Tolgfors får JAS-frågor

Nu börjar interpellationerna och frågorna ramla in till Försvarsministern om en eventuell ytterligare uppgradering av JAS. Peter Rådberg (mp) är först ut med en interpellation. Det skall bli mycket intressant att höra Sten Tolgfors svar på frågorna.

Sista svarsdatum är satt till den 12 februari, bara att ge sig till tåls.

"Sverige måste satsa på ett eget försvar"

Jag har skrivit en debattartikel till SVT Opinion med anledning av en debattartikel av Gunilla Wahlén (v) under rubriken "Sverige måste satsa på ett eget försvar" - en artikel som verkligen får mig att undra var vänstern är på väg i försvarspolitiken.

Filmtajm

Någon kanske är nyfiken på hur JAS Gripen marknadsförs? I denna film saknas inget. Här finns allvarstyngda män som går på rad med gemensamt mål, rök, mystik, trummor, närbilder på vapen, explosioner, en kvinna som sjunger. Ja hela paketet. "GRIPEN The Wings of Your Nation".



Nu skall ingen tro att detta är en speciellt speciell reklamfilm i denna kategori. Jag minns en busstransport med Försvarsutskottet i USA (i mitten av 90-talet). I bussen passade våra värdar på att visa lite film. Det blev en minnesvärd reklamfilm för Apache helikoptrar. Där hade man inte heller sparat på krutet, om uttryckets tillåts. Där hade man till och med fått med kvinnan som med barnet vid sin sida vinkade av mannen (piloten) när han skulle ut på uppdrag (i sin Apache) för att försvara nationen. Han vänder sig inte om. Och hon ser mycket stolt ut.

En vår att se fram emot

Statsrådsberedningen har meddelat vilka propositioner och skrivelser som avses lämnas till riksdagen under återstoden av riksmötet 2007/08.

Från försvarsdepartementet överlämnas följande propositioner och skrivelser för riksdagsbehandling före sommaruppehållet:

56. Multilateralt samarbete om strategiska flygtransporter (11 februari)
57. Ny lag om brandfarliga och explosiva varor (11 mars)
58. En utvecklad krisberedskap (18 mars)

Riksdagsbehandling efter sommaruppehållet men före utgången av 2008:

59. Behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen (maj)
60. Vissa sekretessfrågor på krishanteringsområdet (maj)

Av dessa är propositionen om "En utvecklad krisberedskap" mest intressant. I den allmänna debatten kommer naturligtvis frågan om Räddningsverkets skolor att uppmärksammas, vilket indirekt också har att göra med om regeringen väljer att gå på tvärs mot Försvarsberedningens och många tunga remissvars invändningar mot den utredning (Alltid redo!) som ligger till grund för förändringarna. Det vore mycket anmärkningsvärt om regeringen väljer att ta den striden, mot det tvärsektoriella förhållningssätt som bland annat genomsyrar den strategi för säkerhet som riksdagen har antagit.

Det vore också anmärkningsvärt eftersom regeringen för andra gången går emot riksdagens sju partier (inom ramen för Försvarsberedningen). Första gången gällde det ju operativ krishantering och frågan om en funktion på myndighetsnivå. Nu gäller det ytterst hela samhällets krishanteringsförmåga.

För egen del ser jag också fram emot vad propositionen om multilateralt samarbete om strategiska flygtransporter kan bjuda på för eventuella överraskningar.

Utrikesdepartementet tänker bland annat leverera följande propositioner och skrivelser till riksdagen före sommaruppehållet:

38. Skrivelse: En nationell strategi för svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet (31 januari)

Kort i taket! Den är pågång!

41. Proposition om fortsatt svenskt deltagande i fredsstyrkan i Kosovo (18 mars)
43. Skrivelse: Strategisk exportkontroll 2007 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (18 mars)
45. Skrivelse med redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 2007 (18 mars)
46. Skrivelse: Sveriges samarbete inom Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR) och Partnerskap för Fred (PFF) (18 mars)
47. Skrivelse: Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik 18 mars
48. Skrivelse om Sveriges politik för global utveckling 18 mars

Flying high

Alla som gillar korta blogginlägg eller är genuint trötta på diskussioner om JAS Gripen kan sluta läsa nu.

Till dig som fortfarande läser; häng med!

I tilläggsbudgeten 2007 föreslog regeringen att den under 2007 skulle få besluta om beställning av ombyggnad av upp till 31 stycken JAS 39 A/B till JAS 39 C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen.

Regeringen framförde att en handlingsplan för vidmakthållande och vidareutveckling av JAS 39 Gripen hade utformats av Försvarsmakten och att medel för detta ingick i den långsiktiga materielplanen. Handlingsplanen består dels av en ombyggnad av 31 stycken JAS 39 A/B till JAS 39 C/D åren 2007-2013, dels av ett demonstratorprogram åren 2007-2010 som syftar till att kartlägga och utgöra grund för framtida möjliga beslut om vidareutveckling. Regeringen beräknade kostnaden för detta till ca 4,1 miljarder kronor.

