ekonomiskt alternativ för Sverige för att möta våra behov. Det är också det som skapar andras intresse för Gripensystemet att vi ser att det har så mycket teknisk potential för framtiden.

Den handlingsplan som riksdagen och jag har varit med och beslutat om ger grund för Norges och andra länders intresse för Gripen. För att testa på en flygande testbänk har riksdagen och jag beslutat om ett demonstratorprogram som pågår fram till 2010. Inga beslut är fattade. Vi förbehåller oss, precis som andra partier, rätten att tycka och tänka långsiktigt utan Miljöpartiets tillåtelse. Det går inte att 2019 komma på att vi behöver ett plan 2020. Man måste börja prata nu och utveckla teknik. Inga beslut är fattade.
................................

Kommentar: Ministern vill göra gällande att frågan om en eventuell uppgradering till den E/F-nivå som norrmännen är intresserade av -under förutsättning att Sverige har samma typ- är en fråga för framtiden. Han säger att det är något som i så fall skall starta 2015. Men, om drivkraften i detta är en eventuell JAS-affär med Norge, då måste Sverige hålla samma tidtabell som grannlandet. Om Norge bestämmer sig för vilket plan de skall köpa, säg kring 2010, måste de veta att Sverige gör samma affär vid detta tillfälle. Den svenska regeringen måste således bestämma sig samtidigt som Norge, det vill säga i närtid.

Som ministern säger själv, det går inte att 2019 komma på att man behöver ett plan 2020. Det går alltså inte att vänta till 2015 med att säga till Norge att vi skall ha samma sorts JAS om de måste ha besked om Sveriges åtaganden vid tidpunkten för ett norskt beslut kring 2010.

Ministern kommenterar "SuperJAS"

Försvarsministern besökte Motala under gårdagen, den främsta anledningen till det var naturligtvis Saab Underwater Systems med anledning av det avbrutna projektet TMS. Men besöket medförde också offentliga kommentarer kring frågan om eventuell ytterligare uppgradering av JAS Gripen till "SuperJAS".

Försvarsminister Tolgfors sade, enligt Corren, att han inte är negativ till tanken på att även Sverige skulle kunna byta till den tredje och starkare version av Gripen som erbjuds till Norge.

Correns reporter hänvisar till den Brännpunktartikel som folkpartiets försvarspolitiske talesman Allan Widman skrev i veckan, där han bland annat föreslog att Sverige skulle köpa lika många Gripen som Norge, 48 stycken. Det skulle öka möjligheterna att sälja Gripen till Norge och ge samordningsvinster.

Från Corren:

"Sten Tolgfors vill dock inte binda sig på något sätt i den frågan eftersom det är Sveriges behov som styr bland annat det antal Gripen Sverige behöver".

"– Man dock säga att större gripenfamiljen blir, desto bättre är det för oss. Då kan vi vara med och dela på utveckling med andra. Det är så långt frågan har kommit".

Bild: Ola Fagerberg, Corren

Kopplingen mellan klimat och säkerhet

Ta dig tid att titta på denna video. Den handlar om arbetet med den rapport som The CNA Corporation presenterade i april 2007: National Security and the Threat of Climate Change.

Det är saker på gång i USA kring detta, t.ex. vad gäller underrättelsetjänsten:

"(...) both Houses of Congress are now considering legislation that would put Federal intelligence experts to work studying the connection between climate change and national security. Both H.R. 2082 and S. 1538 would direct the Director of National Intelligence to submit to Congress, within 270 days of enactment, "a National Intelligence Estimate (NIE) on the anticipated geopolitical effects of global climate change and the implications of such effects on the national security of the United States."

Olika uppfattningar om informationen

På försvarsdepartementets ärendeförteckning inför morgondagens regeringssammanträde finns en beslutspunkt som lyder:

"Uppdrag till Ekonomistyrningsverket att lämna förslag till åtgärder för att säkerställa en tillförlitlig intern styrning och kontroll inom Försvarsmakten Fö2008//EPS"

Idag kom Försvarsmaktens begäran till regeringen om att få flytta 200 miljoner kronor från anslaget för materiel och anläggningar och 100 miljoner från anslaget för forskning och utveckling till förbandsverksamheten. Denna begäran är en är en komplettering till den tidigare hemställan om överföring av 550 miljoner från anslaget för materiel och anläggningar till anslaget för förbandsverksamhet. Det innebär att Försvarsmakten begär att totalt 850 miljoner omfördelas till förmån för förbandsverksamhet.

