lördag 15 september 2007

Ingen bra början del III

Det framgår nu att försvarsministern kommenterade Juholts frågor om beredningens roll i en skriftlig kommentar. Det behöver, förhoppningsvis, inte betyda att det var mindre överilat. De är ju nya också på Försvarsdepartementets pressavdelning.

Det viktiga nu är att alla håller huvudet kallt och tänker utöver partipolitiska intressen, kortsiktigt "roliga" utspel och klassisk moderat-sosse-battle. Jag är helt övertygad om att vi kan nå koncensus om besparingar på försvaret, men låt för guds skull riksdagens partier jobba fram en inriktning på besparingarna efter vad vi vill uppnå och vad vi tycker att försvaret skall göra. På så sätt får vi dels genomslag för besparingarna, särintressen hålls under kontroll och en långsiktighet som kan sträcka sig över mandatperioderna.

Tolgfors ville ha frågorna i sitt eget knä, istället för att vi skall göra som vi har gjort sedan 1995, dvs. ordförande i beredningen sköter dialogen med regeringen. För egen del tycker jag att det har fungerat utmärk med ordföranden som en länk till regeringen (mindre omständligt och större handlingsfrihet för regeringen med en ordförande som man vid behov kan säga har missförstått...).

Men om nu Tolgfors verkligen menar att han vill ha en ny ordning, så får han komma med besked om huruvida beredningen -precis som den alltid har fungerat- har reellt inflytande på försvars- och säkerhetspolitiken eller ej.

Men andra ord om beredningen under hans fögderi blir en diskussionsklubb medan finansdepartementet (utan störande inslag från försvarspolitiken) filar fram hur de besparingar som aviseras i finansplanen inom kort, skall tas ut. Eller om de besparingar som aviseras kommer att diskuteras och inriktas med stöd av riksdagens partier.

fredag 14 september 2007

Ingen bra början del II

/Uppdatering av nedanstående inlägg/

Till nedanstående TT-telegram har nu förts ett tillägg:

Publicerat 14 september 2007 20:54

Men Annika Nordgren Christensen, mp:s ledamot som suttit många år i beredningen, ger Juholt fullt stöd. Hon menar att Tolgfors inte förstår beredningens arbetsmetod. Att tro att den skulle vända sig till försvarsministern för besked är helt fel. Arbetet leds alltid av en ordförande från riksdagsmajoriteten, just nu Göran Lennmarker (m). Därför är det självklart för ledamöterna att ordföranden för regeringens talan, säger Nordgren Christensen.

- Den nya försvarsministern håller på att sätta sig på pottkanten. Han må vara ursäktad för att han är ny, men han bör nog väldigt snart ställa saker och ting till rätta, säger hon.

TT: Överväger också mp att lämna beredningen?
- Jag väntar på samma svar som Håkan Juholt."

Ingen bra början

Detta TT-telegram kommer att gå till historien (jag redovisar det i sin helhet för säkerhets skull):

Publicerat 14 september 2007 19:31
"S kan hoppa av försvarsberedningen
Enligt försvarsminister Sten Tolgfors (m) ligger försvarsberedningens kurs tydligt fast.

Men Håkan Juholt (s) säger att socialdemokraterna kan komma att hoppa av beredningen efter oklara besked av regeringen.
- Vi ställer inte upp på att försvarsberedningen är en allmän diskussionsklubb eller anordnare av seminarier, säger Håkan Juholt, ledamot av försvarsberedningen och suppleant i riksdagens försvarsutskott, till TT.

Alla sju riksdagspartier sitter i försvarsberedningen, som i sju år hade Juholt som ordförande. Beredningens strävan är enligt hemsidan "att nå en så bred enighet som möjligt om hur Sveriges säkerhets- och försvarspolitik långsiktigt skall utformas. Utifrån detta samråd utformar regeringen sina förslag till riksdagen".

Nya försvarsberedningen tillträdde i januari. Närmast ska den i höst analysera viktiga förändringar i den internationella säkerhetspolitiska utvecklingen. Juholt klargör att s-regeringarna använde beredningens rapporter som underlag för lagförslag. Men nu har han tröttnat på att nya regeringen inte klargör vilken roll den anser organet ska ha. Juholt pekar också på att förre försvarsminister Mikael Odenberg (m) kritiserade bristen på försvarspolitisk analys när han avgick i förra veckan efter att ha förlorat en miljardstrid mot finansminister Anders Borg (m). Motstridiga intressen inom regeringen verkar bryta sönder försvarsberedningens möjligheter att arbeta, säger Juholt efter fredagens möte i beredningen.