I vårbudgeten konstaterade regeringen också att handlingsplanen stöder exportsatsningar genom att potentiella exportländer ser en tydlig signal om satsning på JAS 39 Gripen eftersom produktionen förlängs, ett antal JAS 39 A/B kan nyttjas för export samt att befintliga och potentiella exportkunder genom demonstratorprogrammet får kunskap om utvecklingspotentialen i Gripensystemet.

Försvarsutskottets majoritet delade regeringens bedömning och anförde bland annat i sitt budgetbetänkande att den föreslagna planen "för närvarande synes vara det mest kostnadseffektiva sättet att långsiktigt vidmakthålla och vidareutveckla JAS 39 Gripen. Eftersom alla plan efter ombyggnaden blir av samma typ JAS 39 C/D minskar kostnaderna för underhåll och vidmakthållande. Flygplanen ges även en längre livslängd än vad som annars skulle vara fallet".

Utskottet skriver också att "Den totala flygplansparken bör kunna reduceras till ca 100 flygplan. Därmed kan Försvarsmakten långsiktigt upprätthålla fyra stridsflygdivisioner med JAS 39 Gripen, vilket riksdagen har beslutat ska ligga till grund för försvarsplaneringen. I antalet finns även en reserv för haverier samt vissa utbildningsändamål".

Sedan kommer utskottet in på tiden efter C/D-versionen:

"Det föreslagna demonstratorprogrammet under åren 2007-2010 syftar till att genom kunskapsuppbyggnad kartlägga och utgöra grund för kommande beslut om en eventuell vidareutveckling av flygplanssystemet efter år 2020. Utskottet bedömer att kostnaden för en framtida - mer omfattande - modifiering av JAS 39 C/D är betydligt lägre än att ersätta dem med ett -sannolikt utländskt- nytt stridsflygplanssystem omkring år 2020.

Utskottet framhöll vidare att demonstratorprogrammet ska genomföras i samarbete med internationella partner, vilket det också gör i och med att Norge har gått in i det samt senare även Danmark.

Notera särskilt det där med vidareutveckling efter år 2020. Detta var alltså det tidsperspektiv utskottet arbetade efter så sent som för ett drygt år sedan.

Riksdagens majoritet gav mandatet. (Mp) och (V) sade blankt nej. (S) duckade sig igenom frågan och lämnade följande kryptiska yttrande till Försvarsutskottets betänkande över tilläggsbudgeten:

"De nu föreslagna objekten fanns inte redovisade i budgetpropositionen för 2007. Regeringen har inte redovisat någon ny samlad investeringsplan i vårpropositionen. Vi socialdemokrater vill därför göra en samlad bedömning när regeringen i höstens budgetproposition redovisar de ekonomiska konsekvenserna av samtliga planerade beställningar de kommande åren, innan vi tar ställning till de nu aktuella materielprojekten. Vi förordar därför att riksdagen avslår de bemyndiganden som regeringen nu begär. Utgångspunkten är att investeringsplanen ska omfatta de materielprojekt som är nödvändiga för att de i de socialdemokratiska förslagen i försvarsbesluten prioriterade uppgifterna ska kunna genomföras".

Fast vi måste backa lite till först. I ursprungsläget sades det att Sverige behöver 200 plan. Dessa blev (efter många långa års process) 143 plan och i samband med att beslutet togs om C/D-versionen var man nere på ett behov av 100 plan. Och nu talar Allan Widman (Fp) alltså om ett antal om 48 st.

Det skulle, lite enkelt uttryckt, innebära att Sverige har beslutat om 150 plan för mycket. Låt det sjunka in ett tag.

I höstens budgetproposition för 2008 utgiftsområde 6 "Försvar samt beredskap mot sårbarhet" (sid 58)står det följande:

"Det är i materielförsörjningens tidiga faser som det föreligger störst möjligheter att styra processen. I dag karaktäriseras beslutsordningen av att regering och riksdag kommer in på ett relativt sent stadium i materielförsörjningsprocessen. Med tanke på de ekonomiska bindningar som staten gör i materielförsörjningen bör statsmakternas inflytande öka i tidiga faser i processen och stegvisa beslut med i förväg definierade kontrollstationer tillämpas i större utsträckning. Detta kommer även att bidra till att statsmakternas prioriteringar och inriktningar får ett större genomslag.

Regeringen ser därför över den rådande beslutsordningen i materielförsörjningsprocessen för att öka transparensen och skapa möjlighet till tidiga prioriteringar för riksdag och regering.

Kopplingen mellan utvecklingen av operativ förmåga och materielförsörjningen bör
också öka".

Det där med "materielförsörjningens tidiga faser" är möjligen redan överspelat. Inte kan Försvarsutskottets ledamöter, som gång efter annan i skarpa ordalag har krävt transparans och att utskottets/riksdagens reella inflytande skall öka, finna sig i att det kommer en rad om detta i vårens tilläggsbudget, när allt är klappat och klart? Det borde vara ett gemensamt intresse för alla partier, ja alla riksdagsledamöter oavsett vad man tycker i sakfrågan.