Att notera är dock den mening som återfinns på Försvarsmaktens hemsida:

"Hemställan var muntligt kommunicerad med Försvarsdepartementet före årsskiftet."

Och det är ju något annat än vad försvarsministern har sagt.

Det som hittills har kommunicerats är att han strax före jul fick veta att försvaret hade brist på pengar. Tolgfors säger t.ex. till Expressen (länk ovan):

"Då ville man flytta 500 miljoner kronor från ett anslag till ett annat för att fylla hålen. Någon vecka senare fick Sten Tolgfors en chock. Då behövde man plötsligt 850 miljoner i stället.

- Det har växt mer än 300 miljoner över jul. Det är väldigt mycket pengar, en ökning på nästan 60 procent, säger Sten Tolgfors till Expressen.se".

Tolgfors får JAS-frågor

Nu börjar interpellationerna och frågorna ramla in till Försvarsministern om en eventuell ytterligare uppgradering av JAS. Peter Rådberg (mp) är först ut med en interpellation. Det skall bli mycket intressant att höra Sten Tolgfors svar på frågorna.

Sista svarsdatum är satt till den 12 februari, bara att ge sig till tåls.

"Sverige måste satsa på ett eget försvar"

Jag har skrivit en debattartikel till SVT Opinion med anledning av en debattartikel av Gunilla Wahlén (v) under rubriken "Sverige måste satsa på ett eget försvar" - en artikel som verkligen får mig att undra var vänstern är på väg i försvarspolitiken.

Filmtajm

Någon kanske är nyfiken på hur JAS Gripen marknadsförs? I denna film saknas inget. Här finns allvarstyngda män som går på rad med gemensamt mål, rök, mystik, trummor, närbilder på vapen, explosioner, en kvinna som sjunger. Ja hela paketet. "GRIPEN The Wings of Your Nation".



Nu skall ingen tro att detta är en speciellt speciell reklamfilm i denna kategori. Jag minns en busstransport med Försvarsutskottet i USA (i mitten av 90-talet). I bussen passade våra värdar på att visa lite film. Det blev en minnesvärd reklamfilm för Apache helikoptrar. Där hade man inte heller sparat på krutet, om uttryckets tillåts. Där hade man till och med fått med kvinnan som med barnet vid sin sida vinkade av mannen (piloten) när han skulle ut på uppdrag (i sin Apache) för att försvara nationen. Han vänder sig inte om. Och hon ser mycket stolt ut.

En vår att se fram emot

Statsrådsberedningen har meddelat vilka propositioner och skrivelser som avses lämnas till riksdagen under återstoden av riksmötet 2007/08.

Från försvarsdepartementet överlämnas följande propositioner och skrivelser för riksdagsbehandling före sommaruppehållet:

56. Multilateralt samarbete om strategiska flygtransporter (11 februari)
57. Ny lag om brandfarliga och explosiva varor (11 mars)
58. En utvecklad krisberedskap (18 mars)

Riksdagsbehandling efter sommaruppehållet men före utgången av 2008:

59. Behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen (maj)
60. Vissa sekretessfrågor på krishanteringsområdet (maj)

Av dessa är propositionen om "En utvecklad krisberedskap" mest intressant. I den allmänna debatten kommer naturligtvis frågan om Räddningsverkets skolor att uppmärksammas, vilket indirekt också har att göra med om regeringen väljer att gå på tvärs mot Försvarsberedningens och många tunga remissvars invändningar mot den utredning (Alltid redo!) som ligger till grund för förändringarna. Det vore mycket anmärkningsvärt om regeringen väljer att ta den striden, mot det tvärsektoriella förhållningssätt som bland annat genomsyrar den strategi för säkerhet som riksdagen har antagit.

Det vore också anmärkningsvärt eftersom regeringen för andra gången går emot riksdagens sju partier (inom ramen för Försvarsberedningen). Första gången gällde det ju operativ krishantering och frågan om en funktion på myndighetsnivå. Nu gäller det ytterst hela samhällets krishanteringsförmåga.

För egen del ser jag också fram emot vad propositionen om multilateralt samarbete om strategiska flygtransporter kan bjuda på för eventuella överraskningar.

Utrikesdepartementet tänker bland annat leverera följande propositioner och skrivelser till riksdagen före sommaruppehållet:

38. Skrivelse: En nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet (31 januari)

Kort i taket! Den är pågång!

