Att förekomma....

Jan Salestrand, generallöjtnant och chef produktionsledningen Försvarsmaktens högkvarter, skriver om brister i Nordic Battlegroup på dagens Brännpunkt (SvD).

Han skriver att två dimensionerande begränsningar för förbandet redan är anmälda: Dels tillgången på transportflygplan där behovet kan variera beroende på insatsområde, dels specialinredda sjuktransporthelikoptrar. Den senare förmågan kommer inte att finnas fullt ut förrän den 1 april på grund av leveransförseningar.

Han skriver att Försvarsmakten har haft problem att i tid få fram materiel och att det hos några enheter har saknat tillräcklig materiel i tid till utbildningen, vilket var känt sedan tidigare.

"Vi har fått många viktiga erfarenheter, samtidigt som vi ärligt måste medge att det finns brister inom våra processer som vi har anledning att förbättra oss i. Slutövningen i Norrbotten, Nordic Resolution, den 3–11 november, blir en mätare på tillståndet i förbandet och en angelägen kontrollstation inför beredskapens start den 1 januari", skriver Salestrand.

Frågan är varför Försvarsmakten går ut i offentligheten om detta just nu?

En orsak är förmodligen att man i morgon skall redovisa resultatet av den anmodan som Försvarsdepartementet lämnade den 16 oktober, om att Försvarsmakten skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits och som kommer att vidtas för att komma till rätta med brister avseende tillgången till medicinsk vård och evakuering. Det handlar om tillgången på transportresurser av skadade eller sjuka under övervakning av medicinsk personal och utrustning, särskilt avseende insatsen i Afghanistan samt för den nordiska stridsgruppen.

En annan orsak är kanske riksdagens behandling av den skrivelse regeringen har lämnat om läget i Nordic Battlegroup. Det är en skrivelse som måse framstå som närmast pinsam för både regeringen och Försvarsmakten, mot bakgrund av Salestransd artikel och de uppgifter som redan tidigare har framkommit.

Om helikoptrar ges t.ex. följande utförliga (!) information:

"Därför byggs tre svenska helikoptrar om för att säkerställa tillgången till sjuktransporthelikoptrar i stridsgruppen. Ytterligare fyra svenska helikoptrar kommer också att finnas disponibla för trupp- och materieltransport."

Och om matrielförsörjningsproblem kan man läsa följande:

"Huvuddelen av stridsgruppens materiel har levererats. Det finns fortsatt förseningar som rör leveranser av viss nyinförskaffad materiel. Dessa förseningar bedöms inte påverka förbandets operativa förmåga. Skulle ytterligare förseningar uppstå finns ersättningsmateriel att tillgå vilken av Försvarsmakten bedöms hålla godtagbar kvalitet."

Det skulle förvåna mig om riksdagen lät sig nöja med de besked som skrivelsen kan leverera. Försvarsmakten kommer förmodligen också med en dyster redovisning av helikopterläget i morgon. Sammantaget betyder det att Försvarsmakten, med Salestrands artikel, resonerar som så att det är bättre att förekomma än att förekommas.

Informationsdirektör Staffan Dopping gör med andra ord skäl för sin lön, men det gör tyvärr inte läget inför beredskapsprerioden bättre. Försvarsmaktens prioriterade uppgift löses inte ut.

Är det fortfarande någon som inte tycker det är viktigt att koppla dimensionerinsgkrav till huvuduppgiften?

Konsten att gå från säkrare till säker

Jag har förmånen att vara kolumnist för Utrikesbloggen.se. Igår publicerades mitt andra inlägg under rubriken Har amerikaner blivit säkrare?

Jag försöker bland annat behandla det faktum att den amerikansk administrationen verkar se nationens säkerhet som ett hantverk: Vi är inte säkra ännu. Denna mening rymmer ett löfte. Men vi kan bli säkra. Vi skall bli det. Bygga bort osäkerheten, mer kontroller, säkerhetsåtgärder, övervakning…

Charles V. Pena skriver i inlägg för United Press International att om USA vill bli säkrare då måste policymakarna fundera på varför människor blir terrorister och vill döda oskyldiga amerikaner. Han menar att det inte är hat mot amerikanska värderingar, kultur eller livsstil som driver dem, utan att hatet uppstår som en konsekvens av amerikansk utrikespolitik. Med andra ord är det inte hat mot vad amerikaner är utan mot vad amerikaner gör. Detta som en kontrast till administrationens retorik om att det är amerikanska värderingar och amerikansk livsstil som utgör målet och drivkraften.