TT: Men du har inte avgått nu?
- Jag har inte gjort det i dag, men regeringen måste ge klara besked, svarar Juholt.

Sten Tolgfors understryker vikten av breda och djupa analyser i försvars- och säkerhetspolitiken. Och han säger att det inte finns några som helst planer på ändrade instruktionerna till försvarsberedningen.
- Jag ser det här som Håkan Juholt går ut med som en del i ett politiskt spel, säger Tolgfors till TT.

Han uppger också att s aldrig kontaktat honom med frågor om beredningens framtid.
- Det tror jag att man skulle ha gjort om det här var en konstruktivt menad förfrågan.
Tomas Bengtsson/TT Stockholm TT"

Anledningen till att detta TT-telegram kommer att bli historiskt, är att Tolgfors uttalanden riskerar att bryta sönder beredningen. I värsta fall är det första försvarsministern gör i sitt nya ämbete, att fullständigt spoliera kopplingen mellan säkerhetspolitisk analys och försvarsekonomi och sätta punkt för de breda överenskommelser mellan riksdagens partier i försvars- och säkerhetspolitiska frågor som vi faktiskt ofta lyckas få till, även om det ibland stupar i slutändan på hur många miljoner mer eller mindre försvaret skall ha.

Det vore förödande för svensk försvars- och säkerhetspolitik, och det för lång tid framöver.

Ministern må vara ny, men han visar tyvärr inte prov på det bästa omdömet ikväll. Jag har suttit i försvarsberedningen sedan 1995 och varit med när partier har kommit och gått i beredningen av, så att säga, lindrigare skäl än de senaste tidens händelser. Juholts frågor till regeringen är naturligtvis högst berättigade och måste få svar. De är ställda under dagens sammanträde, i full uppslutning av mig, och därmed framförda till regeringen.

Frågor av den kalibern förs för övrigt inte fram genom att man ringer till ministern, vem det än må råka vara, utan ställs till ordföranden i beredningen. Så har det varit sedan 1995 och vi har inte fått något besked om att det skall gå till på annat sätt.

Ministern skall vara glad att inte socialdemokraterna, miljöpartiet och vänstern klev av beredningsarbetet redan när det stod klart att regeringen har bestämt sig för en ekonomisk långsiktig nivå i finansplanen. Men vi har ju lärt oss att det finns viktigare värden än kortsiktiga poänger. Man tappade en minister på kuppen. Förstår man fortfarande inte? Och förstår man i synnerhet inte vikten av att hålla tungan rätt i munnen efter det?

De får sansa sig på Försvarsdepartementet och tänka lite större, och det snabbt innan de mer partipolitiskt dagsorienterade krafterna på Sveavägen 68 låter Tolgfors bli sittande med Svarte-Petter.

torsdag 13 september 2007

Ur minnenas arkiv

Mikael Holmström, SvD, har hittat uttalanden ur minnenas arkiv. Minnet är ju inte alltid så gott i politiken, när "laga efter läge" och brandkårsutryckningar sätter standard. Det lönar sig att gräva upp gamla protokoll för att få saker i sitt rätta perspektiv.

Holmström citerar oppositionsledaren Fredrik Reinfeldt från den 1 juni 2004, då han tillsammans med de övriga borgerliga ledarna kritiserade Göran Perssons uttalande att det borde gå att spara tre miljarder på försvaret i försvarsbeslutet 2004:

”För oss är försvarets innehåll och uppgifter den helt centrala frågan. Det är detta som sedan måste vara styrande för försvarets ekonomiska ramar.”

Detta är stor humor.

Att jag sedan i samma artikel får tillfälle att uttala mig om att miljöpartiet faktiskt, till skillnad från moderaterna och borgerligheten, har en sammanhållen linje och en röd tråd i försvars- och säkerhetspolitiken, det är ju kul. Men helst skulle jag faktiskt inte vilja behöva säga det.

Det bästa vore om det hade varit idéer, analyser eller koncept som stod mot varandra, så att vi fick brottas om sakfrågorna, kanske till och med ideologiskt. Nu blir det istället till att försöka hålla ihop den säkerhetspolitiska analysen och försvarspolitiken gentemot krafter som gärna plockar lättköpta poänger och tar chansen att nypa till så att det svider, men som inte har några egna idéer om vad vi vill med försvaret eller Sveriges roll i vid mening.

Man kan komma till samma slutsats (besparingar på försvaret) genom helt olika analyser om varför det bör göras. Men risken är, om man inte har någon analys om varför och hur man skall göra det, att man tappar tempo och får alla starka krafter emot sig. Det tjänar ingen på.

onsdag 12 september 2007

Kanske inte så konstigt att det går som det går...?!