41. Proposition om fortsatt svenskt deltagande i fredsstyrkan i Kosovo (18 mars)
43. Skrivelse: Strategisk exportkontroll 2007 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (18 mars)
45. Skrivelse med redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 2007 (18 mars)
46. Skrivelse: Sveriges samarbete inom Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR) och Partnerskap för Fred (PFF) (18 mars)
47. Skrivelse: Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik 18 mars
48. Skrivelse om Sveriges politik för global utveckling 18 mars

Flying high

Alla som gillar korta blogginlägg eller är genuint trötta på diskussioner om JAS Gripen kan sluta läsa nu.

Till dig som fortfarande läser; häng med!

I tilläggsbudgeten 2007 föreslog regeringen att den under 2007 skulle få besluta om beställning av ombyggnad av upp till 31 stycken JAS 39 A/B till JAS 39 C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen.

Regeringen framförde att en handlingsplan för vidmakthållande och vidareutveckling av JAS 39 Gripen hade utformats av Försvarsmakten och att medel för detta ingick i den långsiktiga materielplanen. Handlingsplanen består dels av en ombyggnad av 31 stycken JAS 39 A/B till JAS 39 C/D åren 2007-2013, dels av ett demonstratorprogram åren 2007-2010 som syftar till att kartlägga och utgöra grund för framtida möjliga beslut om vidareutveckling. Regeringen beräknade kostnaden för detta till ca 4,1 miljarder kronor.

I vårbudgeten konstaterade regeringen också att handlingsplanen stöder exportsatsningar genom att potentiella exportländer ser en tydlig signal om satsning på JAS 39 Gripen eftersom produktionen förlängs, ett antal JAS 39 A/B kan nyttjas för export samt att befintliga och potentiella exportkunder genom demonstratorprogrammet får kunskap om utvecklingspotentialen i Gripensystemet.

Försvarsutskottets majoritet delade regeringens bedömning och anförde bland annat i sitt budgetbetänkande att den föreslagna planen "för närvarande synes vara det mest kostnadseffektiva sättet att långsiktigt vidmakthålla och vidareutveckla JAS 39 Gripen. Eftersom alla plan efter ombyggnaden blir av samma typ JAS 39 C/D minskar kostnaderna för underhåll och vidmakthållande. Flygplanen ges även en längre livslängd än vad som annars skulle vara fallet".

Utskottet skriver också att "Den totala flygplansparken bör kunna reduceras till ca 100 flygplan. Därmed kan Försvarsmakten långsiktigt upprätthålla fyra stridsflygdivisioner med JAS 39 Gripen, vilket riksdagen har beslutat ska ligga till grund för försvarsplaneringen. I antalet finns även en reserv för haverier samt vissa utbildningsändamål".

Sedan kommer utskottet in på tiden efter C/D-versionen:

"Det föreslagna demonstratorprogrammet under åren 2007-2010 syftar till att genom kunskapsuppbyggnad kartlägga och utgöra grund för kommande beslut om en eventuell vidareutveckling av flygplanssystemet efter år 2020. Utskottet bedömer att kostnaden för en framtida - mer omfattande - modifiering av JAS 39 C/D är betydligt lägre än att ersätta dem med ett -sannolikt utländskt- nytt stridsflygplanssystem omkring år 2020.

Utskottet framhöll vidare att demonstratorprogrammet ska genomföras i samarbete med internationella partner, vilket det också gör i och med att Norge har gått in i det samt senare även Danmark.

Notera särskilt det där med vidareutveckling efter år 2020. Detta var alltså det tidsperspektiv utskottet arbetade efter så sent som för ett drygt år sedan.

Riksdagens majoritet gav mandatet. (Mp) och (V) sade blankt nej. (S) duckade sig igenom frågan och lämnade följande kryptiska yttrande till Försvarsutskottets betänkande över tilläggsbudgeten:

"De nu föreslagna objekten fanns inte redovisade i budgetpropositionen för 2007. Regeringen har inte redovisat någon ny samlad investeringsplan i vårpropositionen. Vi socialdemokrater vill därför göra en samlad bedömning när regeringen i höstens budgetproposition redovisar de ekonomiska konsekvenserna av samtliga planerade beställningar de kommande åren, innan vi tar ställning till de nu aktuella materielprojekten. Vi förordar därför att riksdagen avslår de bemyndiganden som regeringen nu begär. Utgångspunkten är att investeringsplanen ska omfatta de materielprojekt som är nödvändiga för att de i de socialdemokratiska förslagen i försvarsbesluten prioriterade uppgifterna ska kunna genomföras".