Den stora frågan är: Hur går man från att bli säkrare till säker, utan att falla till föga för hot om våld och terror från aktörer som inte delar grundläggande värderingar om mänskliga fri- och rättigheter?

Kanske kan en del av svaret vara att man måste se till att själv efterleva dessa värden, i praktiken, i alla lägen och var man än befinner sig. Det är svårt, men man kan inte med framgång föra en aktivistisk utrikespolitik för dessa värderingar och sedan bryta mot desamma där kampen förs. Då reduceras man till en stark, men destruktiv, drivkraft i kampen för en bättre och säkrare värld.

Daggen faller både på lort och lilja

"Kanske får vi veta mer om den ökade kapaciteten i samband med Operation Daggdroppe, när soldater från I 19 i Boden i december åker till Ryssland för att samöva med militär ur ett förband med erfarenhet från Tjetjenien."

Det skriver Mats Johansson (m) i hans kolumn för Utrikesbloggen.se.

Jag har tidigare skrivit om debatten kring övningen Snöflingan, då svenska soldater övade tillsammans med ryska soldater tillhörande en pluton från den 138:e motorskyttebrigaden. En brigad som har varit stationerad i Tjetjenien och som bl.a. av Svenska Helsingsforskommittén har anklagats för att ha begått övergrepp.

Dåvarande försvarsminister Leni Björklund KU-anmäldes och Göran Lennmarker (m) sade bland annat följande i riksdagsdebatten den 9 juni 2006:

"Den fråga som kanske är den viktigaste och där kritiken har varit skarpast gäller militärövningen Snowflake. Sverige bjöd in andra länder till en militärövning som genomfördes tidigare i år. KU kan inte dra någon annan slutsats än att regeringen har brustit i sina rutiner för beredningen av militärövningen".

Man får hoppas att regeringen inte ha brustit i sina rutiner den här gången, så att det är utrett och klart att inte Försvarsmakten kommer att öva med personer som har begått förbrytelser i Tjetjenien.

Som man bäddar får man ligga

Jag har ett inlägg på dagens DN-debatt:

"Hur trivial en puss på krogen än kan te sig gör socialdemokraterna rätt i att diskutera statssekreterare Ulrica Schenström (m) och TV 4:s reporter Anders Pihlblads krogkväll utifrån Schenströms uppgifter i det svenska krishanteringsssystemet. Men socialdemokraterna har inte lyckats formulera varför trovärdighetsfrågan är viktig, det framstår bara som att man vill straffa Schernström för en glad kväll på krogen.

Moderaterna å sin sida måste kunna både förstå allvaret i och kunna ta en debatt om Schenströms omdöme. Det går inte att avfärda de frågor som väcks kring Sveriges högsta politiska tjänsteman med att hon är "utåtagerande" och att hon inte skäms för det.

Frågan är allvarlig och relevant. Det handlar ytterst om den svenska krishanteringsförmågan. Regeringen har nämligen nyligen ställt sig bakom ett förslag till krishanteringsorganisation inom regeringskansliet som bland annat innebär att statsrådsberedningen har ett tydligt, samlat och departementsövergripande ansvar för krishanteringsfrågor. Statssekreteraren direkt under statsministern har naturligtvis en avgörande roll i ett sådant system. När regeringen nu har valt ett krishanteringssystem som ytterst bygger på statssekreterarnas krishanteringsförmåga, måste regeringen kunna ta en diskussion om omdömet hos de personer som har detta ansvar och denna uppgift.

Med ett system som bygger på att det är statsrådsberedningen som samordnar och initierar krishantering, måste de personer som innehar dessa befattningar rekryteras med hänsyn till deras krishanteringsförmåga, ständigt övas och vid behov utbildas till krishanterare. Detta utöver alla andra uppgifter de innehar och förmågor som de bör besitta.

Frågan är, när man rekryteras till statssekreterare -och då framför allt till statssekreterare i statsrådsberedningen- om man har en känsla för och en identitet i sin yrkesroll att man skall vara professionell krishanterare för en hel nation?

Om man har istället har ett krishanteringssystem som bygger på en krisledande funktion på myndighetsnivå (och som vid behov kan leda andra myndigheter), är det just professionella krishanterare som arbetar där. De har just denna uppgift och inte några andra som skall skötas parallellt. Hela deras yrkesidentitet, utbildning, övningsverksamhet och inriktning är just krishantering.