Det här gör mig riktigt, riktigt beklämd.

Efter bara tre månader lämnar chefen för EU:s polisinstruktörer i Afghanistan sitt uppdrag. Förutsättningarna för att bygga upp en civil poliskår i Afghanistan är så dåliga att det inte är meningsfullt att fortsätta, anser han enligt Ekot.

Friedrich Eichele, som han heter, anser att uppdraget att bygga upp en civil poliskår som ska stå för lag och ordning i de områden där de militära insatserna är avslutade, inte fungerar.

Enligt diplomater i Kabul som tidningen International Herald Tribune har talat med är polisstyrkan underfinansierad, har för lite personal och är inte tillräckligt förberedd för svårigheterna.

"It seems that the EU was not really properly prepared for such a complex mission," said Ronja Kempin, an Afghan expert at the German Institute for International and Security Affairs in Berlin. "The EU seemed to have rushed into setting up this mission. Then there is one of the biggest difficulties of all - the pervasive corruption in the Afghan Interior Ministry with whom Eichele has had to work directly."

EU:s medlemsstater har enligt tidningens källor hittills bara skickat hälften av den personal som utlovats och EU-kommissionen har inte ännu lyckats skaka fram pengar till 70 splitterskyddade fordon som de 190 polisinstruktörerna behöver för att säkert kunna färdas vilket gör att de inte kan färdas utanför Kabul.

"The idea was that once NATO gained control of an area, the newly trained Afghan police would move in to maintain security so that the development agencies could carry out their projects."

Den tyska befälhavaren har försökt få garantier från Nato om skydd i fall polisstyrkan blir angripen:

"With the increase in fighting in several provinces, Eichele wanted guarantees from NATO that it would provide assistance if any of the police officers came under attack. In an interview last month with the International Herald Tribune, Eichele said "so far we have no cooperation agreement with NATO." The agreement has been held up by Turkey, a leading NATO member.
Instead, the European Union has forged separate agreements with the provincial reconstruction teams to ensure them some protection. These 25 provincial reconstruction teams were established by the NATO-led International Security Assistance Force and are intended to provide security to the aid agencies."

Give Birth to a Patriot on Russia Day

Moscow Times rapporterar att guvenören i Ulyanovsk vill att medborgarna får ledigt idag så att de kan vara hemma och göra patrioter:

"Governor Sergei Morozov has declared Wednesday "Family Contact Day" as part of an initiative under which prizes are awarded to families that have babies on Russia Day. Wednesday is precisely nine months before the June 12 holiday, prompting some newspapers to dub the celebration "Conception Day."

The Ulyanovsk initiative, called "Give Birth to a Patriot on Russia Day," is in line with President Vladimir Putin's call to fight the demographic crisis by increasing the birthrate. Russia has experienced a steep population decline since the Soviet collapse.

"The initiative is directed at improving the demographic situation in the region," said Morozov's spokeswoman, who declined to give her name in accordance with her office's policy."

tisdag 11 september 2007

Ny utskottsordförande

SvD rapporterar att riksdagsledamoten Anders Karlsson (s) blir ny ordförande i riksdagens försvarsutskott efter Ulrica Messing. Det har den socialdemokratiska riksdagsgruppen beslutat i kväll.

Jag vet inget om Karlsson, mer än vad man kan läsa på riksdagens hemsida och hans egen hemsida. Där står bland annat att han är född 1951 och bosatt i Härslöv, strax utanför Landskrona. Innan han blev riksdagsledamot arbetade han som ombudsman för Byggnadsarbetareförbundet i Lund och är i grunden rörläggare.

I riksdagen verkar han, vid en snabb betraktelse, vara mest aktiv i fackliga- samt trafikpolitiska frågor (vilket inte är så konstigt eftersom han fram till nu var ordförande i riksdagens trafikutskott).

Ny försvarsminister, statssekreterare och utskottsordförande på samma gång. Vi går en spännande tid tillmötes...

Ny statssekreterare

Vid ett regeringssammanträde idag utsågs Håkan Jevrell till statssekreterare hos försvarsminister Tolgfors. Enligt pressmeddelandet kommer Håkan Jevrell närmast från en tjänst som politisk sakkunnig (bitr. samordningschef) vid moderaternas samordningskansli på Statsrådsberedningen. Där har han hanterat frågor rörande justitie, migration och integration och jämställdhet. Han har tidigare även varit sakkunnig i justitiefrågor vid Moderaternas riksdagskansli och har dessförinnan arbetat som kammaråklagare vid Västerorts åklagarkammare i Stockholm. Håkan är reservofficer i flottan med kaptens grad.