Fast vi måste backa lite till först. I ursprungsläget sades det att Sverige behöver 200 plan. Dessa blev (efter många långa års process) 143 plan och i samband med att beslutet togs om C/D-versionen var man nere på ett behov av 100 plan. Och nu talar Allan Widman (Fp) alltså om ett antal om 48 st.

Det skulle, lite enkelt uttryckt, innebära att Sverige har beslutat om 150 plan för mycket. Låt det sjunka in ett tag.

I höstens budgetproposition för 2008 utgiftsområde 6 "Försvar samt beredskap mot sårbarhet" (sid 58)står det följande:

"Det är i materielförsörjningens tidiga faser som det föreligger störst möjligheter att styra processen. I dag karaktäriseras beslutsordningen av att regering och riksdag kommer in på ett relativt sent stadium i materielförsörjningsprocessen. Med tanke på de ekonomiska bindningar som staten gör i materielförsörjningen bör statsmakternas inflytande öka i tidiga faser i processen och stegvisa beslut med i förväg definierade kontrollstationer tillämpas i större utsträckning. Detta kommer även att bidra till att statsmakternas prioriteringar och inriktningar får ett större genomslag.

Regeringen ser därför över den rådande beslutsordningen i materielförsörjningsprocessen för att öka transparensen och skapa möjlighet till tidiga prioriteringar för riksdag och regering.

Kopplingen mellan utvecklingen av operativ förmåga och materielförsörjningen bör
också öka".

Det där med "materielförsörjningens tidiga faser" är möjligen redan överspelat. Inte kan Försvarsutskottets ledamöter, som gång efter annan i skarpa ordalag har krävt transparans och att utskottets/riksdagens reella inflytande skall öka, finna sig i att det kommer en rad om detta i vårens tilläggsbudget, när allt är klappat och klart? Det borde vara ett gemensamt intresse för alla partier, ja alla riksdagsledamöter oavsett vad man tycker i sakfrågan.

Till sist kan jag inte annat än se fram emot kommande skrivningar i framtida budgetar (dvs. om idén med en satsning på "Super-JAS" överlever Finansdepartementet) när regeringen skall försöka få ihop något klokt om vilka säkerhetspolitiska och operativa behov man anser talar för denna satsning.

Riksdagsledamöter från alla partier, förenen eder!

De som är för satsningen kan kanske tycka att det bör gå rätt till denna gång, utifrån demokratiska principer om insyn och tidigare löften om att koppla materielinvesteringar till operativa krav etc. Detta bör dessutom underlätta en senare debatt i sakfrågan, eftersom man då kan argumentera just i sak och inte bara grotta ner sig i procedurfrågor.

Läsvärt

Blogginlägg nummer 400 sedan starten den 11 februari 2007 handlar om försvarsekonomi. Jag har först nu uppmärksammat Bo Pellnäs artikel i Expressen den 19 januari. Den förtjänar genomläsning. Han tar upp både Försvarsmaktsinterna orsaker till försvarets pengaproblem, likväl som orsaker som går att härleda till den politiska nivån.

Klart för start!

Allan Widman, folkpartiets talesman i försvarsfrågor, skriver på SvD Brännpunkt idag om uttalandet i Sälen av den norske statssekreteraren för försvaret, Espen Barth Eide, att ett norskt köp av 48 stycken Jas Gripen inte blir aktuellt om ­endast Norge köper den nya ­versionen av det svenska stridsflygplanet.

Underförstått, skriver Widman, är uttalandet en uppmaning till Sverige att också skaffa sig den nya Gripen. Den version som kallas ”Super-Jas”. I fredags begärde Norge att Saab ska lämna offert på 48 nytillverkade Gripenplan.

Widmans budskap är att det finns övervägande skäl som talar för att vi bör reagera positivt på den norska propån. "Sverige bör så snabbt som möjligt förbinda sig att anskaffa ­exakt det antal Super-Jas som Norge beställer av Saab".

Men Widman ställer smtidigt upp ett antal villkor:

"Om Norge avstår från att köpa Jas Gripen ska heller inte Sverige – i enlighet med den nya strategin för materielanskaffning – på egen hand utveckla Super-Jas. Det andra villkoret måste vara att vi, samtidigt med en eventuell beställning för att bygga om äldre plan till den nya versionen, gör klart att det svenska flygvapnet reduceras från 100 till 48 flygplan, samma ­antal som Norge och Danmark plan­erar för".