Det var detta system som alla partier utom moderaterna förespråkade före valet. Den utredning som leddes av centerpartisten Anders Svärd och som hade till uppgift att föreslå hur ett sådant system skulle se ut, lade regeringen raskt ner efter inträdet i Rosenbad. Nu har moderaterna istället drivit igenom deras krishanteringsmodell. Det innebär enligt min mening att de har ett särskilt ansvar att diskutera de personer som bygger upp krishanteringsorganisationen. Det är ju upp till dem att visa att modellen är trovärdig. Och med vårt nuvarande krishanteringssystem handlar det faktiskt ytterst om att deras statssekreterare är omdömesgilla.

Som man bäddar får man ligga."

Poängen är inte att vara moraltant. Schenborg får pussa på vem hon vill, hur hon vill. Poängen är att statssekreterarnas omdöme måste kunna diskuteras -ja till och med bör diskuteras- när nu Sveriges krishanteringssystem ser ut som det gör.

"Kinas erövring"

Ekot rapporterar idag om "Kinas ekonomiska erövring av Afrika". Industrial and Commercial bank of China köper 20 procent av sydafrikanska Standard Bank och blir därmed den största aktieägaren i Afrikas största bank. Köpet är värt drygt 35 miljarder kronor.

Jag har tidigare på denna blogg skrivit om lanseringen av The Chinese Investment Corp. (CIC) och dess investeringar i intressen utomlands, vilket innebär en utmaning för alla men i synnerhet för Afrika:

"In Africa, China's investment strategy has been directed mainly at sourcing natural resources, including oil. Moreover, increasing numbers of Chinese companies have recently established production bases to supply local markets with cheap products highly compatible with local demand and purchasing power. As a result, total trade between China and Africa nearly quadrupled in six years, from US$10.8 billion in 2000 to nearly US$40 billion in 2006. China is today Africa's biggest trading partner and the second most important investor. China's new investment company will further boost these trends."

Återkommer i närtid i annat fora om pussar på krogen mellan statssekreterare Ulrica Schenström (m) och TV 4:s reporter Anders Pihlblad.

Galten gör halt

Efter flera tillbud har Försvarsmakten idag belagt det sydafrikanska terrängfordonet Galten med tillfälligt nyttjandeförbud. Galten levererades till Försvarsmakten 2006 och är bland annat avsett att användas vid internationella insatser och av Nordic Battlegroup, NBG.

Det senaste året har fordonet vält vid fyra tillfällen, senast vid NBG:s nyligen avslutade bataljonsövning i Skövde.

FMV skriver på sin hemsida att "skyddsnivå, pålitlighet och servicevänlighet har varit några av grundkraven vid anskaffandet av Galten".

DN informerar allmänheten.

...pennans makt

Kommande grillning

Den nya handelsministern, statsrådet Ewa Björling, får ingen mjukstart med krigsmaterielfrågorna.

I närtid blir det grillning genom de två interpellationer om krigsmaterielexport som är inlämnade, en från Hans Linde (v) om försäljning av Jas Gripen till Thailand och en av Peter Rådberg (mp) om försäljning av klusterbomber till USA.

Det blir intressant att se om Björlings tillträde innebär någon kursändring i krigsmaterielexportpolitiken.

Att färdas med ljud

Freesound är en fantastisk resurs för alla som antingen helt enkelt tycker om ljud, eller som har användning för ljud i sin verksamhet. Själv färdas jag gärna i tanken tillbaka till platser eller händelser genom ljudintryck, t.ex. till Saudi genom denna utmärkta inspelning av Adhaan (kallelse till bön) från The Prophet's Mosque i Madinah.

För alla som sitter vid sitt skrivbord och vill färdas i tanken en stund, bara peka ut en plats och lyssna...

Från träslips till Odd Molly

Dagens industri idag; på framsidan publiceras en kort artikel av chefredaktör Gunilla Herlitz under rubriken "Miljön i fokus i DI". Hon skriver:

"Utan tvivel är frågan om miljön den absolut viktigaste för västvärlden under flera årtionden framåt."

Herlitz aviserar att DI från och med idag och varje tisdag framöver kommer att innehålla en miljösektion. Idag publiceras också den sista delen i en intressant artikelserie under namnet "Klotet i kris".