Till sist kan jag inte annat än se fram emot kommande skrivningar i framtida budgetar (dvs. om idén med en satsning på "Super-JAS" överlever Finansdepartementet) när regeringen skall försöka få ihop något klokt om vilka säkerhetspolitiska och operativa behov man anser talar för denna satsning.

Riksdagsledamöter från alla partier, förenen eder!

De som är för satsningen kan kanske tycka att det bör gå rätt till denna gång, utifrån demokratiska principer om insyn och tidigare löften om att koppla materielinvesteringar till operativa krav etc. Detta bör dessutom underlätta en senare debatt i sakfrågan, eftersom man då kan argumentera just i sak och inte bara grotta ner sig i procedurfrågor.

Läsvärt

Blogginlägg nummer 400 sedan starten den 11 februari 2007 handlar om försvarsekonomi. Jag har först nu uppmärksammat Bo Pellnäs artikel i Expressen den 19 januari. Den förtjänar genomläsning. Han tar upp både Försvarsmaktsinterna orsaker till försvarets pengaproblem, likväl som orsaker som går att härleda till den politiska nivån.

Klart för start!

Allan Widman, folkpartiets talesman i försvarsfrågor, skriver på SvD Brännpunkt idag om uttalandet i Sälen av den norske statssekreteraren för försvaret, Espen Barth Eide, att ett norskt köp av 48 stycken Jas Gripen inte blir aktuellt om ­endast Norge köper den nya ­versionen av det svenska stridsflygplanet.

Underförstått, skriver Widman, är uttalandet en uppmaning till Sverige att också skaffa sig den nya Gripen. Den version som kallas ”Super-Jas”. I fredags begärde Norge att Saab ska lämna offert på 48 nytillverkade Gripenplan.

Widmans budskap är att det finns övervägande skäl som talar för att vi bör reagera positivt på den norska propån. "Sverige bör så snabbt som möjligt förbinda sig att anskaffa ­exakt det antal Super-Jas som Norge beställer av Saab".

Men Widman ställer smtidigt upp ett antal villkor:

"Om Norge avstår från att köpa Jas Gripen ska heller inte Sverige – i enlighet med den nya strategin för materielanskaffning – på egen hand utveckla Super-Jas. Det andra villkoret måste vara att vi, samtidigt med en eventuell beställning för att bygga om äldre plan till den nya versionen, gör klart att det svenska flygvapnet reduceras från 100 till 48 flygplan, samma ­antal som Norge och Danmark plan­erar för".

Jag drar två slutsatser och ställer mig en fråga med anledning av detta:

1. Det är klappat och klart. Det blir en svensk beställning av "Super JAS". De i regeringen som hade hållit emot en sådan affär, hade varit folkpartiet.

2. Nästa grundorganisationsöversyn kommer att leda till att det svenska flygvapnet reduseras till en flygflottilj.

Frågan jag ställer mig är hur denna satsning, som rimligen leder till ett beslut i relativ närtid, tas emot när det nyligen fattades beslut om ombyggnad av upp till 31 JAS 39A/B till JAS 39C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen. Detta till en kostnad av 4,1 miljarder kronor över cirka fem år.

Regeringens argument för att gå fram med förslaget i vårpropositionen 2007, var att en ensad flygplansflotta som består av JAS 39 C/D, kombinerat med att antalet flygplan reduceras ner till 100, på sikt skulle innebära att långsiktiga besparingar uppnås.

Om det är regeringens linje att flygplansflottan även fortsättningsvis skall vara "ensad" bör detta betyda att de 31 ombyggda planen skall säljas till högstbjudande så att "Super JAS" kan introduceras istället.

En stilla undran är hur detta hänger ihop med talet om att operativa behov skall styra materielförsörjningen? Operativa behov är under överskådlig framtid internationella insatser (med markförband).

Låt mig förutspå att det kommer att höjas starka röster framöver för att flygstridskrafternas medverkan i internationella insatser skall få en framskjuten plats. Tro mig, det kommer snart förs fram att stridsflyg bör vara den svensa nichen i internationella insatser, vare sig det är efterfrågat eller ej. Man måste ju motivera hela härligheten med något som man har sagt skall vara styrande.

Putins avhandling

"Rysslands president Vladimir Putin har länge haft planerna klara för hur landets enorma energiresurser ska ägas och förvaltas. Allt finns beskrivet i presidentens hittills okända doktorsavhandling om det statliga respektive privata ägandet i den ryska olje- och gassektorn".

Så lyder ingressen till en intressant artikel i Dagens Industri.

Budskapet i Putins avhandling (från 1997) är tydligt: Staten ska ha en avgörande roll i den ryska olje- och gassektorn. Privata och utländska intressen är välkomna, men staten ska alltid ha kontroll över verksamheten.

Med truck över stock och sten

Försvarsmaktens produktionschef generallöjtnant Jan Salestrand har förklarat de akuta ekonomiska problemen bland annat med att kostnader har varit svåra att förutse och planera och att det t.ex. beror på ökade krav på utbildning av förband inför internationell insats och ökad belastning på materiel vid insatser.