Jag drar två slutsatser och ställer mig en fråga med anledning av detta:

1. Det är klappat och klart. Det blir en svensk beställning av "Super JAS". De i regeringen som hade hållit emot en sådan affär, hade varit folkpartiet.

2. Nästa grundorganisationsöversyn kommer att leda till att det svenska flygvapnet reduseras till en flygflottilj.

Frågan jag ställer mig är hur denna satsning, som rimligen leder till ett beslut i relativ närtid, tas emot när det nyligen fattades beslut om ombyggnad av upp till 31 JAS 39A/B till JAS 39C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen. Detta till en kostnad av 4,1 miljarder kronor över cirka fem år.

Regeringens argument för att gå fram med förslaget i vårpropositionen 2007, var att en ensad flygplansflotta som består av JAS 39 C/D, kombinerat med att antalet flygplan reduceras ner till 100, på sikt skulle innebära att långsiktiga besparingar uppnås.

Om det är regeringens linje att flygplansflottan även fortsättningsvis skall vara "ensad" bör detta betyda att de 31 ombyggda planen skall säljas till högstbjudande så att "Super JAS" kan introduceras istället.

En stilla undran är hur detta hänger ihop med talet om att operativa behov skall styra materielförsörjningen? Operativa behov är under överskådlig framtid internationella insatser (med markförband).

Låt mig förutspå att det kommer att höjas starka röster framöver för att flygstridskrafternas medverkan i internationella insatser skall få en framskjuten plats. Tro mig, det kommer snart förs fram att stridsflyg bör vara den svensa nichen i internationella insatser, vare sig det är efterfrågat eller ej. Man måste ju motivera hela härligheten med något som man har sagt skall vara styrande.

Putins avhandling

"Rysslands president Vladimir Putin har länge haft planerna klara för hur landets enorma energiresurser ska ägas och förvaltas. Allt finns beskrivet i presidentens hittills okända doktorsavhandling om det statliga respektive privata ägandet i den ryska olje- och gassektorn".

Så lyder ingressen till en intressant artikel i Dagens Industri.

Budskapet i Putins avhandling (från 1997) är tydligt: Staten ska ha en avgörande roll i den ryska olje- och gassektorn. Privata och utländska intressen är välkomna, men staten ska alltid ha kontroll över verksamheten.

Med truck över stock och sten

Försvarsmaktens produktionschef generallöjtnant Jan Salestrand har förklarat de akuta ekonomiska problemen bland annat med att kostnader har varit svåra att förutse och planera och att det t.ex. beror på ökade krav på utbildning av förband inför internationell insats och ökad belastning på materiel vid insatser.

Jag gissar att vi under den närmaste tiden får fler och fler exempel på vad det betyder konkret. En sak som dök upp i Metro Teknik är att de operationstält till Nordic Battlegroup som är beställda av Saab Aerotech för 105 miljoner kronor, inte går att använda.

Man skall alltid ta sådana uppgifter med en nypa salt, men i det här fallet verkar det ligga något i det. Försvarsmaktens infoavdelning verifierar:

– Dels passar inte rörliga röntgenutrustningen till operationsbordet och dels tar det för stora transportresurser i anspråk. Transportvolymen är för stor. Det går helt enkelt åt för många flygplanslaster för att flytta den, säger Jonas Svensson, pressinfomatör på Försvarsmakten.

Metro berättar att det var under NBG:s slutövning som det visade det sig att kirugitroppen inte var så mobil som Försvarsmakten hade tänkt sig. Flera enheter behöver t.ex. köras på plats med en truck, något som naturligtvis känns ganska främmande i ett insatsområde...

Frågan man ställer sig är varför Försvarsmakten inte reagerade tidigare, så att produkten kunde förändras till användbarhet?

Jonas Svensson, pressinfomatör på Försvarsmakten:

– Volymkraven och specifikationerna har utvecklats under resans gång. Transportproblemen stod klart först under slutövningen i november när vi ställde upp kirurgitroppen och flyttade den, säger Jonas Svensson.

- De (Försvarsmakten) har fått chansen under resans gång att säga till om något var fel, men sa inget förrän i november. Det finns regler för när man kan avbryta en affär, men reglerna är inte alls aktuella i det här fallet. Om de ändrar sig så sent får de själva ta konsekvenserna för en sådan förändring, säger Bo Nilsson på FMV.