Sannerligen, det har hänt en del sedan miljöfrågorna antingen var helt osynliga i affärstidningarna eller avfärdades som något för flummare i träslipsar.

Men nästa steg är att, istället för särskilda miljösektioner, integrera miljön i bevakningen som en självklar bedömningsfaktor när det gäller företagsutveckling och affärer.

Steget efter det antyds i en vänsterspalt på sidan 32 i pappersupplagan av DI. Christina Tillman, vd för klädföretaget och börsraketen Odd Molly, svarar såhär på frågan om vilken som är den enskilt viktigaste miljöfrågan?

"För jorden är en otroligt viktig fråga den ökande överkonsumtionen som pågår och som inte är förenlig med en hållbar utveckling".

A Convenient Choice

Gediget om Blackwater i Washington Post:

"The next year, as the United States prepared to return sovereignty to the Iraqis and the State Department began planning an embassy in Baghdad, Rumsfeld lost a bid to retain control over the full U.S. effort, including billions of dollars in reconstruction funds. A new executive order, signed in January 2004, gave State authority over all but military operations. Rumsfeld's revenge, at least in the view of many State officials, was to withdraw all but minimal assistance for diplomatic security."

Ovan till höger ser du Carl Bildt i Bagdad (från hans bildblogg). För ett tag sedan skrev Expressen att UD sade nej till officiellt irakiskt skydd när de besökte Bagdad i början av september och menar att Irakiska källor påstår att den svenska delegationen i stället anlitade Blackwaters tjänster.

Urban Ahlin (s) lämnade in en skriftlig riksdagsfråga till Bildt där han undrade vilka skäl som låg till grund för utrikesministerns ställningstagande att avvisa erbjudandet från det irakiska utrikesdepartementet om skyddad transport och i stället välja ett företag för att ordna detta.

Frågan lämnades dock över till justitieminister Beatrice Ask. Hon inkom med ett mycket.. tja, här är svaret i sin helhet:

"Urban Ahlin har frågat vilka skäl som låg till grund för utrikesministerns ställningstagande rörande säkerhetsarrangemangen i samband med hans besök i Irak. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Frågor som rör statsrådens säkerhet är ingenting som jag varken vill eller bör kommentera."

Pausunderhållning

Dagens kulturinslag hittar du här. Optiska fenomen i mystakt.

En nyhet och några reflektioner

Idag publicerar en del dagstidningar en TT-artikel under rubriken "Försvarsfrågan splittrar s och mp". Jag och Anders Karlsson (s) uttalar oss. Jag försöker göra en poäng av att man måste grunda besparingsförslag på ett sätt så att man verkligen kan visa både hur det kan gå till och vad man vill med förändringarna, eftersom ett annat förfarande leder till att alla i "systemet" lätt avfärdar besparingsförslagen som oseriösa. Det kan man naturligtvis leva med. Det kan till och med ses som en merit, när man försöker förändra det system som "bevararna" försöker värna.

Men, konsekvensen är allvarligare, om man inte enbart har ambitionen att synas i oppositionsdebatten utan vill göra skillnad i verkligheten.

Det leder nämligen till att dessa "systemkramare" aldrig synas och ställs till svars för sina egna framtidsbilder. Därmed får man ingen debatt om det viktiga. Se t.ex. försvarsministers kommentar till socialdemokraternas budgetförslag. Diskussionen liksom stoppar där och vi kommer ingen vart.

Karlsson fortsätter i TT-intervjun hävda att socialdemokraternas förslag om att knipa åt sig "JAS-pengarna" när JAS-andelen av materielplaneringen faller ut de närmaste åren, är genomförbart.

Jag försöker hävda att det socialdemokraterna borde ha gjort, är att tillsammans med miljöpartiet satt stopp för JAS delserie tre och onsdagens uppgradering av 31 JAS-plan till C/D nivå. Framför allt borde man i planeringen ha sänkt ramen för materielplanen i den takt JAS minskar. Detta för att inte JAS-andelen omedelbart tecknas in av annat.

Det nya i artikeln är, och det är närmast sensationellt, är att de beparingskrav som socialdemokraterna lägger för 2009 och 2010 nu av Karlsson bara sägs vara ett slags alternativ.

Karlsson säger såhär:

"Vi lägger till 350 miljoner krnor 2008, sedan skall vi göra en utreding om hur mycket det går att spara. Den långtidsbudget som vi har gjort är inte definitiv. Det finns möjligheter att spara men vi har ännu inte sagt att vi skall göra det. Det är en långtidsplanering."