Jag gissar att vi under den närmaste tiden får fler och fler exempel på vad det betyder konkret. En sak som dök upp i Metro Teknik är att de operationstält till Nordic Battlegroup som är beställda av Saab Aerotech för 105 miljoner kronor, inte går att använda.

Man skall alltid ta sådana uppgifter med en nypa salt, men i det här fallet verkar det ligga något i det. Försvarsmaktens infoavdelning verifierar:

– Dels passar inte rörliga röntgenutrustningen till operationsbordet och dels tar det för stora transportresurser i anspråk. Transportvolymen är för stor. Det går helt enkelt åt för många flygplanslaster för att flytta den, säger Jonas Svensson, pressinfomatör på Försvarsmakten.

Metro berättar att det var under NBG:s slutövning som det visade det sig att kirugitroppen inte var så mobil som Försvarsmakten hade tänkt sig. Flera enheter behöver t.ex. köras på plats med en truck, något som naturligtvis känns ganska främmande i ett insatsområde...

Frågan man ställer sig är varför Försvarsmakten inte reagerade tidigare, så att produkten kunde förändras till användbarhet?

Jonas Svensson, pressinfomatör på Försvarsmakten:

– Volymkraven och specifikationerna har utvecklats under resans gång. Transportproblemen stod klart först under slutövningen i november när vi ställde upp kirurgitroppen och flyttade den, säger Jonas Svensson.

- De (Försvarsmakten) har fått chansen under resans gång att säga till om något var fel, men sa inget förrän i november. Det finns regler för när man kan avbryta en affär, men reglerna är inte alls aktuella i det här fallet. Om de ändrar sig så sent får de själva ta konsekvenserna för en sådan förändring, säger Bo Nilsson på FMV.

Och det är klart, det kan ju Bo Nilsson säga. Men om nu Försvarsmakten misslyckas med sin kravställning, ligger det inte i sakens natur att en ansvarig och kunnig person vid FMV kan reagera och slå larm själv, när det även för en glad amatör verkar vara en orimlig skillnad mellan produkten och uppgiften?

Ytterligare en fråga som far genom huvudet när man läser om detta, är såklart om det är vanligt att det blir såhär när Försvarsmakten handlar materiel?

Helt oanvändbart är den felbeställda kirurgitroppen dock inte. Försvarsmaktens planerar att istället använda den som en del av det nya fältsjukhus som ska stå klart 2011. Frågan är var det är för insatsområde man kommer att finnas i då, som medger att man kör ut utrustningen med truck.

Foto: Mikael Zimmerman

1325

Ministern hade ytterligare en interpellation att besvara idag, nämligen Kerstin Lundgrens (c) om FN:s resolution 1325. I denna resolution slår världssamfundet fast vikten av kvinnors deltagande för att hantera, lösa och förebygga konflikter.

I debatten sade ministern bland annat:

"Ett annat exempel som riksdagen så småningom kommer att behandla är integreringen av 1325 i den nationella strategin för svenskt deltagande i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Där kommer det att finnas en målsättning uttryckt om att öka andelen kvinnor som deltar i det svenska bidraget i internationella insatser i enlighet med 1325".

Vi är många som väntar på den strategin. Den har fortfarande inte klubbats av regeringen. Otroligt!

Försvarsmiljö på agendan

Idag debatterade försvarsminister Sten Tolgfors försvarsmiljöfrågor i riksdagen med anledning av en interpellation av Bodil Ceballos (mp) om bristande avfallshantering i FN-reg.

Försvarsministern var säkert tacksam över möjligheten att diskutera annat än försvarsekonomi för en stund, och gav på det stora hela ett positivt bidrag till diskussionen.

Han framhöll bland annat att regeringen håller på att ta fram en svensk strategi för miljö och säkerhet i försvars- och utrikespolitiken, i samarbete med FOI. I det sammanhanget nämnde han FOI:s rapport Miljösäkerhet – En översikt. Den redovisar miljörelaterade säkerhetsfrågor i internationell politik och också i svensk politik. Det var också något som Försvarsberedningen pekade på i sin senaste rapport.

En nyhet presenterade han också:

"Under våren 2008, kan jag också nämna för interpellanten, kommer Försvarsmakten att ha ett försvarssektorsgemensamt seminarium som kommer att heta Försvarssektorns klimatdag".

Ny befälsordning

Regeringen har idag uppdragit åt Försvarsmakten att inleda en reformering av befälsordningen.

Det är inte en dag för tidigt!

- Den som söker en yrkesmässig framtid i försvaret kommer att ha flera karriärvägar att välja bland. Antingen kan han eller hon utveckla en specialist- och expertkompetens och gå en utbildning som inte kräver högskolebehörighet. Eller så kan man gå det treåriga officersprogrammet på den numera akademiska Förvarshögskolan för att utbildas mot chefs- och stabsbefattningar, säger försvarsminister Sten Tolgfors i en kommentar.