Jevrell är, enligt sin profil på Linkedin, intresserad av följande:

career opportunities
job inquiries
expertise requests
business deals
reference requests
getting back in touch

Getting back in touch blir det inte tal om eftersom jag inte känner personen i fråga. Det där med career opportunities och job inquiries hoppas jag inte är aktuellt nu såhär i starten på det nya uppdraget, men däremot finns det säkert många försvarsindustrier som står i startgroparna för att komma med förslag till business deal.

9/11

På dagen sex år sedan. Totalt dog 2 595 av de cirka 17 000 människor som befann sig i World Trade Center under attacken.

Jag minns hur jag satt hemma denna dag, uppfylld av storheten i att alldeles nyss ha blivit mamma. Frånkopplad från omvärlden. Jag hade ingen aning om vad som hade hänt förrän telefonen ringde och jag uppmanades sätta på TV:n. Jag satt i soffan med min nyfödde son och såg tornen rasa, gång på gång.

Och jag undrade vad det var för värld han hade kommit till, och hur jag skulle kunna skydda honom från galenskapen.

Sex år har gått. Fler amerikaner har dött i det efterföljande kriget mot terrorismen, än i WTC-attacken. Någonstanns mellan 71 000 0ch 78 000 civila har dött, enbart i Irak.

Jag tror faktiskt att det mesta, när det gäller drivkrafter och det självgenererande och destruktiva hjulet, kan kokas ner till följande italienska ordspråk:

Akta dig för en man som har ingenting att förlora.

Skilda världar


Jag läser i diverse medier om gårdagens föredragning i representanthuset av general David Petraeus och ambassadör Ryan Crocker.

På svenska kan man t.ex. tugga i sig detta av Karin Henriksson, SvD. Jag rekommenderar dock framför allt The Independents utmärkta grepp med två perspektiv, från USA respektive Irak.

måndag 10 september 2007

Dold agenda?

Är de aviserade besparingarna på försvaret ett led i en irreversibel Nato-anslutsningsprocess? I en betraktelse i SvD skriver Göran Eriksson:

"Högt inom socialdemokratin finns nu ändå misstankar om att moderaterna följer en "hemlig dagordning" som syftar till Nato-medlemskap. Metoden skulle vara att rusta ned det svenska försvaret så mycket att alliansfrihet blir en säkerhetspolitisk omöjlighet. "Man kan inte bortse från att det kan finnas en sådan plan" säger socialdemokraternas tyngste försvarspolitiker Håkan Juholt till SvD."

Man missar något här. Dels kräver ju faktiskt ett Nato-medlemsskap någonting av de länder som träder in i medlemskretsen. Sverige har trots allt en del landunika lösningar kvar, som vid ett medlemsskap i förlängningen måste Nato-anpassas. Dessutom bör man betänka hur de andra Nato-ländernas materielsatsningar ser ut, liksom vilken tilltro de i grunden hyser till att Nato kommer till den villkorslösa undsättning, i alla situationer, som man ibland tror är oomtvistat i den svenska debatten. Det är ju inte så att Natoländerna rustar ner sina nationella försvar.

Detta säger ju naturligtvis inget om huruvida det finns en dold moderat agenda eller ej, men jag tror faktiskt att det snarare är ett generationsskifte inom moderaterna än en Nato-agenda. För om det vore det, så skulle alltså Odenberg -om man drar ut konsekvenserna- hoppa av eftersom han inte anser Sverige skall gå med i Nato. Och det är inte direkt troligt.

Kanske är det istället så att Socialdemokraterna vill få debatten om besparingar och industriprojekt som går i putten, att istället bli en debatt om Nato. Man kan ju inte gärna kritisera alliansregeringen för de aviserade besparingarna, som Eriksson så riktigt konstaterar att man har försökt sig på då det begav sig, men som man har aldrig har orkat/velat genomföra. Det kräver ju att man utmanar fackförbunden och de jobbtillfällen som försvarsindustrin genererar.

Jag ser gärna en Natodebatt i Sverige. Och om det finns någon dold agenda någonstans, är det naturligtvis nödvändigt. Jag är trygg i förvissningen om att den debatten hade slutat 1-0 till förmån för militär alliansfrihet. Det vill säga om debatten hade fått vara saklig, grundlig och nyanserad. Det är jag däremot inte lika förvissad om.

Fiende?