Detta illustrerar i ett nötskal vad jag försöker beskriva. Om man inte har gjort hemläxan ordentligt börjar det snart att glida.

Jag vill ta tillfället i akt att peka på vilken seger det är i sig för miljöpartiets politik, att alla (alla!) partier i Sveriges riksdag nu vill spara pengar på det militära försvaret! Det är ett paradigmskifte i svensk politik. Vi är inte överens om hur, det kan man läsa respektive oppositionspartis budgetmotioner för att se samt studera de interna turerna i regeringen, men man får inte glömma det historiska i detta: Inget (riksdags)parti motsätter sig besparingar eller kräver mer pengar!

Det tål faktiskt att tänka på ur ett partiegoistiskt perspektiv en stund. Först var det mp-kraven på att planering och struktur måste förändras efter kalla krigets slut. Sedan var det kraven på en vidgad hotbild - att andra hot än de militära både måste planeras för och tas hänsyn till (miljö, sårbarhet, fattigdom etc.). De materielprojekt (utom ubåtarna, det måste erkännas) som miljöpartiet har försökt sätta stopp för genom åren, är inte sällan just de materieprojekt som kritiseras från olika håll för att de inte borde ha genomförts.

Ibland, bara lite, kan man kosta på sig att säga vad var det vi sade. Sedan får man övergå till mer konstruktiv verksamhet...!

Slutligen, jag tycker det är synd att vänstern kommer lindrigt undan (i alla fall i det korta perspektivet) med anledning av sin budgetmotion. De vill spara stora pengar samtidigt som de vill utbilda värnpliktiga och avsluta det internationella engagemanget. Det vore nyttigt för dem om de tvingades ut på banan. Möjligen visar tystnaden i medierna kring deras förslag att ingen tar det på allvar. Det är ett problem för vänstern, men också för oppositionen som helhet.

Säkerhetspolitik och klimatförändringar

Världen står inför flera säkerhetspolitiska utmaningar på grund av pågående klimatförändringar. Samtidigt måste vissa påstådda säkerhetshot i klimatförändringarnas spår tonas ned. Det menar Peter Haldén och Mike Winnerstig, forskare vid FOI, i rapporten ”The Geoplitics of Climate Change”.

FOI-forskarna anser inte att klimatförändringarna orsakar konflikter i sig, däremot kan globala och regionala klimatförändringar förändra och ibland förvärra den säkerhetspolitiska situationen på många håll i världen.

– Vi visar i rapporten att klimatförändringarna påverkar säkerheten i världen, säger Peter Haldén, fil dr och forskare vid FOI i ett pressmeddelande. Samtidigt ser vi att vissa av de påstådda hoten, till exempel att Sverige skulle påverkas av klimatflyktingar, inte är ett realistiskt hot. Klimatflyktingar kan däremot bli en realitet i regioner där klimatförändringarna slår särskilt hårt och som staten saknar kapacitet att hantera.

Kommentar: Jag vänder mig mot att klimatflyktingar beskrivs som ett hot. Det är en utmaning för samhällens strukturer att ta emot flyende människor. I svåra situationer med många flyende som kommer samtidigt kan det bli en påfrestning på befintliga strukturer.Men man kan och bör inte klumpa ihop flyende människor och kalla det för ett hot mot samhället.

Några exempel på huvudpunkter som rapportförfattarna tar upp är:

•Stora klimatförändringar kan på sikt förändra den globala säkerheten

•Resursbrist på grund av klimatförändringar leder inte bara till konflikter, utan även till samarbete

•Klimatförändringarna kan försvaga stater vilket skapar komplexa säkerhetssituationer, med både brist på lag och ordning och minskad risk för mellanstatliga krig

•Klimatförändringar i kombination med storskalig miljöförstöring kan komma att samverka och på så vis försvaga och utarma stater

•Klimatförändringar hotar ekonomisk, social och politisk utveckling i utvecklingsländer

•Klimatförändringarna drabbar världsekonomin, vilket kan påverka den internationella säkerheten

•Åtgärder för att minska klimatförändringarna och anpassa samhällen, till exempel övergång till alternativa energikällor, kan påverka internationell säkerhet.

Artikel om rapporten i DN, här.