Reformen föranleds av försvarsutskottets betänkande med anledning av budgetpropositionen för 2008 där följande formulering kan läsas:

"Genom att utskottet biträder regeringens förslag när det gäller aspirantskolor och förkunskaper för officersutbildning finns enligt utskottet en god grund för regeringen att fullfölja reformeringen av befälsordningen. Utskottet anser att ett tvåbefälssystem bör införas. När regeringen har beslutat hur det nya tvåbefälssystemet ska vara utformat ska regeringen informera riksdagen i frågan".

Socialdemokraterna reserverade sig. Dock inte för att de helt avvisar tanken, de vill istället lägga frågan i en utredning.

Försvarsmakten ska enligt regeringens uppdrag senast den 15 april 2008 lämna det underlag som behövs för regeringen att ta ställning till det fortsatta reformarbetet.

Anm. Personalförsörjningen är den enskilt mest avgörande faktorn för Försvarsmaktens internationella förmåga och en strategisk framgångsfaktor. Det nuvarande så kallade enbefälssystemet infördes 1983. Innan dess fanns ett trebefälssystemen med officerare, underofficerare och underbefäl och senare regements-, kompani- och plutonsofficerare.

SvD/TT skriver här.

Henrik Landerholm GD vid FBA

Idag presenterade regeringen ny GD för Folke Bernadotteakademien: Henrik Landerholm.

Landerholm är tidigare officer och moderat riksdagsledamot. Han har varit ordförande i Försvarsutskottet och ledamot i Försvarsberedningen. Sedan sex år är han rektor vid Försvarshögskolan.

Vid en pressträff tillsammans med biståndsminister Gunilla Carlsson sade han att han internationella insatser måste sättas samman som en helhetslösning med både militära och civila resurser.

"Det är inte det militära vapnet som är det allenarådande. Den moderna konflikthanteringen har så många andra faktorer i sig än de militära. Den stora utmaningen för Akademien är att skapa förståelse och drivkraft i de olika kulturer som skall samverka, att få dem att gå i takt och interagera".

Biståndsminister Gunilla Carlsson framhöll att regeringen vill öka den svenska operativa förmågan för civil krishantering.

Henrik Landerholm är bror till Försvarsbereningens ordförande, Karin Enström (m).

Se pressträffen i efterhand här.

Bildt + Karlsson = IT-säkerhet

Om Sverige skulle utsättas för en IT-attack liknande den som knäckte Estlands infrastruktur förra året, är det ingen som vet vilket statsråd som är ansvarig. Sverige har idag ingen ansvarig minister för detta område.

I Sälen kom frågan upp under en debatt om krishantering. Statssekreterare Håkan Jevrell (m)pressades av Håkan Juholt (s), som på detta sätt passade på att puffa för den rapport som socialdemokraterna presenterade i samband med Folk och Försvars konferens i Sälen.

Rapporten omfattar sex förslag på åtgärder för att åtgärda landets bristfälliga informationssäkerhet.

- Vi vill se såväl en utpekad informationssäkerhetsminister som ett förebyggande arbete där det bland annat regleras vilken nivå myndigheternas informationssäkerhet ska ha. Våra system är idag så dåligt skyddade att de i praktiken är som olåsta kassaskåp, menar Anders Karlsson, socialdemokratisk ordförande i Försvarsutskottet i ett pressmeddelande.

Utrikesminister Bildt ställer sig i sin blogg bakom socialdemokraternas krav att Sverige skall ha ett statsråd ansvarigt för informationssäkerhet och en myndighet med huvudansvaret för dessa frågor.

Bildt skriver:

"Under många långa år före hösten 2006 lyckades man inte slita tvisten om vilket statsråd och vilken myndighet som skall ha detta ansvar. Och inte heller i förslaget i dag finns några konkreta förslag på dessa punkter. Att slita de tvisterna kan nog bli svårt. Det borde gjorts långt tidigare. Men det är ingen ursäkt för att inte göra det nu".

Se där ja, samförstånd över blockgränserna i en viktig fråga. Kanske det kan leda till konkreta resultat? Frågorna har ju i olika fora varit aktuella under lång tid. T.ex. kom InfoSäkutredningen med sin delrapport 2 redan 2004.

Punkt för Sälenkonferensen

I varierande utmattningsgrad transporterades Sälenkonferensens deltagare hemåt idag. I bussen sågs en allvarstyngd ÖB (läs hans tal här), ungdomsförbundare med mörka ringar under ögonen, lite utspritt vemod men också lättnad över att det årliga försvars- och säkerhetspolitiska maratonloppet var över för den här gången.

Min övergripande reflektion efter de pengadiskussioner som rasade under konferensdagarna är att vi har ett trovärdighetsproblem som både omfattar såväl Försvarsmakten som försvarspolitiker och försvarsminister. Jag tar två exempel på vad som kommer att leda till problem nästa gång det blir ekonomisk kris (det kommer en sådan, var så säker).