Och det är klart, det kan ju Bo Nilsson säga. Men om nu Försvarsmakten misslyckas med sin kravställning, ligger det inte i sakens natur att en ansvarig och kunnig person vid FMV kan reagera och slå larm själv, när det även för en glad amatör verkar vara en orimlig skillnad mellan produkten och uppgiften?

Ytterligare en fråga som far genom huvudet när man läser om detta, är såklart om det är vanligt att det blir såhär när Försvarsmakten handlar materiel?

Helt oanvändbart är den felbeställda kirurgitroppen dock inte. Försvarsmaktens planerar att istället använda den som en del av det nya fältsjukhus som ska stå klart 2011. Frågan är var det är för insatsområde man kommer att finnas i då, som medger att man kör ut utrustningen med truck.

Foto: Mikael Zimmerman

1325

Ministern hade ytterligare en interpellation att besvara idag, nämligen Kerstin Lundgrens (c) om FN:s resolution 1325. I denna resolution slår världssamfundet fast vikten av kvinnors deltagande för att hantera, lösa och förebygga konflikter.

I debatten sade ministern bland annat:

"Ett annat exempel som riksdagen så småningom kommer att behandla är integreringen av 1325 i den nationella strategin för svenskt deltagande i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Där kommer det att finnas en målsättning uttryckt om att öka andelen kvinnor som deltar i det svenska bidraget i internationella insatser i enlighet med 1325".

Vi är många som väntar på den strategin. Den har fortfarande inte klubbats av regeringen. Otroligt!

Försvarsmiljö på agendan

Idag debatterade försvarsminister Sten Tolgfors försvarsmiljöfrågor i riksdagen med anledning av en interpellation av Bodil Ceballos (mp) om bristande avfallshantering i FN-reg.

Försvarsministern var säkert tacksam över möjligheten att diskutera annat än försvarsekonomi för en stund, och gav på det stora hela ett positivt bidrag till diskussionen.

Han framhöll bland annat att regeringen håller på att ta fram en svensk strategi för miljö och säkerhet i försvars- och utrikespolitiken, i samarbete med FOI. I det sammanhanget nämnde han FOI:s rapport Miljösäkerhet – En översikt. Den redovisar miljörelaterade säkerhetsfrågor i internationell politik och också i svensk politik. Det var också något som Försvarsberedningen pekade på i sin senaste rapport.

En nyhet presenterade han också:

"Under våren 2008, kan jag också nämna för interpellanten, kommer Försvarsmakten att ha ett försvarssektorsgemensamt seminarium som kommer att heta Försvarssektorns klimatdag".

Ny befälsordning

Regeringen har idag uppdragit åt Försvarsmakten att inleda en reformering av befälsordningen.

Det är inte en dag för tidigt!

- Den som söker en yrkesmässig framtid i försvaret kommer att ha flera karriärvägar att välja bland. Antingen kan han eller hon utveckla en specialist- och expertkompetens och gå en utbildning som inte kräver högskolebehörighet. Eller så kan man gå det treåriga officersprogrammet på den numera akademiska Förvarshögskolan för att utbildas mot chefs- och stabsbefattningar, säger försvarsminister Sten Tolgfors i en kommentar.

Reformen föranleds av försvarsutskottets betänkande med anledning av budgetpropositionen för 2008 där följande formulering kan läsas:

"Genom att utskottet biträder regeringens förslag när det gäller aspirantskolor och förkunskaper för officersutbildning finns enligt utskottet en god grund för regeringen att fullfölja reformeringen av befälsordningen. Utskottet anser att ett tvåbefälssystem bör införas. När regeringen har beslutat hur det nya tvåbefälssystemet ska vara utformat ska regeringen informera riksdagen i frågan".

Socialdemokraterna reserverade sig. Dock inte för att de helt avvisar tanken, de vill istället lägga frågan i en utredning.

Försvarsmakten ska enligt regeringens uppdrag senast den 15 april 2008 lämna det underlag som behövs för regeringen att ta ställning till det fortsatta reformarbetet.

Anm. Personalförsörjningen är den enskilt mest avgörande faktorn för Försvarsmaktens internationella förmåga och en strategisk framgångsfaktor. Det nuvarande så kallade enbefälssystemet infördes 1983. Innan dess fanns ett trebefälssystemen med officerare, underofficerare och underbefäl och senare regements-, kompani- och plutonsofficerare.