Den 21 augusti höll Dr. Peter Haldén, en av rapportens författare, en föredragning av sina forskningsresultat om klimatförändringarnas inverkan på den globala säkerhetspolitiken för försvarsberedningen. Vid den dragningen tog Haldén upp ämnen som vatten och konflikter, internationella insatser i ett förändrat klimat och riskerna med att överbetona klimatförändringarnas säkerhetspolitiska potential.

Men när jag nu läser sammanfattningen av rapporten, vid sidan av annat material från den internationella arenan, tror jag trots det senaste årets uppmärksamhet för sambandet mellan klimatförändringar och säkerhet, att risken fortsatt är större för att klimatförändringarnas säkerhetspolitiska potential underbetonas, än överbetonas.

Läs en sammanfattning av rapporten här.

Discodiplomati

Alla er försvarsintresserade som eventuellt inte begriper vad de senaste blogginläggen har att göra med försvarspolitik (och som tror att jag inte är vid mina sinnens fulla bruk här i Falköping), till er säger jag bara: Glöm inte Carl Bildts "discodiplomati" -långt mycket mer verkningsfull för freden än vapenförsäljning.



Tack YLE. Detta är ett inslag som i sig kan sägas vara fredsbevarande. Sänd ut dessa grabbar att uppträda inför vapenskramlare i vilken konfliktzon som helst och jag lovar, det blir lugnt. Om det sedan beror på chock eller plötslig känsla för vad livet kan ge, det lämnar jag till betraktaren att avgöra.

"Discofeeling"

Dagens kulturinslag består av dans. Discodans närmare bestämt. Det är faktiskt inte så dumt att brista ut i dans då och då. Jag befinner mig långt ifrån denna tekniska fulländning, men man gör så gott man kan, som det heter.

Aj men bra...

Vid gårdagens försarsberedningensmöte ägde en intressant paneldiskussion rum. Medverkande var (från vänster på bilden) Johan Wiktorin, Försvarsmakten, Johan Tunberger, FOI och Jens Petersson, Svenska FN-förbundet. Temat kretsade kring vad vi skall ha försvaret till och de medverkande panelisterna gav var och en kloka synpunkter och bidrog till -som en klok expert uttryckte det- en del smärtsamma insikter.

En paneldiskussion med inledande inlägg och sedan hela havet stormar, visade sig vara en bra form för att testa idéer, brottas med sina egna uppfattningar och få med sig tankar in i beredningsarbetet.

China, beware

Mycket läsvärt om Kina i The Economist.

En ledare under rubriken "China, beware".

Om den pågående partikongressen:

"Early this year a party journal, Study and Pursuit, published proposals for reforming the party- congress system. These included convening congresses annually, imposing a 50% limit on the proportion of delegates who hold official rank and electing fewer delegates, in order to cut costs and encourage genuine debate (of which there is currently none). This year the number of delegates has actually been increased by more than 100 compared with 2002. So the applause for Mr Hu will be even louder."

En viktig faktor rörande Kina och Kinas relationer med omvärlden är lanseringen av The Chinese Investment Corp. (CIC). Läs mer på ISN Security Watch:

"With an initial endowment of US$200 billion the new state-controlled company is tasked to invest abroad China's huge foreign reserves. (...) In the shopping bag there will be natural resources from developing countries as well as foreign technologies, research and development (R&D) establishments and brand names from developed economies. For the west, China's new financial juggernaut will be a formidable opportunity, and a formidable challenge."

Utmaningen omfattar alla, men kanske i det korta perspektivet synnerhet Afrika:

"In Africa, China's investment strategy has been directed mainly at sourcing natural resources, including oil. Moreover, increasing numbers of Chinese companies have recently established production bases to supply local markets with cheap products highly compatible with local demand and purchasing power. As a result, total trade between China and Africa nearly quadrupled in six years, from US$10.8 billion in 2000 to nearly US$40 billion in 2006. China is today Africa's biggest trading partner and the second most important investor. China's new investment company will further boost these trends."

NBG till riksdagen

Igår överlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen om den nordiska stridsgruppen (NBG). I skrivelsen redogörs för arbetet inför beredskapsperioden den 1 januari-30 juni 2008.

I skrivelsen beskrivs stridsgruppernas roll inom ramen för Europeiska unionens militära krishanteringsförmåga och den nordiska stridsgruppens planerade sammansättning samt Sveriges roll som ramnation.