För det första: DN uppmärksammade ett intressant faktum i gårdagens ledare:

"När finansministern i somras ville spara på materielbudgeten svarade Håkan Syrén att det omöjligen gick att spara, eftersom det skulle få "förödande konsekvenser". Marginalerna var obefintliga, hävdade ÖB. Mindre än ett halvår senare är det han själv som vill omfördela pengar från materielbudgeten till andra delar av verksamheten".

"Förödande konsekvenser" kan i och för sig vara konsekvenser som är mindre förödande än andra, som vore ännu värre att genomföra. Men det är relevant att hänvisa till sommarens debatt eftersom budskapet då var att det var helt omöjligt att få loss några pengar alls ur materielbudgeten. Nu är det plötsligt möjligt, menar Försvarsmakten, att rycka 850 miljoner från materiel- till driftsanslaget.

Därmed kommer man inte med trovärdighet kunna använda det argumentet igen.

För det andra: Försvarsministerns bild av att det i princip räcker med att Ekonomistyrningsverket kopplas in för att få rätsida på Försvarsmaktens ekonomi. Till denna kategori hör också de flesta försvarspolitiker från olika partier.

Jag har inte hört vare sig försvarsministern eller någon från (s), (v), (c), (kd), (fp) eller (m) uttrycka något om att det måste till politiska beslut för att komma till rätta med problemen i grunden.

Här har vi ett trovärdighetsproblem eftersom ingen inom politiken kan bortse från att det var många år sedan som Försvarsmakten krävde besked om vad man inte skulle organisera sig för att uträtta, för att få en budget i balans. Eller med andra ord: Balans mellan uppgifter och anslag.

Därmed har vi en situation när det finns få inom Försvarsmakten som tror att politiker orkar leverera de tuffa besluten, alldeles oavsett om man ger tydliga signaler eller ej.


Anm. 1: Jag inte låta bli att undra över en bild som den norske försvarschefen, Sverre Diesen, presenterade. Kolla på sidan 5 här. Jag förstår principen, men vad händer om man hade dragit ut sträcket över den krympande strukturen lite längre? Ingen struktur kvar alls, till samma kostnad?

Amn. 2: Här hittas filmklipp, tal och annat från årets Sälenkonferens.

Utnämning pågång

I morgon kl. 10.00 presenterar regeringen ny generaldirektör för Folke Bernadotteakademin.

Folke Bernadotteakademin inrättades 2002 och är en statlig myndighet med den övergripande uppgiften att stärka och utveckla den svenska och internationella förmågan inom området konflikt- och krishantering, med en särskild inriktning på fredsinsatser. Akademin fungerar som en plattform för samverkan mellan svenska myndigheter och organisationer samt deras utländska partners.

Från 1 januari 2008 kommer Folke Bernadotteakademin att hålla samman den civila personalförsörjningen till fredsinsatser. Det är ett nytt, utökat uppdrag som innebär även att Akademin kommer att rekrytera civil personal till olika internationella fredsuppdrag.

Bakgrunden till Akademins nya uppdrag förklarar Akademien själv såhär:

Det hör samman med utvecklingen inom internationella fredsoperationer, där civil kompetens och erfarenhet efterfrågas i allt högre utsträckning. Civil personal spelar en mycket viktig roll när ett samhälle, som kollapsat på grund av väpnad konflikt, ska byggas upp. Den civila personalen arbetar tillsammans med militär och polis för att säkra freden och sedan för att påbörja återuppbyggnaden av samhället - i nära samarbete med det drabbade landets befolkning. Det behövs civil kompetens inom en rad områden, bland annat inom flyktingfrågor, mänskliga rättigheter, övervakning av avtal, rättstatsuppbyggnad m.m.

Vi som intresserar oss för den svenska motsvarigheten till Kremlologi väntar med spänning på utnämningen!

Klimatförändringarna i försvars- och säkerhetspolitiken

För en miljöpartist med engagemang i klimatfrågan och med försvars- och säkerhetspolitik som främsta intresseområde, var det en högtidsstund idag när dessa intresseområden "giftes ihop" på scenen i Sälen.

Genom ett utmärkt föredrag av SVT:s meteorolog Per Holmgren väcktes även själar som normalt kanske inte tänker på klimatförändringar i ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Eller kanske inte ens klimatfrågan alls.

När sedan miljöminister Anders Carlgren kom upp och skulle tala om "klimatförändringar - problem och lösningar" blev det närmast pinsamt. Han använde nästan hela sin tid till att slå in öppna dörrar och förklara varför det var viktigt - i väldigt övergripande termer och i bjärt kontrast till Holmgren. Inte ett enda konkret förslag, initiativ eller något annat som skulle kunna ge uttryck för en vilja från regeringen att ta steg framåt på annat sätt än att formulera mål.

Det är i och för sig viktigt. Men i Sälen satt ett stort antal personer uppfyllda av en vilja att höra vad i hela friden regeringen ämnar göra. Att det är allvarligt och att något måste göras, det hade alla greppat.