SvD/TT skriver här.

Henrik Landerholm GD vid FBA

Idag presenterade regeringen ny GD för Folke Bernadotteakademien: Henrik Landerholm.

Landerholm är tidigare officer och moderat riksdagsledamot. Han har varit ordförande i Försvarsutskottet och ledamot i Försvarsberedningen. Sedan sex år är han rektor vid Försvarshögskolan.

Vid en pressträff tillsammans med biståndsminister Gunilla Carlsson sade han att han internationella insatser måste sättas samman som en helhetslösning med både militära och civila resurser.

"Det är inte det militära vapnet som är det allenarådande. Den moderna konflikthanteringen har så många andra faktorer i sig än de militära. Den stora utmaningen för Akademien är att skapa förståelse och drivkraft i de olika kulturer som skall samverka, att få dem att gå i takt och interagera".

Biståndsminister Gunilla Carlsson framhöll att regeringen vill öka den svenska operativa förmågan för civil krishantering.

Henrik Landerholm är bror till Försvarsbereningens ordförande, Karin Enström (m).

Se pressträffen i efterhand här.

Bildt + Karlsson = IT-säkerhet

Om Sverige skulle utsättas för en IT-attack liknande den som knäckte Estlands infrastruktur förra året, är det ingen som vet vilket statsråd som är ansvarig. Sverige har idag ingen ansvarig minister för detta område.

I Sälen kom frågan upp under en debatt om krishantering. Statssekreterare Håkan Jevrell (m)pressades av Håkan Juholt (s), som på detta sätt passade på att puffa för den rapport som socialdemokraterna presenterade i samband med Folk och Försvars konferens i Sälen.

Rapporten omfattar sex förslag på åtgärder för att åtgärda landets bristfälliga informationssäkerhet.

- Vi vill se såväl en utpekad informationssäkerhetsminister som ett förebyggande arbete där det bland annat regleras vilken nivå myndigheternas informationssäkerhet ska ha. Våra system är idag så dåligt skyddade att de i praktiken är som olåsta kassaskåp, menar Anders Karlsson, socialdemokratisk ordförande i Försvarsutskottet i ett pressmeddelande.

Utrikesminister Bildt ställer sig i sin blogg bakom socialdemokraternas krav att Sverige skall ha ett statsråd ansvarigt för informationssäkerhet och en myndighet med huvudansvaret för dessa frågor.

Bildt skriver:

"Under många långa år före hösten 2006 lyckades man inte slita tvisten om vilket statsråd och vilken myndighet som skall ha detta ansvar. Och inte heller i förslaget i dag finns några konkreta förslag på dessa punkter. Att slita de tvisterna kan nog bli svårt. Det borde gjorts långt tidigare. Men det är ingen ursäkt för att inte göra det nu".

Se där ja, samförstånd över blockgränserna i en viktig fråga. Kanske det kan leda till konkreta resultat? Frågorna har ju i olika fora varit aktuella under lång tid. T.ex. kom InfoSäkutredningen med sin delrapport 2 redan 2004.

Punkt för Sälenkonferensen

I varierande utmattningsgrad transporterades Sälenkonferensens deltagare hemåt idag. I bussen sågs en allvarstyngd ÖB (läs hans tal här), ungdomsförbundare med mörka ringar under ögonen, lite utspritt vemod men också lättnad över att det årliga försvars- och säkerhetspolitiska maratonloppet var över för den här gången.

Min övergripande reflektion efter de pengadiskussioner som rasade under konferensdagarna är att vi har ett trovärdighetsproblem som både omfattar såväl Försvarsmakten som försvarspolitiker och försvarsminister. Jag tar två exempel på vad som kommer att leda till problem nästa gång det blir ekonomisk kris (det kommer en sådan, var så säker).

För det första: DN uppmärksammade ett intressant faktum i gårdagens ledare:

"När finansministern i somras ville spara på materielbudgeten svarade Håkan Syrén att det omöjligen gick att spara, eftersom det skulle få "förödande konsekvenser". Marginalerna var obefintliga, hävdade ÖB. Mindre än ett halvår senare är det han själv som vill omfördela pengar från materielbudgeten till andra delar av verksamheten".