Den pojke som polismannen håller på bilden här intill (från Reuters) skulle ha dött av en bomb:

"Självmordsbombaren slog till i går vid en av den irakiska arméns kontrollpunkter i staden Muhmudiya cirka tre mil söder om Bagdad. Attentatsmannen lät sin bil explodera mitt bland människorna – och dödade två personer i attacken.
Men den lilla pojken, som inte identifierats, klarade sig mirakulöst i det brinnande infernot. Han hittades av okända räddare under den söndersprängda bilens kaross och fördes till säkerhet. Pojken togs sedan till sjukhus med lättare skär- och skrubbsår."

Han ger ett ansikte till de offer som drabbas, om och om igen, av de till synes ändlösa bombdåden. Just denna pojke överlevde, men han är för tid och evighet märkt av händelsen. Precis som alla irakier, är märkta. Precis som alla anhöriga till de soldater som har mist livet i kriget mot terrorismen.

Ett krig utan slut är inte ett krig utan ett slags övergripande tillstånd. Jag tror att detta tillstånd rubbar verklighetsuppfattningen hos oss alla. Jag vet inte hur det skall kunna sluta?

Jag bara önskar att den lille pojken hade sluppit vara med om det här.

lördag 8 september 2007

Dagens insikt kan vara dotter till gårdagens misstag

Mikael Holmström på SvD har koll på läget:

"Regeringen stoppar utvecklingen av efterföljaren till Visby-korvetterna som nu levereras av Kockums i Karlskrona. Hela projekteringen av efterföljaren, ett större ”ytstridsfartyg ny” stoppas. (...) "Regeringen har nu valt och satsar på ubåtarna. Utveckling av en ny ubåt får cirka 20 miljoner kronor." (...) " Samtidigt säger regeringen också nej till utveckling av undervattensvapen vid Saab Underwater Systems i Motala. Företagets framtidssatsning är projektet TMS - torped-mina-sensor som nu stoppas." (...) "Nästa vapen som stoppas kallas Ecom och utvecklas av Saab Bofors Dynamics i Karlskoga. Det är en avancerad blandning av missil och granat."

Vidare skriver Holmström att luftvärnroboten Bamse inte ska förbandssättas som det var tänkt (för övrigt ett mycket klokt beslut). Pengarna till SEP (Splitterskyddat enhetsfordon) var också tänkt att dras in, men SvD skriver att centerpartiet sade nej till det i budgetförhandlingarna.

Det skall bli intressant att läsa i budgetpropositionen hur man motiverar de försvars- och säkerhetspolitiska grunderna till de avvägningar mellan materielsystemen som gjorts. Riksdagen har ju upprepade gånger begärt denna tydligare redovisning, och om man tidigare aldrig har förmått motivera på ett trovärdigt sätt vilka bevekelsegrunder som ligger bakom att man vill anskaffa vissa system, så kanske man har bättre framgång med att förklara varför man inte anskaffar vissa system så som planerat.

Det skall också bli intressant att se om planen med de sydafrikanska robotar som riksdagen har sagt ja till i samband med vårbudgeten, och som var tänkta att beväpna kustkorvetterna, löper vidare. Den del av budgetpropositionen som utgörs av utgiftsområde 6 kommer i år att lusläsas runt om i Sverige som aldrig förr. En riktig kioskvältare.

fredag 7 september 2007

Jag hade fel

Igår skrev jag om att det kanske var handlingsplanen för Gripen som var en av de materielprojekt som inte skulle bli av. Helt fel, visade det sig.

Vid gårdagens regeringssammanträde togs beslutet, utan förvarning eftersom det inte fanns något ärende från Försvarsdepartementet som skulle upp (enligt regeringens ärendeförteckning). Inte heller redovisades det pressmeddelande, som sägs ha skickats ut, på Försvarsdepartementets hemsida.

Enligt SvD (TT) skriver Tolgfors:

"Dagens beslut är bra för det svenska försvaret. Sverige får tillgång till ett modernt och kostnadseffektivt flygplanssystem, som också fungerar väl i internationell samverkan. Det är också bra för möjligheterna att finna framtida exportmöjligheter för Gripen".

OK, för det första har regeringen missat det första tillfället att tippa materielbudgeten över till de internationella insatsernas behov. Om robotsystemet till kustkorvetterna ingick i beslutet (de var ju ihopklumpade i vårpropositionen) är det två materielprojekt -till en kostnad om 4,1 miljarder- som går på tvärs med finansministerns signaler under gårdagen. Nu blir det intressant att se vad som skall puttas ur materielplanen istället, som är värt 4,1 miljarder utöver de aviserade besparingarna.

För det andra verkar saker och ting gå sin gilla gång: Satsningar på Gripen och Saab är bra för exporten. Det låter som om det även fortsatt är viktigare än instatsförsvarets reella behov.