I skrivelsen beskrivs de uppgifter som NBG kan komma att användas till med hjälp av följande övergripande illustrativa scenarier (förutsatt att uppgifterna är anpassade till förbandets begränsade storlek):

• Stöd till humanitära operationer inkluderande katastrofhjälp och stöd vid flyktingkatastrofer.
• Evakueringsoperationer i en fientlig miljö inkluderande evakuering av icke-kombattanter.
• Konfliktförebyggande operationer inklusive preventiv insats, avväpningsoperation och embargooperation.
• Operationer syftande till separation av parter med våld inkluderande krishanteringsoperationer, fredsskapande operationer och säkrande av underhållslinjer.

Ett annat sätt att beskriva stridsgruppernas möjliga användningsområden, menar regeringen, är att redogöra för under vilka omständigheter de kan sättas in. Tre övergripande situationer har identifierats som lämpliga för insatser med EU:s stridsgrupper:

• Överbryggande operationer. En EU-stridsgrupp kan användas som en överbryggande styrka till stöd för en pågående fredsfrämjande insats vilken redan har styrkor i krisområdet. Till exempel kan en EU-insats med en stridsgrupp förstärka en pågående FN-operation eller ta ansvar för ett avgränsat geografiskt område medan FN-förbanden omgrupperar eller förstärks.

I båda dessa alternativ insätts en EU-stridsgrupp under en begränsad tid. Den framgångsrika Artemisoperationen sommaren 2003 till stöd för FN:s insats i demokratiska republiken Kongo (MONUC) kan sägas utgöra en modell för denna typ av överbryggande operation.

• Inledande snabbinsatsoperationer. Med EU-stridsgruppernas snabbinsatsförmåga som grund lämpar de sig väl för att vara förstyrka för en större och mer långsiktig styrka.

• Självständiga operationer. EU-stridsgrupperna kan också användas för begränsade självständiga insatser som kräver snabbinsatsförmåga. Det bör dock påpekas att stridsgruppernas begränsade storlek gör att självständiga operationer måste vara förhållandevis begränsade till tid, rum och uppgifter.

När det gäller läget för NBG ger regeringen en anmärkningsvärd ljus bild av läget, om man jämför med många andra signaler som har kommit till uttryck den senaste tiden.

Vakanserna kan man följa fortlöpande på Försvarsmaktens hemsida, här. Det ger i skrivande stund en något annorlunda bild av läget än skrivelsen, där man kan läsa att bemanningsläget i de svenska delarna av stridsgruppen är tillfredsställande.

I skrivelsen sägs också att det finns fortsatta förseningar som rör leveranser av viss nyinförskaffad materiel, men att dessa förseningar inte bedöms påverka förbandets operativa förmåga. Regeringen skriver: "Skulle ytterligare förseningar uppstå finns ersättningsmateriel att tillgå vilken av Försvarsmakten bedöms hålla godtagbar kvalitet."

Den stora bristen med skrivelsen, som i och för sig illustrerar en brist som konceptet lider av i sin helhet, är kopplingen mellan EU:s civila krishanteringsförmåga och NBG. Regeringen skriver att dess uppfattning är att de civila och militära delarna i EU:s krishantering måste integreras och samordnas mer vilket även gäller EU:s snabbinsatsförmåga. Men vad detta leder till för slutsatser för NBG, det lämnas därhän. I skrivelsen sägs att det i NBG finns en enhet för civil-militär samverkan. Om jag minns rätt består den av två personer. Mig veterligt fins det ingen civil-militär samverkan på den strategiska nivån i planeringen inför en insats. Detta är en mycket viktig dimension som riksdagens sammansatta försvars- och utrikesutskott bör tillföra skrivelsen under behandlingen.

En annan brist är att regeringen undlåter att beskriva hur arbetet med FN:s säkerhetsråds resolution 1325, om kvinnor, fred och säkerhet, integreras i NBG.

Regeringen har antagit en handlingsplan för hur Sverige ska verka för att genomföra resolution 1325 och det hade varit på sin plats att redovisa hur denna handlingsplan får genomslag i NBG-arbetet. Till detta kommer att Sverige har, inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken, drivit frågan om resolution 1325. En handlingsplan för att genomföra resolutionens principer i alla EU-insatser har antagits. En uppförandekod för personal i EU:s krishanteringsinsatser har också utarbetats.

Jag vet att styrkan arbetar med detta, varför det borde ha beskrivits så att riksdagen hade kunnat ta ställning till om det motsvarar kraven.