Ris och ros

Idag var det försvarsminister Tolgfors tur att äntra scenen i Sälen. Han gjorde ett bra framträdande och höll ett tal som både förtjänar ris och ros. Det positiva först:

• Betoningen på Östersjön och de miljö- och engergipolitiska utmaningarna, samt behovet av samverkan mellan Östersjöns strandstater.
• Rysslandsbilden.
• Synen på internationella insatser och omöjligheten att skapa fred med militära medel. Tolgfors framhöll behovet av samlade insatser och konstaterade att en "exitstrategi måste finnas från början".

Negativt:

Vad betyder det att "dubblera utlandsstyrkans förmåga"? Tolgfors slirar på den målsättning om 2000 personer i internationell tjänst som de borgerliga partierna har utlovat. Nu talas det om att "antalet soldater är ett sätt att mäta detta (ambitionsnivån) på". Ministern tar korvetten till Libanon som ett exempel på en insats med stor effekt som samtidigt inte omfattar många personer, liksom MEDEVAC-helikoptrar.

Visst är det på ett sätt sant, antalet personer som sänds ut är inte det enda måttet på ambitionsnivån.

Men, jag anar att man håller på att bygga upp en strategi här, för att undkomma målsättningen om 2000 personer, inte minst utifrån rådande ekonomiska läge.

Om man tänker sig att leverera nyckelkompetenser -inte sällan avancerade materielsystem- som svenskt huvudnummer (vilket i sin yttersta konsekvens, om man anlägger det perspektivet över alla "industritunga" nationer, leder fram till att det är upp till utvecklingsländer att bidra med marktrupp), leder det till en rad moraliska och etiska frågeställningar.

Denna tendens måste bevakas av alla oss som ser risken för att den uppkomna ekonomiska situationen används som en murbräcka för de som anser att försvaret skall tillbaka till de svenska mobiliseringsförråden. Samt de intressen som gärna ser att Sverige främst skickar svensktillverkade materielsystem till det internationella skyltfönstret.

Två konferenser i Sälen och en pudel

På Folk och Försvars rikskonferens i Sälen pågår två parallella konferenser: En i konferenssalen och en i korridorerna.

Vid den förstnämnda behandlas i skrivande stund säkerhetspolitik i ett EU-perspektiv (Margot Wallström och Cecilia Malmström). Vid den sistnämnda avhandlas Försvarsmaktens ekonomi, i alla fall fram tills i morgon då försvarsministern står på programmet och frågan lyfts in även på scenen i Sälen.

ÖB, Håkan Syrén, fick hålla presskonferens under eftermiddagen. Försvarsmakten insåg att han var tvungen att kommentera gårdagens SvD-uppgifter om ekonomin. Det går inte att vänta med det fram till tisdag, då han står på programmet.

ÖB och Försvarsmakten har försatt sig själva i en ganska konstig situation. Håkan Syrén har upprepade gånger under många år uttryckt att myndigheten saknar nödvändig politisk styrning i avgörande frågor. När nu svårigheterna med att få 2008 i ekonomisk balans har exploderat i ansiktet på alla de som egentligen har -eller borde ha- vetat om det under lång tid (även om inte beloppen varit kända, det får man läsa om i tidningen), gör Försvarsmakten rakt av en pudel.

På ett sätt är det bra; det finns goda skäl att kritisera Försvarsmakten för sin fortsatta oförmåga att kalkylera kostnader på ett sätt som stämmer överens med verkligheten. Detta måste naturligtvis myndigheten ta på sig.

Men samtidigt hade det varit ett utmärkt tillfälle för ÖB och myndigheten att peka på de grundläggande strukturella frågor som ytterst ligger bakom den uppkomna situationen.

Och att dessa grundläggande frågor hör till politikens ansvarsområde. Och om man inte på allvar tar dessa frågor fortsätter man baxa problemen framför sig, med återkommande panikstopp i verksamheten och årligen återkommande ekonomiska kallduschar.

Försvarsberedningen, Genomförandegruppen, Pliktutredningen, Försvarsmaterielstrategin och den svenska strategin för internationella insatser m.m. måste kokas ihop till en kraftfull enhet inför höstens proposition. För att detta i sin tur skall bli något som utgör -också i praktiken- ett styrinstrument för myndigheten, krävs självinsikt på den politiska nivån om att man har ett delansvar för Försvarsmaktens ekonomiska situation.

Försvarsmaktens pudel kan lätt användas som ett välkommet verktyg för alla de som helst pekar på någon annan, när det kommer till kontroversiella och obehagliga beslut. Det finns nog de som lutar sig tillbaka nu, säger "vad var det vi sade" och låter sig nöjas med det.


Anm. Under eftermiddagen har ytterligare en aktuell händelse letat sig in i Sälen, då svenskar har blivit beskjutna -men tack och lov klarat sig- i Afghanistan. Detta fick ÖB naturligtvis också kommentera.

Förtroendekris

Svenska Dagbladets Mikael Holmström skriver idag att Försvarsmakten är i djup ekonomisk kris. Flera miljarder saknas. "Soldaterna i Nordic Battle Group kan avskedas, piloter får flygförbud, arméförband stoppas och Sveriges beredskap för fredsinsatser sänks". Orsaken är att driften av försvaret enligt SvD:s källor enbart i år kostar 1–1,5 miljarder kronor mer än budgeterat.