Inget nytt under solen, med andra ord.

torsdag 6 september 2007

R I P

Konsten att motivera ett beslut och sedan ändra sig

Det verkar som om bedömningen i gårdagens blogginlägg om att Odenberg avgick på grund av att finansens makt blev för stor, var riktig.

Allan Widman (fp) skriver om avhoppet på Brännpunkt idag. Bland annat att "Lejonparten av de cirka 18 miljarder som det handlar om årligen går till stora materielprojekt inom flygvapnet och marinen som, åtminstone hittills, haft liten anknytning till det fredsfrämjande arbetet."

Med anledning av detta finns det anledning att uppmärksamma vad Odenberg säger i sin intervju med SvD, tre timmar efter gårdagens presskonferens. Han berättar att finansdepartementet har tagit över och hindrat honom från att verkställa beslut:

"De senaste månaderna har finansdepartementet fjärrstyrt allting. Vi får inte igenom projekt som regering och sedan riksdagen godkänt redan i våras, säger Odenberg och nämner handlingsplanen för Gripens utveckling och luftvärnsrobotar till Visby-korvetterna.

Hur gör regeringen nu? Man har fört fram dessa projekt till beslut av riksdagen i vårpropositionen 2007. Motiven, i synnerhet de säkerhetspolitiska, var så gott som obefintliga redan då, men det ansågs i varje fall av regeringen och riksdagen vara tillräckligt för att fatta beslut om 4,1 miljarder:

Ur vårbudgeten:

"Regeringens förslag: Regeringen får under 2007 besluta om beställning av ombyggnad av upp till 31 stycken JAS 39A/B till JAS 39C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidare-utveckling av JAS 39 Gripen samt om luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass.
Anskaffningen av luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass föreslås genomföras i form av en direktanskaffning av på marknaden befintligt system. De beskrivna materielobjekten innebär att ramen för beställningsbemyndigandet 2007 behöver utökas med 4 350 000 000 kronor."

DI skriver: "Ett regeringsbeslut på det ovan nämnda ska ha beretts i regeringskansliet och ett beslut var väntat under september månad."Vi har goda förhoppningar på att ett beslut kommer att fattas, men det kan komma att ta lite längre tid än beräknat", säger Gripen Internationals informationsdirektör Owe Wagermark till Nyhetsbyrån Direkt efter försvarsministerns avgång."

Som jag ser det måste man återkomma till riksdagen med en förklaring om varför de säkerhets- och försvarspolitiska grunderna till detta beslut har förändrats, och begära ett nytt beslut av riksdagen. Ur mitt perspektiv är det enkelt att åstadkomma en sådan förklaring, utifrån just försvars- och säkerhetspoitiska bedömningar Men det blir trixigare när man har sagt en sak en gång och nu säger något helt annat.

Det är väl handlingsplanen för Gripen och luftvärnsrobotsystemet som är de specificerade projekt som inte skall bli av, och som det ryktas om skall redovisas i budgetpropositionen.

Frågan är nu hur de politiker i försvarsutskottet agerar, som relativt nyligen ansåg att det fanns goda skäl att säga ja till satsningen? Skall man säga öppet att det är finansdepartementet som har dömt av riksdagens beslut och ansett det vara fel, vilket innebär att man i öppen dager redovisar de bevekelsegrunder för försvarsindustriella projekt som alla vet om men aldrig har bekräftats offentligt av någon regering. Eller skall man krysta fram någon förklaring om att den säkerhetspolitiska situationen dramatiskt har förändrats sedan vårpropositionen och riksdagsbeslutet?

onsdag 5 september 2007

Försvarsminister förr och nu

Det började som en helt vanlig dag.
Sedan blev klockan 11.47 och följande pressmeddelande nådde mailboxen:

Pressmeddelande
5 september 2007 Försvarsdepartementet
Försvarsminister Mikael Odenberg inbjuder till presskonferens
Välkomna!
Tid och plats: Plats: Bella Venezia, Rosenbad 4.
Tid: Onsdagen den 5 september klockan 13.00.

Och då stod det ju klart att försvarsministern skulle meddela sin avgång. Frågan var bara hur han skulle motivera den.

Av presskonferensen, och de kommentarer som har citerats i olika medier under dagen, står det klart att han hade accepterat de angivna besparingarna för 2008, 2009 och 2010. Den är istället den långsiktiga besparing som kommer i finansplanen, om ca 3-4 miljarder, som fällde avgörandet.