"Förödande konsekvenser" kan i och för sig vara konsekvenser som är mindre förödande än andra, som vore ännu värre att genomföra. Men det är relevant att hänvisa till sommarens debatt eftersom budskapet då var att det var helt omöjligt att få loss några pengar alls ur materielbudgeten. Nu är det plötsligt möjligt, menar Försvarsmakten, att rycka 850 miljoner från materiel- till driftsanslaget.

Därmed kommer man inte med trovärdighet kunna använda det argumentet igen.

För det andra: Försvarsministerns bild av att det i princip räcker med att Ekonomistyrningsverket kopplas in för att få rätsida på Försvarsmaktens ekonomi. Till denna kategori hör också de flesta försvarspolitiker från olika partier.

Jag har inte hört vare sig försvarsministern eller någon från (s), (v), (c), (kd), (fp) eller (m) uttrycka något om att det måste till politiska beslut för att komma till rätta med problemen i grunden.

Här har vi ett trovärdighetsproblem eftersom ingen inom politiken kan bortse från att det var många år sedan som Försvarsmakten krävde besked om vad man inte skulle organisera sig för att uträtta, för att få en budget i balans. Eller med andra ord: Balans mellan uppgifter och anslag.

Därmed har vi en situation när det finns få inom Försvarsmakten som tror att politiker orkar leverera de tuffa besluten, alldeles oavsett om man ger tydliga signaler eller ej.


Anm. 1: Jag inte låta bli att undra över en bild som den norske försvarschefen, Sverre Diesen, presenterade. Kolla på sidan 5 här. Jag förstår principen, men vad händer om man hade dragit ut sträcket över den krympande strukturen lite längre? Ingen struktur kvar alls, till samma kostnad?

Amn. 2: Här hittas filmklipp, tal och annat från årets Sälenkonferens.

Utnämning pågång

I morgon kl. 10.00 presenterar regeringen ny generaldirektör för Folke Bernadotteakademin.

Folke Bernadotteakademin inrättades 2002 och är en statlig myndighet med den övergripande uppgiften att stärka och utveckla den svenska och internationella förmågan inom området konflikt- och krishantering, med en särskild inriktning på fredsinsatser. Akademin fungerar som en plattform för samverkan mellan svenska myndigheter och organisationer samt deras utländska partners.

Från 1 januari 2008 kommer Folke Bernadotteakademin att hålla samman den civila personalförsörjningen till fredsinsatser. Det är ett nytt, utökat uppdrag som innebär även att Akademin kommer att rekrytera civil personal till olika internationella fredsuppdrag.

Bakgrunden till Akademins nya uppdrag förklarar Akademien själv såhär:

Det hör samman med utvecklingen inom internationella fredsoperationer, där civil kompetens och erfarenhet efterfrågas i allt högre utsträckning. Civil personal spelar en mycket viktig roll när ett samhälle, som kollapsat på grund av väpnad konflikt, ska byggas upp. Den civila personalen arbetar tillsammans med militär och polis för att säkra freden och sedan för att påbörja återuppbyggnaden av samhället - i nära samarbete med det drabbade landets befolkning. Det behövs civil kompetens inom en rad områden, bland annat inom flyktingfrågor, mänskliga rättigheter, övervakning av avtal, rättstatsuppbyggnad m.m.

Vi som intresserar oss för den svenska motsvarigheten till Kremlologi väntar med spänning på utnämningen!

Klimatförändringarna i försvars- och säkerhetspolitiken

För en miljöpartist med engagemang i klimatfrågan och med försvars- och säkerhetspolitik som främsta intresseområde, var det en högtidsstund idag när dessa intresseområden "giftes ihop" på scenen i Sälen.

Genom ett utmärkt föredrag av SVT:s meteorolog Per Holmgren väcktes även själar som normalt kanske inte tänker på klimatförändringar i ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Eller kanske inte ens klimatfrågan alls.

När sedan miljöminister Anders Carlgren kom upp och skulle tala om "klimatförändringar - problem och lösningar" blev det närmast pinsamt. Han använde nästan hela sin tid till att slå in öppna dörrar och förklara varför det var viktigt - i väldigt övergripande termer och i bjärt kontrast till Holmgren. Inte ett enda konkret förslag, initiativ eller något annat som skulle kunna ge uttryck för en vilja från regeringen att ta steg framåt på annat sätt än att formulera mål.

Det är i och för sig viktigt. Men i Sälen satt ett stort antal personer uppfyllda av en vilja att höra vad i hela friden regeringen ämnar göra. Att det är allvarligt och att något måste göras, det hade alla greppat.