"Om inget görs i år blir det fortsatta underskott på cirka 1,2 miljarder kronor 2009, 1,5 miljarder kronor 2010 och 1,9 miljarder kronor 2011, enligt SvD:s källor. Kostnaderna ökar med sex miljarder kronor. Detta går tvärtemot regeringen Reinfeldts finansplan".

Försvarsmaktens produktionschef, Jan Salestrand, säger i ett uttalande att det är en rad faktorer som varit svårbedömda och som orsakat att kostnaderna underskattats. De främsta är:

• Ett nytt utbildningssystem, bland annat med en tredje termin där värnpliktiga anställs.
• Uppsättandet av förband med hög beredskap bland annat Nordic Battlegroup (NBG).
• Att bygga upp kapacitet för och genomföra omfattande och komplicerade insatser långt från Sverige. Ibland i extremt riskfyllda miljöer.
• De besparingar som pekades ut i försvarsförvaltningsutredningen inte har kunnat genomföras i den takt som planerats.

Det är en ekonomisk kris, men det är också en förtroendekris.

Så sent som i Försvarsmaktens budgetunderlag för 2008 (BU 08) skriver myndigheten att man "inlämnar i BU 08 en verksamhetsmässigt och ekonomiskt balanserad plan".

Den perspektivplanering, som lämnade den sista rapporten av tre den 20 december, skall som ett av flera underlag ligga till grund för den proposition om försvaret som läggs till hösten 2008. Nu måste man ställa sig frågan hur den står sig, när det gäller de redovisade kostnaderna för föreslaget koncept. Apropå koncept så kan man konstatera att perspektivplanen trycker på ytterligare jämfört med idag att alla förband skall kunna göra allting, överallt.

Men det finns också anledning till politisk självrannsakan. Kopplingen mellan ekonomiska resurser och givna uppgifter saknas, eller är i varje fall väldigt skev.

Det kan exemplifieras med regeringens anmälningar till internationella styrkeregister, ca 15 förband. Förband med relativt snabba beredskapstider. Försvarsmakten lämnade så sent som i budgetunderlaget för 2008 förslag om ytterligare förband för anmälan till internationella styrkeregister. Dessa anmälningar har under många år varit både alltför omfattande, breda och alldeles för dåligt kostnadsberäknade. Vad är det för mening att ha förband i hög, och därmed dyr, beredskap, förband som aldrig varit efterfrågade?

Mitt tips: Titta på det internationella styrkeregistret. Vilka förband med hög beredskap har under lång tid varit anmälda utan att någon gång varit efterfrågade (sådana finns) och vad har denna beredskap kostat?

Ett annat exempel är den skrivelse om en strategi för svenska civila och militära internationella insatser, som är väldigt fördröjd men som snart bör landa på riksdagens bord. Det är en inte alltför äventyrlig gissning att denna skrivelse kommer att gå ut på att i princip alla Försvarsmaktens förband -från ubåtar till JAS- skall vara aktuella för internationell tjänst med hög beredskap.

Vi närmar oss i denna "rättvisediskussion" effekten att om vi inte skall har råd att låta alla förband ha hög internationell beredskap, så skall ingen ha det. Det är naturligtvis ohållbart.

DN skriver att Försvarsminister Sven Tolgfors kommentar att han inte informerats om precisa siffror på underskottet eller fått preciseringar av konsekvenser för verksamheten. Tolgfors är överraskad, säger han, av beskedet om hur djup krisen är. Det är lite märkligt eftersom det sedan länge har varit känt att 2008 blir ett tufft år för Försvarsmakten. Han vill ha en detaljredovisning och ska uppdra åt Ekonomistyrningsverket att granska hur försvaret sköter sina pengar (det finns också på SvD här.)

Det kanske är läge att plocka fram lite av det som redan har gjorts först? Jag vill t.ex. minnas att ESV redan under 2005 lämnade en intressant rapport om styrningen av försvaret till den Försvarsstyrningsutredning som då jobbade. I rapporten behandlades bland annat styrningen av avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet inom försvaret, Försvarsmaktens interndebiteringssystem och beställningsbemyndiganden inom försvaret. Följ upp detta med Försvarsutskottets krav på bättre redovisning av ekonomin, bl.a. genom fler anslag - krav som har upprepats sedan Hedenhös tid.

Min förhoppning är att det blir en lika tydlig rannsakan på den politiska nivån som inom Försvarsmakten. Många av de faktorer som är avgörande för Försvarsmaktens ekonomi är renodlade politiska ansvarsområden: Tydliggörande av Försvarsmaktens operativa uppgifter och en balans mellan dessa och ekonomiska resurser, strategi för internationella insatser, transformering av de överdimenionerade stödmyndigheterna och dess processer (de besparingar som har slagits fast har inte hämtats hem), försvarsindustristrategi, Försvarsmaktens personalförsörjningssystem, pliktutredningen (ännu inte tillsatt) m.m.