Men jag tror faktiskt inte att det var den summan heller, hade det enbart varit den hade han kunnat stanna på sin post och tagit kommande duster med finansen när det var dags att omsätta tanken i skarpa förslag i kommande budgetpropositioner. Jag tror att det var det faktum att det är en arbetsgrupp i finansdepartementet som skall sy ihop detta besparingspaket. Därmed kan han inte på något vis komma runt frågan om det är säkerhets- och försvarspolitiken som styr pengatilldelningen. Han vet att han skulle komma att åka land och försvarsindustri runt och få försvara vad Borgs tjänstemän hade kommit fram till.

Det är detta Tolgfors har accepterat och det är därför han kommer att få en omöjlig situation med den organisation och den industri man helt enkelt måste ha tillräckligt mycket med sig, i alla fall med sig på tågordning och att sakert analyseras och att man sedan kan vara oense om slutsatserna, för att kunna reformera på ett hållbart sätt. Mats Knutsson kallade i Aktuellts 21-sändning Tolgfors för "Reinfeldts Bosse Ringholm" och drog paralleller till när den lojale och intetsägande Ringholm fick efterträda Åsbrink som finansminister, när denne avgick med buller och bång.

Tro mig, den mest effektiva reformatören av försvaret skulle -till synes paradoxalt nog- vara en moderat (av den gamla stammen, som inte kan viftas bort så lätt av det militärindustriella komplexet) som förstod sig på säkerhetspolitik och internationell politik - och därmed personligen förstod nödvändigheten i besparingar och omställning till internationell förmåga- samt som förstod att grunda denna inriktning i en dialog med riksdagen och genom mycket tydliga signaler till Försvarsmakten.

Sten Tolgfors säger att han är lojal med regeringens budget. Därmed har vi byggt in en situation där Odenberg är en hjälte i (traditionella) försvarskretsar och den nye försvarsministern har noll trovärdighet (i försvarskretsar). Det enda sätt som Tolgfors nu kan nå förtroende i dessa kretsar är om den slutgiltiga budgeten redovisar lägre besparingar än de siffror som har redovisas under dagen. Därmed kommer reformeringen och besparingarna gå saktare.

Eller så blir det en osthyvel av alltihop utan några tydliga direktiv till ÖB vad han skall göra och inte skall göra. Och då lämnar ÖB när budgetpropositionen presenteras.

Mona Sahlin är förvånad över Odenbergs avgång:

– Det är oerhört anmärkningsvärt att en moderat finansminister offentligt förnedrar en moderat försvarsminister så djupt att han avgår. Jag är djupt oroad av att försvars- och säkerhetspolitiken uppenbarligen har blivit en budgetfråga, säger hon till Ekot.

Göran Eriksson på SvD påminner dock om hur det brukade låta förut. Han skriver att Odenberg under sin presskonferens räknade upp regeringens synder på området, bland annat att "De föreslagna försvarsbesparingarna är de största sedan 1920-talet, och de grundas inte i någon säkerhetspolitisk analys." Eriksson skriver att "den sista anklagelsen skär som en kniv i moderata hjärtan. Den är identisk med vad de borgerliga brukade säga om socialdemokraternas försvarspolitik: först kommer pengarna sedan säkerhetspolitiken."

Det han syftar på är att Göran Persson, i en partiledardebatt för många år sedan, slog fast att det skulle bli besparingar om tre miljarder kronor på försvaret, trots att Försvarsberedningen jobbade för fullt med ett antal olika ekonomiska nivåer där -3 miljarder var ett av alternativen. Detta ledde till ett ramaskri från borgerligt håll. Flera av de borgerliga försvarspolitiker som var med och skällde då, är fortfarande med nu. De kommerihåg vad de sade i riksdagsdebatterna då, om ett sådant förfaringssätt. Det blir inte lätt att nu försvara en regering som gör samma sak, och vars försvarsminister avgår på kuppen.

tisdag 4 september 2007

Ryskt säkerhetsintresse

Idag har Försvarsministern inkommit med sitt svar på Carl B Hamiltons skriftliga fråga om den ryska marinens undersökningar i svensk ekonomisk zon, det vill säga de bottenundersökningar som utförs som ett led i kartläggningen av förutsättningarna för att dra en naturgasledning genom Östersjön från Ryssland till Tyskland.

Ministern skriver: "Oaktat de tidningsuppgifter till vilka frågeställaren refererar har jag inte kunnat konstatera något stöd för påståendet att enheter ur den ryska Östersjömarinen varit involverade i bottenundersökningarna."

Ministern skriver vidare att "Enligt rysk doktrin betraktas infrastrukturen för gas- och oljeexporten som ett nationellt säkerhetsintresse. Jag hade möjlighet att diskutera denna fråga med den förre ryske försvarsministern Sergej Ivanov när han besökte mig i oktober förra året."

Det väcker ju lite funderingar. Dels vore det naturligtvis intressant att veta vad som sades vid nämnda möte. Dels vore det intressant att höra vilka slutsatser ministern drar av sitt eget konstaterande att infrastrukturen för gas- och oljeexporten utgör ett nationellt ryskt säkerhetsintresse?

Det där med säkerhetsintresse i ministerns svar föranleds av Hamiltons fråga, han skrev:

"Marinchefen har även uttalat sig för permanent rysk marin närvaro i bland annat Medelhavet på grund av pipelineexport av rysk gas och olja, det vill säga en principiell hållning, som tillsammans med president Putins tv-uttalande den 26 oktober 2006 om den ryska Östersjömarinens uppgift att skydda den planerade gasledningen, indikerar en ambition att ha hög rysk marin närvaro i Östersjön, om gasledningen skulle förverkligas."

Anslagsnivå = förmåga?

Försvarsmakten är på hugget. Som ett led i den pågående kampanjen kring försvarsbesparingarna publiceras idag följande information, under rubriken "Nio miljarder mindre - på sju år", på hemsidan:

"Det är en myt att Försvarsmakten blir mindre och mindre men att kostnaderna är oförändrade. Det visar både de minskade anslagen och försvarsutgifternas andel av bruttonationalprodukten, BNP."

Vidare berättar man att Försvarsmaktens ekonomiska förutsättningar har förändrats drastiskt de senaste åren. Myndighetens anslag för 2007 är 39,3 miljarder kronor. Från 2000 till 2007 har Försvarsmaktens anslag minskat med omkring nio miljarder kronor, eller 20 procent. Försvarets del av BNP har gått från 3,1 procent 1975 till 1,52 procent 2005.

Som pricken över i meddelas att det "Så sent som i förra veckan utgick direktiv till förbanden om besparingar på omkring 180 miljoner kronor, för att säkerställa att de ekonomiska ramarna för 2007 kan hållas."

Det är intressant att man väljer att ta avstamp i 1975 års anslagsnivåer. I mitt tycke är det dock mer relevant att jämföra siffor från kalla krigets slut och fram till nu. Under åren närmast efter kalla krigets slut tvekade många länder, däribland Sverige, inför en militär omställning. Många försvar fortsatte i samma spår för materielutveckling och materielanskaffning, trots den radikalt annorlunda säkerhetspolitiska situationen. Denna försiktighet under första delen av 1990-talet har inneburit en senarelagd omställning av försvaret, något som sakta har vuxit fram under de senaste tio åren och börjar få genomslag -från mobilisering av invasionsförsvar till insatsförsvar med internationella insatser som faktisk huvuduppgift- först under senare tid.

Dessutom, siffror säger inte allt och definitivt inte allt om reell insatsförmåga! Min rekommendation till Försvarsmakten, om man nu vill ge en rättvisande bild av sin verksamhet, är att i görligaste mån jämföra förmåga mellan 1975 och nutid. Det hade varit intressant läsning och ett konstruktivt bidrag till den pågående försvarspolitiska debatten.

PS. Det är intressant att studera det militära försvarets andel av BNP efter kalla krigets slut fram till närtid. Det finns ytterligare statistik att tillgå, t.ex. här och här.

fredag 31 augusti 2007

Upp som en sol....

"Ett samarbete kommer att öka den svenska förståelsen för ett svenskt medlemskap" säger Allan Widman (fp) till SvD.

Allan Widman säger enligt tidningen att han välkomnar ett svenskt samarbete med Norge och att han hoppas att ett svenskt medlemsskap i Nato nu kan bli verklighet:

"Men jag tror att ett försvarssamarbete med Nato kommer att öka den svenska förståelsen för ett svenskt medlemsskap och sätta frågan på agendan", säger Allan Widman till SvD.se.

Jaha, så nu tvingas socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister motarbeta ett samarbete mellan Norge och Sverige, för att ingen ska ta miste på dessa partiers motstånd mot ett svenskt Natomedlemsskap. Inte för att det egentligen hör ihop, utan därför att både Allan och de flesta andra vet att medialogiken oftast inte medger ett resonemang där man förklarar något som till synes förhåller sig på ett annat sätt. När t.ex. nu det norsksvenska samarbetet kopplas ihop med Natomedlemsskap, kommer vi tyvärr att se prov på detta. Om socialdemokraterna nu säger "verkställ" till samarbetet, riskerar de därmed en rubrik där det står att socialdemokraterna vill närma sig Natomedlemsskap eftersom samarbetet syftar till det. Det innebär att den lätta vägen blir att säga nej.

Upp som en sol, ner som en pannkaka. Jag hoppas jag blir överbevisad om motsatsen.